Vad är stressinducerad psykos?

De viktigaste symptomen på psykos är:

• Hallucinationer: Dessa involverar att se, höra, smaka, lukta eller känna saker som inte existerar utanför ditt sinne (till exempel kan du höra rösten från någon som inte är där).
• Vanföreställningar: Dessa involverar att tro på något som är osant (till exempel kan du tro att någon vill skada eller döda dig, eller du kanske tror att du har makt, magiska förmågor eller auktoritet som du faktiskt inte har).
• Förvirrade och störda tankar: Dessa kan få dig att prata snabbt eller att plötsligt byta samtalsämne.

Under psykos kan du också uppleva:

• impulsivt beteende eller beteende som är hänsynslöst eller oorganiserat
• negativa symtom, såsom bristande intresse för vanliga aktiviteter, ett ovårdat utseende, att inte delta i vanliga rutiner eller att inte visa känslor

• catatonia, vilket är där du kan verka “frusen” och inte kunna röra dig eller tala mycket

Episoder åtföljs vanligtvis av bristande självkännedom. Du kanske inte kan känna igen att du upplever vanföreställningar eller hallucinationer.

Vissa människor kanske inser att de behöver hjälp med mental hälsa under en episod av psykos, men de kan vara rädda för att få hjälp, eller så kan deras vanföreställningar stoppa dem.

Till exempel kan en person tro att läkare och sjuksköterskor konspirerar mot dem och kan undvika att ringa räddningstjänst.

Det är därför det är viktigt att ingripa om du tror att din älskade upplever en episod av psykos.

Vanligtvis utlöses stressinducerad psykos av extremt stressande eller traumatiska händelser.

Till exempel kan stressinducerad psykos orsakas av:

• en älskads död
• bevittna eller uppleva en våldshandling eller övergrepp
• bilolyckor
• naturkatastrof
• förlossning
• krig

Eftersom det kan finnas flera möjliga orsaker till psykos, är det inte alltid lätt för läkare att avgöra vad som utlöste en episod. Flera stressorer eller bidragande faktorer kan spela en roll.

Genetik kan spela en roll för huruvida någon utvecklar en psykotisk störning eller inte. Men inte alla som upplever stressinducerad psykos har en psykotisk störning.

Till exempel kan stress leda till kortvarig psykotisk störning, vilket är där en episod varar mellan 1 och 30 dagar. Dina symtom kommer att försvinna efter denna period men kan komma tillbaka i framtiden.

Du må vara mer sannolikt utveckla kortvarig psykotisk störning om du:

• är kvinnliga
• är i 20-, 30- eller 40-årsåldern
• har en personlighetsstörning eller humörstörning
• är invandrare eller flykting
• bor i ett utvecklingsland

Kortvarig psykotisk störning orsakas inte alltid av stress eller trauma – och inte alla stressinducerade psykoser uppfyller de diagnostiska kriterierna för kortvarig psykotisk störning.

Stress kan till exempel spela en roll för att utlösa episoder av psykos hos personer som lever med schizofreni.

En genetisk komponent kan också avgöra vem som upplever stressinducerad psykos och vem som inte gör det. Ett 2007 studie fann att en viss genotyp – COMT Val(158)Met genotyp – kan göra människor mer mottagliga för stressinducerad psykos.

En vårdpersonal kommer att genomföra en psykiatrisk utvärdering, ställa frågor om dina tankar och erfarenheter och observera ditt beteende, för att bedöma dina symtom.

Läkaren kan också köra tester för att avgöra om dina symtom är associerade med ett underliggande hälsotillstånd eller droganvändning.

Diagnosen beror i slutändan på varaktigheten av dina symtom:

• Kort psykotisk störning: 1 till 30 dagar
• Schizofreniform sjukdom: 1 till 6 månader
• Schizofreni: längre än 6 månader

Psykos kan också vara ett symptom på:

• bipolär sjukdom
• vanföreställningsstörning
• postpartum psykos
• psykotisk depression

Din behandling kommer att bero på orsaken till psykos. Kortvarig psykotisk störning, till exempel, behandlas annorlunda än schizofreni.

Psykosbehandling kan inkludera:

• antipsykotiska läkemedel
• bensodiazepiner

• samtalsterapi, som kan innefatta individuell eller gruppterapi

I vissa fall kan slutenvård – där du övernattar på en psykiatrisk inrättning för att få löpande observation och stöd – vara nödvändig.

Slutenvårdsbehandling kan vara särskilt användbart om din hemmiljö ökar dina stressnivåer eller om du riskerar att skada dig själv.

Psykos kan vara en komplikation av ett antal underliggande tillstånd, vissa livslånga och andra kortvariga. Din utsikt kommer att bero på ditt underliggande tillstånd.

