Stora känslor och hur man pratar om dem

1. Njutning

Människor gillar i allmänhet att känna sig glada, lugna och bra. Du kan uttrycka dessa känslor genom att le, skratta eller skämma bort dig själv.

Du kan känna glädje när:

• du känner dig nära och kopplad till människor du bryr dig om
• du känner dig trygg och säker
• du gör något som triggar sensorisk njutning
• du är upptagen av en aktivitet
• du känner dig avslappnad och fridfull

Om njutning och dess relaterade känslor känns svårfångade, försök ta en titt på andra känslor eller känslor som kommer i vägen, till exempel:

• problem med att fokusera på vad som händer i nuet
• oroa
• påfrestning
• ett lågt eller oroligt humör

2. Sorg

Alla känner sig ledsna då och då. Denna känsla kan relatera till en specifik händelse, till exempel en förlust eller avslag. Men i andra fall kanske du inte har någon aning om varför du känner dig ledsen.

Sorg kan vara svårt att skaka, men beroende på din situation kan dessa tips hjälpa:

• Sörja. Sorg är en normal del av sorg. Oavsett om du försöker återhämta dig från en förlust, uppbrott, förändring eller misslyckande med att uppnå ett mål, kan ett erkännande av din förlust hjälpa dig att acceptera och arbeta igenom det. Alla sörjer på sitt sätt, så gör det som känns rätt för dig. Det kan hjälpa att prata om smärtan du har, men det kan också hjälpa att bara sitta med dina känslor en stund eller uttrycka dem kreativt.
• Gör något vettigt. Att göra något för att hjälpa andra eller ge tillbaka till samhället kan hjälpa dig att känna dig mer kopplad till andra människor. Om du nyligen har förlorat någon du bryr dig om, överväg att avsluta ett projekt de brydde sig om eller donera din tid till en sak som de stöttade.
• Nå ut för stöd. Detta är lättare sagt än gjort när du är i en låg nivå. Försök att komma ihåg de människor i ditt liv som bryr sig om dig och förmodligen vill hjälpa dig. Smärtan av hjärtesorg lättar med tiden, även om du inte kan föreställa dig det för tillfället.

Om din sorg dröjer kvar eller börjar ha en betydande inverkan på det dagliga livet och gör det svårt att arbeta, gå i skolan eller underhålla dina relationer, kan det hjälpa att prata med en terapeut.

3. Rädsla

Rädsla uppstår när du känner någon typ av hot. Beroende på det upplevda hotet kan rädsla variera från mild till allvarlig.

Tänk på att nivån av rädsla du känner inte alltid stämmer överens med hotets intensitet. Till exempel, om du lever med ångest, kan du känna rädsla kring situationer som faktiskt inte utgör ett stort hot – även om det inte gör rädslan mindre verklig.

Rädsla är en helt normal känsla – och en som troligen hindrade dina förfäder från att bli uppätna vid liv – men det finns saker du kan göra för att bekämpa den:

• Konfrontera rädsla istället för att undvika den. Om du är rädd för något, oavsett om det är en seriös diskussion, träffa nya människor eller att köra bil, är det naturligt att vilja hålla sig borta från källan till din rädsla. Men detta kan ofta bara göra din rädsla värre. Försök istället att möta din rädsla på ett säkert sätt. Till exempel, om du plötsligt får en rädsla för att köra bil, sätt dig tillbaka i bilen och kör igen direkt. Håll dig nära hemmet först om det hjälper, men undvik det inte.
• Distrahera dig själv från din rädsla. Ibland kan rädslan bli så överväldigande att det är svårt att tänka på något annat. Men att idissla, eller låta samma tankar spela ut om och om igen, kan ha en negativ inverkan på ditt känslomässiga tillstånd. Det kan också göra rädslan värre. Om du känner att du fixerar dig vid en oro eller en källa till stress, prova något som distraherar. Lyssna på en ljudbok eller podcast, laga mat med ett nytt recept du måste koncentrera dig på, eller ta en promenad eller jogga med lite energigivande musik.
• Betrakta rädslan logiskt. Ta en stund att tänka på din rädsla. Finns det något du kan göra åt det? Kan det verkligen skada dig? Vad är det värsta som kan hända om din rädsla blev sann? Vad skulle du göra i det scenariot? Att veta hur du skulle hantera din rädsla kan hjälpa dig att känna dig mindre rädd.

Bli inte avskräckt om dessa tips verkar omöjliga eller överväldigande – de kan vara svåra att utföra på egen hand. Överväg att arbeta med en terapeut, som kan hjälpa dig att navigera i panikattacker, fobier, ångest och andra psykiska problem kring rädsla.

4. Ilska

Ilska uppstår vanligtvis när du upplever någon typ av orättvisa. Denna upplevelse kan få dig att känna dig hotad, instängd och oförmögen att försvara dig själv. Många människor tänker på ilska som en negativ sak, men det är en normal känsla som kan hjälpa dig att veta när en situation har blivit giftig.

