Alla canceröverlevande bör ha uppföljning. Uppföljningsvård för cancer innebär att du träffar en vårdgivare för regelbundna medicinska kontroller när du är klar med behandlingen. Dessa kontroller kan inkludera blodprov, såväl som andra tester och procedurer som letar efter eventuella förändringar i din hälsa eller eventuella problem som kan uppstå på grund av din cancerbehandling. Dessa besök är också en tid för att leta efter fysiska och känslomässiga problem som kan utvecklas månader eller år efter behandlingens slut.
Din uppföljande vårdplan, tillsammans med en sammanfattning av din cancerbehandling, är en del av det som kallas en överlevnadsvårdsplan. Den här planen kommer att innehålla all information som du och din läkare kan diskutera för att säkerställa att du får regelbunden och noggrann vård efter behandlingens slut.
Observera att informationen i detta avsnitt fokuserar på uppföljning av din cancerbehandling. Men det är viktigt att du fortsätter att få din rutinvård från din primärvårdsgivare utöver uppföljande cancervård.
Få en uppföljningsplan
När din cancerbehandling avslutas bör du få en uppföljande cancervårdsplan från din onkolog eller någon i ditt behandlingsteam. En uppföljande vårdplan är en uppsättning rekommendationer för din cancervård efter avslutad behandling. Många cancerorganisationer rekommenderar användningen av ett sådant dokument.
För uppföljande cancervård kan du träffa samma läkare som behandlade dig för cancer, eller så kan du träffa en annan vårdgivare, till exempel en som är specialiserad på uppföljningsvård för canceröverlevande. Eller så kan du välja att gå till din primärvårdsläkare. Du kan diskutera vilken eller vilka läkare du ska träffa med ditt vårdteam.
Uppföljningsvård för överlevande barncancer är mycket lik stegen för vuxna.
Vanliga frågor efter avslutad behandling
När du får din uppföljningsplan från din läkare eller annan vårdgivare ska svar på frågorna nedan ges. Se till att ställa alla andra frågor du kan ha:
- Hur lång tid tar det för mig att bli bättre och känna mig mer som mig själv?
- Vilken/vilka läkare ska jag träffa för min uppföljningsvård? Hur ofta?
- Vilka symtom ska jag se upp för?
- Vilka tester behöver jag efter att behandlingen är över? Hur ofta kommer jag att ha dem?
- Vilka är långsiktiga hälsoproblem som jag kan förvänta mig som ett resultat av min cancerbehandling?
- Hur stor är chansen att min cancer kommer tillbaka?
- Vilka register behöver jag föra om min behandling?
- Vad kan jag göra för att ta hand om mig själv och vara så frisk som möjligt?
- Kan du föreslå en supportgrupp som kan hjälpa mig?
Du kanske tycker det är bra att skriva ner dessa frågor. När du träffar läkaren eller uppföljningsspecialisten kan du göra anteckningar eller spela in dina samtal för att hänvisa till senare. Tala om eventuella problem du har i samband med din uppföljande vårdplan
Ditt schema för uppföljning
Varje patient har ett annat uppföljningsvårdschema. Hur ofta du kommer tillbaka för uppföljningsbesök baseras på:
- Den typ av cancer du hade
- Behandlingen du fått
- Din allmänna hälsa, inklusive eventuella behandlingsrelaterade problem
I allmänhet återvänder människor till läkaren för uppföljningsbesök var 3:e till 4:e månad under de första 2 till 3 åren efter behandlingen, och en eller två gånger om året efter det.
Vid dessa besök kan du ha en fysisk undersökning tillsammans med blodprover och andra nödvändiga tester och procedurer. Vilka tester du får och hur ofta du får dem kommer att baseras på vad din läkare anser är bäst för dig när du skapar din uppföljande vårdplan.
Vad du ska berätta för din läkare under uppföljningsbesök
När du träffar din läkare för uppföljningsbesök är det viktigt att prata öppet om alla fysiska eller känslomässiga problem du har. Nämn alltid symtom, smärta eller bekymmer som är nya eller som inte kommer att försvinna. Men tänk på att bara för att du har nya symtom behöver det inte betyda att cancern har kommit tillbaka. Det är normalt att vara rädd för varje värk och smärta som uppstår, men de kan bara vara problem som din läkare lätt kan ta itu med.
Andra saker du bör berätta för din läkare:
- Eventuella fysiska problem som stör ditt dagliga liv, såsom trötthet; problem med urinblåsan, tarmen eller sexuell funktion; har svårt att koncentrera sig; minnesförändringar; sömnproblem; eller viktökning eller viktminskning
- Alla nya mediciner, vitaminer, örter eller kosttillskott du tar
- Förändringar i din familjs medicinska historia
- Eventuella känslomässiga problem du har, såsom ångest eller depression
Det är viktigt att vara medveten om eventuella förändringar i din hälsa mellan schemalagda besök. Rapportera omedelbart eventuella problem till din läkare. De kan avgöra om problemen är relaterade till cancern, behandlingen du fått eller ett orelaterade hälsoproblem.