Till exempel:

• Kort psykotisk störning: Kortvarig psykotisk störning kan bara förekomma en gång. Men när du väl upplever det är det möjligt att det händer igen.
• Bipolär sjukdom: Bipolär sjukdom kan ibland innefatta episoder av psykos. Även om bipolär sjukdom är ett kroniskt tillstånd som inte kan botas, kan det hanteras genom medicinering och terapi.
• Postpartum psykos: Postpartumpsykos försvinner så småningom när den behandlas med medicin och terapi, men det är möjligt att uppleva psykos igen, speciellt om du föder barn igen.
• Schizofreni: Schizofreni är också ett kroniskt tillstånd som inte kan botas, men medicinering och terapi kan hjälpa dig att hantera symtomen.
• Schizofreniform sjukdom: Schizofreniform sjukdom är en typ av schizofreni där du upplever schizofrenisymptom kortvarigt och återhämtar dig helt. Du kan fortsätta medicineringen för att förhindra ett återfall i upp till ett år.

I allmänhet kan en kombination av medicinering och terapi minska dina chanser att uppleva psykos igen.

Terapi för psykoser inkluderar ofta att lära sig stressreducerande tekniker så att du bygger färdigheter som gör att du kan hantera ångestframkallande situationer.

Kan en panikattack kännas som en episod av psykos?

Mitt i en panikattack kan du oroa dig för att du upplever psykos eller ett mentalt sammanbrott.

Under en panikattack kan du uppleva svårigheter att tänka klart eller prata i sammanhängande meningar. Du kan också uppleva dissociation, depersonalisering eller derealisering.

Detta kan få dig att känna att ingenting runt dig är verkligt, eller som att du är fristående från verkligheten. Men hallucinationer och vanföreställningar är inte typiska symptom på panikattacker.

Vad mer kan orsaka psykos?

Kortvarig psykotisk störning kan uppstå utan en större stressor eller traumatisk händelse. Ibland inträffar det utan en speciell trigger.

Psykos kan också uppstå på grund av psykiska tillstånd som schizofreni, postpartum psykos och bipolär sjukdom.

Psykos kan också utlösas av:

• substansanvändning
• sömnbrist
• hormonella störningar
• hjärnskador
• demens
• hjärntumör

Är psykos detsamma som depersonalisering, derealisering eller dissociation?

Nej. Med psykos tror du bestämt att dina vanföreställningar är verkliga. Med avpersonalisering, avrealisering eller dissociation känner du dig frånkopplad från världen och som om dina handlingar och din omgivning är surrealistisk. Men du ifrågasätter inte verkligheten.

Depersonalisering är där du känner dig frånkopplad från dina tankar och känslor, som om de inte är verkliga eller som om de inte riktigt tillhör dig. Du kanske känner att du är utanför din kropp, tittar på dig själv som om du tittar på en film.

Derealisering är där du känner dig frånkopplad från din omgivning. Människorna och miljön runt omkring dig kanske inte känns verkliga. De kan kännas dimmiga, förvrängda eller konstgjorda.

Dissociation, å andra sidan, är ett bredare begrepp som syftar på att känna sig frånkopplad från dina egna känslor, tankar och omgivningar. Dissociation kan innefatta depersonalisering och derealisering.

Även om dissociation kan vara ett symptom på ett psykiskt tillstånd, är det inte ett psykiskt tillstånd i sig.

Vilka psykiska tillstånd är förknippade med psykos?

Psykos är förknippat med en rad psykiska tillstånd, inklusive:

• bipolär sjukdom
• vanföreställningsstörning
• postpartum psykos
• psykotisk depression
• schizofreni
• schizofreniform sjukdom

Men att ha en episod av psykos betyder inte nödvändigtvis att du har ett kroniskt psykiskt tillstånd.

Psykos kan utlösas av traumatiska händelser och extrem stress. Din genetik, mentala hälsa och miljö kan spela en roll för om du utvecklar stressinducerad psykos.

Psykos kan också vara en komplikation av ett kroniskt psykiskt tillstånd, som schizofreni och postpartum psykos.

Stressinducerad psykos kan vara en svår och skrämmande upplevelse för dig och dina nära och kära, men återhämtning är möjlig. Du kan ha nytta av en kombination av terapi, medicinering och egenvårdsstrategier.

Om du tror att du upplever psykos, eller om en nära och kära visar symtom på psykos, ring 911 eller lokala akutsjukvården så snart som möjligt.

Sian Ferguson är en frilansande hälso- och cannabisskribent baserad i Kapstaden, Sydafrika. Hon brinner för att ge läsarna möjlighet att ta hand om sin mentala och fysiska hälsa genom vetenskapsbaserad, empatiskt levererad information.