Övre buksmärta efter att ha ätit: orsaker och behandling

Övre buksmärta efter att ha ätit är en vanlig hälsoproblem. Efter att ha ätit upplever vissa människor en brinnande känsla i övre buken, särskilt bakom bröstbenet och ibland sprider sig till halsen. Andra människor rapporterar en känsla av bukuppblåsthet och en mild smärta i övre buken efter att ha ätit. Vissa människor känner en stickande smärta i övre buken eller buken kramp eller gurglande känsla efter att ha ätit. Dessutom rapporterar vissa andra att de känner en tråkig smärta i övre buken efter att ha ätit. Övre buksmärta efter att ha ätit varierar i intensitet och varaktighet från person till person. Smärtan eller obehag kan vara ett resultat av olika underliggande sjukdomar, allt från mild till allvarlig. Här är vanliga orsaker till övre buksmärta efter att ha ätit, diagnostiska metoder och behandlingsalternativ.

Vanliga orsaker till övre buksmärta efter att ha ätit

Övre buksmärta är smärtan eller obehag som känns i området strax under ribben. Denna smärta kan förknippas med flera organ, inklusive magen, levern, bukspottkörteln och gallblåsan. När denna smärta inträffar efter att ha ätit indikerar det ofta att något har gått fel med matsmältningsprocessen.

Smärtan kan vara tråkig eller skarp eller krampliknande, eller som en brinnande känsla och kan uppstå omedelbart efter en måltid eller 1-2 timmar senare. Det är viktigt att överväga faktorer som den typ av mat som äts, tidpunkten för smärta och andra symtom för att identifiera orsaken. Nedan finns vanliga orsaker.

1. Gastrit (inflammation i magfodret)

Gastrit inträffar när magfodret blir inflammerat, ofta på grund av infektion, överdriven alkoholdryck eller den långvariga användningen av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Denna inflammation kan störa matsmältningsprocessen och leda till smärta, särskilt efter att ha ätit, när magsyraproduktionen stimuleras.

Symtom: Vanliga symtom inkluderar förbränningssmärta i övre buken, illamående, kräkningar och matsmältningsbesvär. Smärtan är ofta värre efter att ha ätit.

Diagnos: Läkare diagnostiserar gastrit genom en kombination av medicinsk historia, fysisk undersökning och tester som en övre endoskopi, blodprover och ett andetagstest för att leta efter Helicobacter pylori -infektion.

Behandling: Gastrit behandlas vanligtvis med mediciner som protonpumphämmare (PPI) eller H2 -blockerare för att minska magsyran, antibiotika om Helicobacter pylori -bakterie är närvarande och undviker irritationsmedel som alkohol och NSAID.

2. Peptiska sår

Peptiska sår är öppna sår som utvecklas på magens inre foder eller den övre delen av tunntarmen (tolvfingertarmen). Den primära orsaken till peptiska sår är infektion med Helicobacter pylori-bakterier eller den långsiktiga användningen av NSAID. När maten kommer in i magen och stimulerar syraproduktion kan syran irritera magsåret och orsaka smärta.

Symtom: Smärta orsakad av peptiska sår förekommer vanligtvis 1-2 timmar efter att ha ätit eller under natten. Smärtan beskrivs ofta som en brinnande eller gnagande känsla i övre buken, ofta lättad genom att äta eller ta antacida.

Diagnos: Diagnos bekräftas genom endoskopi, som möjliggör direkt visualisering av magsåret, och blodprov eller andetagstest för att leta efter Helicobacter pylori -infektion.

Behandling: Peptiska sår behandlas med protonpumpshämmare, H2 -blockerare och antibiotika (för Helicobacter pylori). Att undvika att dricka alkohol, röka tobak och kryddig mat är också viktigt för att hantera symtom.

3. Gallbladsjukdom (kolecystit eller gallsten)

Gallblåsan lagrar Bile, vilket hjälper till att matsmältningen av fetter. När en person äter en fet måltid frigör gallblåsan gallan för att hjälpa matsmältningen. Om gallblåsan blir inflammerad (cholecystitis) eller om gallsten blockerar gallkanalerna, kan denna process orsaka intensiv smärta, särskilt efter att ha ätit.

Symtom: Symtomen inkluderar skarp smärta i den övre högra buken, ofta strålande på baksidan eller högra axeln. Smärtan utlöses vanligtvis av att äta fet mat. Andra symtom kan inkludera illamående, kräkningar och feber.

Diagnos kan göras genom bildtester som en ultraljud, CT -skanning eller HIDA -skanning.