Sammanfattning av din behandling
Din onkolog eller en medlem av ditt behandlingsteam ska ge dig en skriftlig sammanfattning av behandlingen du fått. Håll detta med dig för att dela med din primärvårdsläkare och andra läkare du träffar. Många förvarar sin behandlingssammanfattning i en pärm eller pärm tillsammans med sina journaler. På så sätt kommer nyckelfakta om din behandling alltid att finnas på samma plats.
Typer av hälsoinformation i behandlingssammanfattningen
Datumet då du fick diagnosen
- Den typ av cancer du hade
- Patologirapport(er) som beskriver typen och stadiet av cancer i detalj
- Platser och datum för varje behandling, till exempel uppgifter om alla operationer; platserna och den totala mängden strålbehandling; och namnen och doserna av kemoterapi och alla andra droger
- Viktiga labbrapporter, röntgenrapporter, CT-skanningar och MRT-rapporter
- Lista över tecken och symtom att se efter och möjliga långtidseffekter av behandlingen
- Kontaktinformation för all vårdpersonal som är involverad i din behandling
- Eventuella problem som uppstått under eller efter behandlingen
- All stödjande vård du fått under behandlingen (som mediciner mot depression eller ångest, känslomässigt stöd och kosttillskott)
Många canceröverlevande säger att att engagera sig i deras uppföljningsvård var ett bra sätt för dem att återfå en del av den kontroll de kände att de förlorade under cancerbehandlingen. Att vara en aktiv partner med sin läkare och be om hjälp från andra medlemmar i vårdteamet är första steget. Att veta vad du kan förvänta dig efter cancerbehandling kan hjälpa dig och din familj att göra planer, livsstilsförändringar och viktiga beslut om framtiden.
Riktlinjer för en hälsosam livsstil efter cancerbehandling
Efter cancerbehandling vill många överlevande hitta sätt att minska risken för att deras cancer kommer tillbaka. Vissa oroar sig för att sättet de äter, stressen i deras liv eller deras exponering för kemikalier kan utsätta dem för att de återkommer. Canceröverlevande upptäcker att det här är en tid då de tar en ordentlig titt på hur de tar hand om sig själva och hur de kan leva ett hälsosammare liv.
Fråga din läkare om att utveckla en plan för överlevnadsvård som inkluderar sätt du kan ta hand om dina fysiska, känslomässiga, sociala och andliga behov. Om du tycker att det är svårt att prata om dessa frågor kan det vara bra att veta att ju mer du gör det, desto lättare blir det. Din läkare kan också föreslå en annan medlem av hälsovårdsteamet som du kan prata med om välbefinnande, till exempel en socialarbetare, dietist, en prästmedlem eller en sjuksköterska.
Några allmänna tips för alla canceröverlevande inkluderar:
Sluta röka.Rökning efter cancerbehandling kan öka risken för att få cancer på samma eller en annan plats.
Dra ner på hur mycket alkohol du dricker. Att dricka alkohol ökar risken för vissa cancerformer.
Håll en hälsosam vikt. Att äta bra och vara aktiv kan hjälpa dig att nå en hälsosam vikt och stanna där. Ät bra. En hälsosam och balanserad kost är viktig för det allmänna välbefinnandet. Detta inkluderar att äta frukt, grönsaker, fullkorn och protein. Tala med din läkare eller en dietist för att ta reda på eventuella särskilda kostbehov som du kan ha. Du kan också fråga om du ska prata med en nutritionist för vägledning om att äta en hälsosam kost.
Ät bra. En hälsosam och balanserad kost är viktig för det allmänna välbefinnandet. Detta inkluderar att äta frukt, grönsaker, fullkorn och protein. Tala med din läkare eller en dietist för att ta reda på eventuella särskilda kostbehov som du kan ha. Du kan också fråga om du ska prata med en nutritionist för vägledning om att äta en hälsosam kost.
Träna och håll dig aktiv. Forskning tyder på att att hålla sig aktiv efter cancer kan bidra till att minska risken för återfall och leda till längre överlevnad. Dessutom kan måttlig träning (gång, cykling, simning) i cirka 30 minuter varje – eller nästan varje – dag:
- Minska ångest och depression
- Förbättra humöret och öka självkänslan
- Minska trötthet, illamående, smärta och diarré
Det är viktigt att starta ett träningsprogram långsamt och öka aktiviteten över tid. Vissa människor kan behöva vara särskilt försiktiga när de tränar. Prata med din läkare innan du påbörjar något träningsprogram och arbeta med din läkare eller en specialist (som en sjukgymnast) om det behövs. Om du behöver ligga kvar i sängen under din återhämtning kan även göra små aktiviteter hjälpa. Att sträcka ut eller röra dina armar eller ben kan hjälpa dig att hålla dig flexibel och lindra muskelspänningar.
Källa: National Institutes of Health; National Cancer Institute
