Smärta i nedre buk efter ätit: orsaker och behandling

Lägre buksmärta är obehag eller smärta i området under magknappen, omfattar bäckenregionen, inklusive urinblåsan, ändtarmen och reproduktionsorganen hos kvinnor (livmoder, äggstockar, äggledare) och prostata hos män. När denna smärta inträffar efter att ha ätit, hänför sig den ofta till matsmältningsprocesser, men det kan också härröra från andra system. Tidpunkten för smärtan – omedelbar eller inom en timme eller mer – kan hjälpa till att identifiera orsaken. Smärta omedelbart efter att ha ätit beror vanligtvis på gastrisk distension; Smärta efter en timme eller mer efter att ha ätit beror vanligtvis på tarmmatsmältningen.

Forskning tyder på att smärta i nedre buk efter ätning ofta är förknippad med matsmältningsstörningar, men bevisen pekar också på mindre vanliga orsaker som reproduktionsproblem eller infektioner.

Vanliga orsaker till smärta i nedre buk efter att ha ätit

1. Irritera tarmsyndrom (engelska: irritable bowel syndrome)

Irriterande tarmsyndrom är en gastrointestinal störning som påverkar tjocktarmen, kännetecknad av onormal tarmmotilitet, visceral överkänslighet och förändrade hjärn-tarminteraktioner. Vissa livsmedel (t.ex. livsmedel med hög fodmap som lök, vitlök) eller stress kan utlösa symtom, vilket leder till smärta i nedre buk, bukuppblåsthet och förändring i avföring (diarré, förstoppning eller båda). Smärtan är ofta krampig och lättad av avföring.

– Diagnos: Irriterande tarmsyndrom diagnostiseras med Rom IV -kriterier, som kräver återkommande buksmärta förknippad med avföring eller förändring i avföringsfrekvens/form, utan strukturella avvikelser på tester som blodarbete, avföringstest eller endoskopi.

-Behandling: Behandlingsalternativ för irriterande tarmsyndrom inkluderar dietmodifieringar (t.ex. låg-fodmap-diet), mediciner som antispasmodik (t.ex. hyoscyamin), antidepressiva medel för smärtbehandling, probiotika och stressreduktionstekniker som kognitiv beteendeterapi. Till exempel kan du hitta lättnad genom att undvika triggermat och öva medvetenhet.

2. Matintolerans

Matintolerans är icke-immunreaktion på mat, ofta på grund av enzymbrister (t.ex. laktasbrist vid laktosintolerans) eller farmakologiska effekter (t.ex. koffein). Att äta den kränkande maten leder till symtom som smärta i buk, diarré, bukuppblåsthet. Till exempel kan dricka mjölk med laktosintolerans orsaka snabb början av symtom på grund av osmält laktosfermentering i kolon.

– Diagnos: Matintolerans diagnostiseras med en elimineringsdiet, där du tar bort misstänkta livsmedel och återinför dem för att observera symtom. Specifika tester inkluderar väte -andetagstester för laktos- eller fruktosintolerans och blodprover för celiaki.

-Behandling: Undvik den kränkande maten (t.ex. mejeri för laktosintolerans), använd enzymtillskott (t.ex. laktastabletter) eller följ en glutenfri diet för glutenkänslighet. Till exempel kan du byta till laktosfri mjölk eller ta laktas innan du konsumerar mejeri.

3. Diverticulitis (engelska: diverticulitis)

Divertikulit är inflammation eller infektion av divertikula (små påsar i kolonväggen), vanligare i vänster kolon. Divertikulit tros vara en infektion utvecklas när en hård bit av avföring eller osmält mat fångas i en av påsarna. Detta ger bakterier i avföringen chansen att multiplicera och sprida, utlösa en infektion. Divertikulit är vanligtvis kopplad till dieter med låg fiber. Inflammation kan orsaka nedre vänster kvadrantsmärta och äta kan utlösa smärta om kolon är irriterad.

