Vad du behöver veta om panikångest

Vad är panikångest?

Panikångest uppstår när du upplever återkommande, oväntade panikattacker.

Du kan ha en panikattack när du känner en plötslig, överväldigande skräck som inte har någon uppenbar orsak. Det kan också förekomma fysiska symtom, såsom ett rinnande hjärta, andningssvårigheter och svettning.

De Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, femte upplagan (DSM-5) definierar en panikattack som ”en plötslig våg av intensiv rädsla eller intensivt obehag som når en topp inom några minuter.”

De flesta upplever en panikattack en eller två gånger i livet. Enligt en studie från 2019, 2 till 4 procent av människor har en panikstörning.

Panikångest definieras av minst 1 månads ihållande rädsla för att panikattacker (eller deras effekter) ska återkomma.

Symtom på panikångest börjar ofta dyka upp hos unga vuxna mellan 20 och 24 år. Du kan ha en panikångest om du har haft fyra eller fler panikattacker, eller om du lever i rädsla för att få en annan panikattack efter att ha upplevt en.

Även om symtomen på panikångest kan vara överväldigande och skrämmande, kan de hanteras och förbättras med behandling. Att söka behandling är den viktigaste delen för att minska symtomen och förbättra din livskvalitet.

Hur en panikattack känns

Panikattacker ger en intensiv rädsla som börjar plötsligt, ofta utan förvarning. En attack varar vanligtvis i 5 till 20 minuter. I extrema fall kan symtomen vara i mer än 1 timme. Upplevelsen är olika för alla och symtomen varierar ofta.

Vanliga symtom i samband med en panikattack inkluderar:

• snabb puls eller hjärtklappning

• andnöd
• känner att du håller på att kvävas

• yrsel eller svindel

• yrsel
• illamående

• svettningar eller frossa

• skakar eller darrar
• förändringar i ditt mentala tillstånd, såsom en känsla av derealisering (känsla av overklighet) eller depersonalisering (att vara avskild från sig själv)
• domningar eller stickningar i händer eller fötter
• bröstsmärtor eller tryckkänsla
• rädsla för att du ska dö

Symtomen på en panikattack uppstår ofta utan tydlig anledning. Vanligtvis är symtomen inte proportionerliga mot den risknivå som finns i din miljö.

Eftersom dessa attacker inte kan förutsägas kan de påverka din vardag avsevärt.

Orsaker till panikångest

Orsakerna till panikångest är inte klart förstått.

Viss forskning har visat att panikångest kan vara genetiskt kopplat, medan andra studier inte har funnit ett starkt samband mellan panikångest och en persons genetik.

Panikångest är också förknippat med betydande livsförändringar. Att gå på college, gifta sig eller skaffa ditt första barn är alla stora livsövergångar som kan skapa stress och leda till utvecklingen av panikångest.

Rädsla för en panikattack eller att återkalla en panikattack kan resultera i en annan attack.

Behandlingsalternativ

Behandling för panikångest fokuserar på att minska eller eliminera dina symtom. Detta uppnås genom terapi med en kvalificerad professionell och, i vissa fall, medicinering.

Terapi involverar vanligtvis kognitiv beteendeterapi (KBT). Denna terapi lär dig att ändra dina tankar och handlingar så att du kan förstå dina panikattacker och hantera din rädsla.

Läkemedel som används för att behandla panikångest kan inkludera selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), som är en klass av antidepressiva medel. SSRI förskrivna för panikångest kan inkludera:

• fluoxetin (Prozac)

• paroxetin (Paxil)

• sertralin (Zoloft)

Andra mediciner som ibland används för att behandla panikångest inkluderar:

• serotonin-noradrenalin återupptagshämmare (SNRI), som också är antidepressiva

• monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare), som är antidepressiva medel som används sällan på grund av sällsynta men allvarliga biverkningar

• läkemedel mot anfall

• bensodiazepiner (används vanligtvis som lugnande medel), inklusive alprazolam (Xanax) eller klonazepam (Klonopin)

Utöver dessa behandlingar finns det ett antal steg du kan vidta hemma för att minska dina symtom. Exempel inkluderar:

• hålla ett regelbundet schema
• tränar regelbundet
• få tillräckligt med sömn
• undvika stimulantia som koffein

Riskfaktorer för panikångest

Även om orsakerna till panikstörning inte är klart förstådda, indikerar information om tillståndet att vissa grupper är mer benägna att utveckla det.

I synnerhet kvinnor är mer benägna än män att utveckla tillståndet, enligt National Institute of Mental Health. Generellt visar forskning att ångestsyndrom som panikångest är vanligare hos kvinnor än hos män.

Panikångest är också vanligare hos tonåringar och unga vuxna än i andra åldersgrupper.

Komplikationer av panikångest

Om den lämnas obehandlad kan panikångest ha en betydande effekt på ditt dagliga liv. Komplikationer inkluderar:

• självmordstankar
• depression
• agorafobi
• försenad utveckling hos barn och tonåringar, eftersom rädsla för att få en panikattack kan göra det svårt att gå i skolan eller upprätthålla relationer

Andelen av missbruksstörningar och alkoholmissbruk är höga bland personer med ångestsyndrom. Mer forskning behövs för att avgöra om ångeststörningar orsakar substans- och alkoholmissbruk eller vice versa.

Hur man får en diagnos

Om du upplever symtom på en panikattack för första gången, kanske du vill söka akut sjukvård. De flesta som får en panikattack för första gången tror att de har en hjärtattack. Det kan vara svårt att särskilja symtomen utan hjälp av en läkare.

När du är på akutmottagningen kommer en sjukvårdspersonal att utföra flera tester för att se om dina symtom orsakas av en hjärtinfarkt. De kan ta blodprov för att utesluta andra tillstånd som kan orsaka liknande symtom, eller ett elektrokardiogram (EKG eller EKG) för att kontrollera din hjärtfunktion.

Om de fastställer att du inte behöver akutvård kommer du att hänvisas tillbaka till din primärvårdsgivare, om du har en.

Din primärvårdsgivare kan göra en mentalvårdsundersökning och fråga om dina symtom. Alla andra medicinska störningar kommer att uteslutas innan din primärvårdsgivare ställer diagnosen panikångest.

En mentalvårdspersonal kan också diagnostisera panikångest.

Går det att förhindra?

Panikångest är ofta ett långvarigt tillstånd som kan vara svårt att behandla.

Vissa personer med denna sjukdom svarar inte bra på behandlingen. Andra kan ha perioder då de inte har några symtom och perioder då deras symtom är ganska intensiva. De flesta personer med panikångest kommer att uppleva en viss symtomlindring genom behandling.

Det kanske inte är möjligt att förhindra panikångest. Du kan dock arbeta för att minska dina symtom genom att endast använda substanser enligt ordination och undvika alkohol och stimulantia.

Det är också bra att lägga märke till om du har symtom på ångest efter en oroande livshändelse. Om du besväras av något som du upplevt eller utsatts för, diskutera situationen med din primärvårdare eller en psykiatrisk specialist.