Varför är det viktigt att lära sig att hantera stress?
Coping innebär vanligtvis att anpassa sig till eller tolerera negativa händelser eller realiteter samtidigt som du försöker behålla din positiva självbild och känslomässiga jämvikt. Coping uppstår i samband med livsförändringar som upplevs vara påfrestande. Psykologisk stress är vanligtvis förknippad med negativa livsförändringar, som att förlora ett jobb eller en älskad. Men alla förändringar kräver någon form av anpassning. Även positiva förändringar – som att gifta sig eller skaffa barn – kan vara stressande.
Förändringar är stressande eftersom förändringar kräver att vi anpassar oss och anpassar oss. Att uppleva för många förändringar inom en kort tidsperiod skapar ofta tanken att vi inte har kontroll över händelserna. Denna uppfattning bidrar till låg självkänsla och kan till och med bidra till utvecklingen av ångest eller depression. I vissa fall kan fysiska sjukdomar utvecklas eller förvärras när en persons förmåga att anpassa sig till förändringar överväldigas av för mycket förändring.
Coping innebär att anpassa sig till ovanliga krav, eller stressorer. Detta kräver att man anstränger sig mer och använder mer energi än vad som behövs i livets dagliga rutiner. Långvarig mobilisering av ansträngning kan bidra till förhöjda nivåer av stressrelaterade hormoner och till eventuell fysisk nedbrytning och sjukdom.
Stressorer som kräver att hantera kan vara akuta, som att flytta till ett nytt hem eller uppleva början av äktenskapsproblem. Stressorer förekommer också som är av längre varaktighet, såsom kronisk smärta, kronisk sjukdom eller långvariga ekonomiska problem.
Effekten av många akuta stressorer som kommer inom en relativt kort tidsperiod kan vara kumulativ och djupgående. De som upplever en äktenskapsseparation, en åldrande förälders död och ett jobbbyte inom en kort tidsperiod kan kämpa för att behålla sin fysiska och känslomässiga hälsa.
Vilka är några vanliga copingstrategier?
Några vanliga hanteringsmekanismer kan utmana dig att:
- Sänk dina förväntningar.
- Be andra att hjälpa eller hjälpa dig.
- Ta ansvar för situationen.
- Engagera dig i problemlösning.
- Upprätthålla känslomässigt stödjande relationer.
- Bevara känslomässigt lugn eller, alternativt, uttrycka plågsamma känslor.
- Utmana tidigare föreställningar som inte längre är adaptiva.
- Försök direkt att ändra källan till stress.
- Ta avstånd från källan till stress.
- Se problemet ur ett religiöst perspektiv.
Experter är överens om att coping är en process snarare än en händelse. Du kan växla mellan flera av ovanstående copingstrategier för att klara av en stressig händelse.
Människor skiljer sig åt i speciella hanteringsstilar eller föredrar att använda vissa hanteringsstrategier framför andra. Dessa skillnader i coping-stilar speglar vanligtvis skillnader i personlighet. Styvhet i coping är mindre sannolikt att hjälpa än flexibilitet i coping – att kunna anpassa den mest lämpliga copingstrategin till kraven i olika situationer.
Men vissa situationer som kräver coping kommer sannolikt att framkalla (framkalla) liknande coping-svar från de flesta människor. Till exempel är arbetsrelaterade stressfaktorer mer benägna att framkalla problemlösningsstrategier. Stressorer som upplevs vara föränderliga är mer benägna att framkalla problemlösningsstrategier medan stressorer som uppfattas som oföränderliga är mer benägna att framkalla socialt stödsökande och känslofokuserade strategier.
Vad kan vi göra för att skydda oss mot stress och förbättra våra möjligheter att klara oss framgångsrikt? Den kanske viktigaste strategin är att upprätthålla känslomässigt stödjande relationer med andra. Ett stort forskningsfält visar att känslomässigt stöd buffrar individer mot de negativa effekterna av stress.
Det är särskilt viktigt att utvärdera din övergripande livsstil när du möter betydande stress. Delta i stressreducerande aktiviteter för att hjälpa din övergripande strategi att hantera stressorer. Försöka:
- Få tillräckligt med sömn av god kvalitet.
- Ät en välbalanserad kost.
-
Träna regelbundet.
- Ta korta viloperioder under dagen för att koppla av.
- Ta semester hemifrån och arbete.
- Delta i njutningsfulla eller roliga aktiviteter varje dag.
- Träna avslappningsövningar som yoga, bön, meditation eller progressiv muskelavslappning.
- Undvik användning av koffein och alkohol.