Behandling: Behandling beror på tillståndets svårighetsgrad. Gallstenar kan kräva kirurgiskt avlägsnande av gallblåsan (cholecystectomy). I fall av inflammation kan antibiotika och smärtbehandling behövas.

4. Syra reflux eller gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)

Syra återflöde uppstår när magsyran rinner tillbaka in i matstrupen, vilket orsakar irritation och obehag. Efter att ha ätit producerar magen mer syra, vilket kan förvärra symtom. GERD är en kronisk form av sur återflöde som kan leda till inflammation och skador på esophageal foder.

Symtom: Symtomen inkluderar halsbränna, uppbyggnad av mat eller sur vätska, bröstsmärta och en känsla av en klump i halsen. Dessa symtom kan förvärras efter måltiderna.

Diagnos: GERD diagnostiseras vanligtvis baserat på symtom och en övre endoskopi för att kontrollera om esophageal skada. Ett 24-timmars pH-övervakningstest kan också hjälpa till att bekräfta sur återflöde.

Behandling: Behandling inkluderar livsstilsmodifieringar (t.ex. undviker stora måltider, äter långsamt och undviker triggermat), antacida, H2 -blockerare och protonpumpshämmare. I svåra fall kan kirurgi (fundoplication) rekommenderas.

5. Pankreatit

Pankreatit kan uppstå plötsligt (akut) eller över tid (kronisk). Denna sjukdom orsakas ofta av alkoholkonsumtion, gallsten eller höga nivåer av triglycerider. När bukspottkörteln blir inflammerad kan matsmältningsenzymer läcka in i omgivande vävnad, vilket orsakar intensiv smärta, särskilt efter att ha ätit.

Symtom: Smärtan som orsakas av med pankreatit är ofta allvarlig och kan kännas i övre buken och strålar på baksidan. Andra symtom inkluderar illamående, kräkningar och feber.

Diagnos: Diagnos görs vanligtvis genom blodprover som visar förhöjda bukspottkörtelenzymer (amylas och lipas) och bildtester såsom en CT -skanning eller ultraljud.

Behandling: Pankreatit behandlas vanligtvis med sjukhusvistelse, fasta för att låta bukspottkörteln vila, intravenösa vätskor och smärtbehandling. I fall av kronisk pankreatit kan livsstilsförändringar, enzymtillskott och ibland operation vara nödvändig.

6. Funktionell dyspepsia

Funktionell dyspepsi, även känd som magsmärta utan ulcer, är kronisk matsmältningsbesvär utan en identifierbar orsak. Detta tillstånd tros vara resultatet av onormal rörlighet eller känslighet i magen och tarmen.

Symtom: Symtomen inkluderar bukuppblåsthet, fullhet, illamående och smärta eller obehag i övre buken, ofta utlöses eller förvärras genom att äta.

Diagnos: Funktionell dyspepsi diagnostiseras genom att utesluta andra förhållanden, eftersom det inte finns några specifika tester för det. Läkare kan utföra blodprover, ultraljud eller endoskopi för att utesluta andra orsaker.

Behandling: Behandling inkluderar vanligtvis dietförändringar, stresshantering och mediciner som protonpumpshämmare, H2 -blockerare och prokinetiska medel för att förbättra gastrisk rörlighet.

7. Laktosintolerans

Laktosintolerans uppstår när kroppen saknar tillräckligt med laktas – det enzym som ansvarar för att bryta ner laktos, ett socker som finns i mejeriprodukter. Efter att ha konsumerat mejeri kan den osmält laktosen jäsas i tarmen, vilket leder till bukuppblåsthet och obehag.

Symtom: Symtomen inkluderar bukuppblåsthet, diarré och krampande smärta i övre buken, ofta förekommer 30 minuter till 2 timmar efter att ha konsumerat mejeri.

Diagnos: Diagnos bekräftas vanligtvis genom ett väte-andetagstest, där patienter dricker en laktosinnehållande lösning, och deras andetag testas för förhöjda vätenivåer. Väte produceras av bakterier som jäsar osmält laktos.

Behandling: Behandlingen är att undvika laktosinnehållande livsmedel eller använda laktastillskott för att underlätta matsmältningen.

När behöver du gå för att träffa en läkare?

Cirka 11% av vårt lands befolkning upplever ofta övre buksmärta efter att ha ätit. Detta problem är vanligare hos ungdomar, särskilt de i åldrarna 18 till 28.

Övre buksmärta efter att ha ätit indikerar inte alltid ett allvarligt tillstånd. Men om smärtan är ihållande, allvarlig eller åtföljd av andra symtom som feber, kräkningar, oavsiktlig viktminskning eller svårigheter att svälja, måste du konsultera en sjukvårdspersonal för en exakt utvärdering.