– Diagnos av divertikulit är baserad på klinisk presentation (smärta, feber), med avbildningstester som CT -skanning eller ultraljud. Kolonoskopi utförs post-akut avsnitt för att bekräfta och utesluta andra villkor.

– Behandling: Behandlingen för divertikulit beror på tillståndets svårighetsgrad. I milda fall används antibiotika och en flytande diet; Allvarliga fall kan kräva sjukhusvistelse, intravenösa antibiotika och eventuellt kirurgi. På lång sikt rekommenderas en högfiberdiet, och du kan behöva undvika triggermat om du identifieras. Att börja med en klar flytande diet under en uppblåsning kan till exempel bidra till att minska inflammation.

4. Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom inkluderar Crohns sjukdom och ulcerös kolit, kännetecknad av kronisk inflammation. Ulcerativ colit påverkar kolon, medan Crohns sjukdom kan påverka någon del, inklusive den nedre tunntarmen. Äta kan förvärra symtom om sjukdomen är aktiv, vilket leder till smärta i buk, diarré och viktminskning på grund av inflammation och malabsorption.

– Diagnos: inflammatorisk tarmsjukdom diagnostiseras med klinisk historia, endoskopiska fynd (t.ex. sår, inflammation), histopatologi, blodprover för inflammationsmarkörer, avföringstester och avbildningstester.

-Behandling: Läkemedel som används inkluderar antiinflammatoriska läkemedel (t.ex. mesalamin), immunsuppressiva medel och biologik (t.ex. infliximab). Kirurgi kan behövas för komplikationer, och näringsstöd är avgörande. Till exempel kan du behöva en specialiserad diet under uppblåsning, styrd av en dietist.

5. Smaktarmbakterieöverväxt

Tunnitinbakteriell överväxt är en ökning av bakterier i tunntarmen, vilket leder till malabsorption, bukuppblåsthet och smärta i nedre buken efter att ha ätit. Små tarmbakteriell överväxt kan vara resultatet av tillstånd som stör tarmmotiliteten, som diabetes eller tidigare operation, med symtom som utlöses av matintag på grund av bakteriell jäsning.

– Diagnos: tunntarmsöverväxt av tunntarmen diagnostiseras med väte -andetagstester eller tunntarmaspirat och kultur, och bedömer för överdriven bakteriell närvaro.

-Behandlingsalternativ inkluderar antibiotika (t.ex. rifaximin) för att minska bakteriell överväxt, adress underliggande orsaker och dietmodifieringar (t.ex. Till exempel kan du ta antibiotika i två veckor, följt av dietjusteringar.

6. Koloncancer

Koloncancer är maligna tumörer i kolon eller ändtarmen, med tidiga stadier ofta asymptomatiska. I avancerade stadier kan koloncancer orsaka smärta i nedre buk efter ätning om tumören hindrar kolon, vilket leder till förändring i avföring, blod i avföring och viktminskning.

– Diagnos: Koloncancer diagnostiseras via koloskopi med biopsi, med avbildningstester som CT eller MRI för iscensättning.

– Behandling: involverar kirurgi för att ta bort tumör, kemoterapi, strålning eller riktad terapi, beroende på stadium och typ. Till exempel kan tidig upptäckt genom screening leda till botande kirurgi.

När behöver du söka medicinsk behandling?

Även om många orsaker kan hanteras med livsstilsförändringar, garanterar vissa symtom omedelbar medicinsk utvärdering. Sök hjälp om du upplever följande symtom:

• Allvarlig eller ihållande smärta
• Förändring i avföring (t.ex. ihållande diarré eller förstoppning)
• Blod i avföringen
• Oavsiktlig viktminskning
• Feber eller andra systemiska symtom

Dessa symtom kan indikera allvarliga tillstånd som inflammatorisk tarmsjukdom eller koloncancer, som kräver snabb diagnos och behandling.