Det finns många sätt att hantera ilska, varav många kan orsaka problem för dig och de omkring dig.

Nästa gång du hamnar i ett humör, prova dessa tips för att hantera ilska på ett mer produktivt sätt:

• Ta en paus. När du känner dig frustrerad, genom att lägga lite distans mellan dig själv och situationen som upprör dig, kan du hjälpa dig att undvika ögonblicksreaktioner eller arga utbrott. Prova att ta en promenad eller lyssna på en lugnande låt. När du är borta, ägna några minuter åt att fundera över vad som orsakar din ilska. Har situationen ett annat perspektiv? Kan du göra något för att göra det bättre?
• Uttryck din ilska konstruktivt. Du kanske undviker att prata om din ilska för att förhindra konflikter. Internalisering kan tyckas vara en säker strategi, men din ilska kan försvinna och du kan sluta bry dig om ett agg. Detta kan påverka dina mellanmänskliga relationer såväl som ditt känslomässiga välbefinnande. Ta istället tid att svalka dig om du behöver det, försök sedan uttrycka dina känslor lugnt och respektfullt.
• Fokusera på att hitta en lösning. Ilska är ofta svår att hantera eftersom den får dig att känna dig hjälplös. Att arbeta för att lösa problemet som orsakar din ilska kan hjälpa till att lindra denna frustration. Du kanske inte kan fixa alla situationer som gör dig arg, men du kan vanligtvis göra något för att få till en viss förbättring. Fråga andra inblandade vad de tycker och samarbetar. Du kan också prova att fråga dina nära och kära om deras synpunkter. Olika perspektiv kan hjälpa dig att överväga lösningar du kanske inte har sett själv.

Alla blir arga då och då. Men om du känner att du har problem med ilska, kan en terapeut hjälpa dig att utveckla effektiva verktyg för att hantera dessa känslor.

5. Avsky

Du upplever vanligtvis avsky som en reaktion på obehagliga eller oönskade situationer. Liksom ilska kan känslor av avsky hjälpa till att skydda dig från saker du vill undvika.

Det kan också ställa till problem om det leder till att du ogillar vissa människor, inklusive dig själv, eller situationer som inte nödvändigtvis är dåliga för dig.

Avsky kan uppstå som en naturlig reaktion på något du ogillar. I vissa situationer kanske du vill arbeta igenom eller övervinna din avsky. Dessa strategier kan hjälpa:

• Öva medkänsla. Det är vanligt att man känner sig obekväm när man möter saker man fruktar eller inte förstår. Många människor ogillar till exempel att vara runt sjuka människor. Om du känner dig störd när du tänker på sjuka människor, försök tillbringa lite tid med en dålig vän eller älskade eller erbjuda dig att hjälpa dem. Det är viktigt att vidta åtgärder för att skydda din egen hälsa, så se till att de inte är smittsamma först.
• Fokusera på beteendet, inte personen. Om någon du bryr dig om gör något som kränker eller avskyr dig kan du ogilla och reagera genom att dra dig undan, knuffa bort dem eller bli arg. Men istället kan du försöka prata med den personen. Om din syster till exempel röker, undvik att hosta högt eller göra skarpa kommentarer om lukten av gammal tobak. Berätta istället för henne att cigarettrök får dig att må illa och att du är orolig för hennes hälsa. Erbjud dig att hjälpa henne att sluta eller arbeta med henne för att hitta stöd.
• Exponera dig långsamt. Vissa saker kan bara vända magen oavsett vad. Du kanske inte tål någon typ av läskig-krypande varelse men önskar att du kunde prova trädgårdsarbete. För att bekämpa avsky över hur maskar ser ut kan du börja med att läsa om dem och titta på bilder på dem. Om du oroar dig för att de ska få dina händer kan du prova att bära trädgårdshandskar. Om du inte gillar att se dem röra sig kan du prova att titta på korta videoklipp om maskar för att vänja dig vid dem innan du ser dem i verkligheten.

Om du känner stark motvilja mot en grupp människor, en specifik person eller mot dig själv, överväg att prata med en terapeut om dina känslor (märker du ett tema här?).

Även om du inte är säker på exakt vad som ligger bakom din avsky, kan de hjälpa dig att arbeta igenom känslorna och utforska positiva sätt att hantera den.

Få alltid att falla på plats

Känslor kan vara komplicerade. Vissa kan kännas intensiva, medan andra verkar milda i jämförelse. Du kan känna motstridiga känslor när som helst.

Men känslor kan tjäna ett syfte, även när de är negativa. Istället för att försöka förändra de känslor du upplever, fundera över hur du reagerar på dem. Det är oftast reaktionerna som skapar utmaningar, inte känslorna i sig.