Diarré och smärta i nedre delen av ryggen kan uppträda samtidigt eftersom organen i buken, bäckenet, urinvägarna och ryggraden delar nervbanor. När en sjukdom drabbar en struktur kan irritationen eller inflammationen sprida smärta till närliggande områden. Det är viktigt att förstå orsakerna så att du kan avgöra när du bör söka läkarvård.
Sjukdomar som orsakar diarré tillsammans med smärta i nedre delen av ryggen
1. Infektioner i mag-tarmkanalen
Bakterier, virus eller parasiter infekterar tarmarna. Vanliga organismer är Escherichia coli, Salmonella, Campylobacter och norovirus.
Du smittas via kontaminerad mat, osäkert vatten, dålig hygien eller kontakt med smittade personer. Resor, gatumat och underkokt kött ökar risken.
Infektionen irriterar tarmslemhinnan och orsakar vätskeutsöndring, vilket leder till diarré. De inflammerade tarmarna stimulerar närliggande nerver och muskler. Denna nervirritation kan sprida sig till nedre delen av ryggen och orsaka en molande smärta. Uttorkning kan också orsaka muskelvärk i ryggen.
Man får också ofta feber, illamående och magkramper.
Diagnos: Läkarna baserar sig på dina symtom, vad du nyligen ätit och en fysisk undersökning. Avföringsprover kan identifiera bakterier eller parasiter i svåra fall.
Behandling: Behandlingen fokuserar på vätsketillförsel och symtomlindring:
- Oral rehydreringslösning
- Läkemedel mot diarré, såsom loperamid (Imodium)
- Antibiotika, såsom ciprofloxacin (Ciproxin) eller azitromycin (Zithromax) i vissa fall av bakteriell diarré.
2. Irritabelt tarmsyndrom
Irritabelt tarmsyndrom är en funktionell störning i tarmen. Tarmen blir överkänslig och ändrar sitt rörelsemönster.
Denna störning är kopplad till onormal interaktion mellan tarm och hjärna, stress, förändrad tarmflora och ökad nervkänslighet.
Tarmkramperna orsakar diarré. Samma nervbanor som styr tarmfunktionen är också kopplade till musklerna i nedre delen av ryggen. Denna nervkoppling kan orsaka utstrålande smärta i nedre delen av ryggen.
Diagnos: Läkare diagnostiserar detta tillstånd utifrån symtommönster och genom att utesluta andra sjukdomar. Blodprover och avföringsprover hjälper till att utesluta infektion eller inflammation.
Behandlingen omfattar:
- Kostförändringar, såsom en kost med lågt innehåll av fermenterbara kolhydrater
- Kramplösande läkemedel, såsom mebeverin (Duspatalin)
- Läkemedel mot diarré, såsom loperamid (Imodium)
- Stresshantering.
3. Njurinfektion (pyelonefrit)
En bakteriell infektion sprider sig till en eller båda njurarna.
Infektionen börjar vanligtvis som en urinvägsinfektion och sprider sig uppåt till njurarna. Dålig hygien, urinvägsobstruktion och nedsatt immunförsvar ökar risken.
Den infekterade njuren orsakar inflammation och svullnad, vilket leder till skarp eller konstant smärta i nedre delen av ryggen eller i sidan. Kroppen kan reagera med illamående, kräkningar och ibland diarré på grund av systemisk inflammation.
Njurinfektion yttrar sig ofta med feber, frossa, smärtsam urinering och frekvent urinering.
Denna orsak är mindre vanlig än gastrointestinal infektion.
Diagnos: Läkare använder urinprov, blodprov och bilddiagnostik såsom ultraljud eller datortomografi.
Njurinfektion behandlas med antibiotika, såsom ciprofloxacin (Ciproxin) eller amoxicillin med klavulansyra (Augmentin). Allvarliga fall kräver ofta sjukhusvård och intravenös antibiotikabehandling.
4. Inflammatorisk tarmsjukdom
Kronisk inflammation drabbar matsmältningskanalen. De vanligaste formerna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
Orsaken till inflammatorisk tarmsjukdom beror på störningar i immunsystemet, genetiska faktorer och miljöfaktorer.
Kronisk inflammation orsakar ihållande diarré. Inflammationen kan sprida sig till lederna och ryggraden, särskilt nedre delen av ryggen, och orsaka smärta.
Symtomen utvecklas ofta gradvis och inkluderar viktminskning, trötthet och blod i avföringen.
För att diagnostisera inflammatorisk tarmsjukdom använder läkare koloskopi, biopsi, blodprover och bilddiagnostik.
Behandlingen omfattar:
- Antiinflammatoriska läkemedel såsom mesalazin (Pentasa, Salofalk)
- Kortikosteroidläkemedel såsom prednisolon
- Immunsuppressiva läkemedel såsom azatioprin (Imurel).
5. Pankreatit
Bukspottkörteln blir inflammerad på grund av gallsten, alkoholkonsumtion, höga triglyceridvärden eller vissa läkemedel.
Inflammationen stör matsmältningen och leder till fet diarré. Bukspottkörteln ligger djupt inne i buken. Pankreatit orsakar ofta svår smärta i övre delen av buken som sprider sig till ryggen, tillsammans med illamående och kräkningar.
För att diagnostisera pankreatit använder läkare blodprover för att kontrollera bukspottkörtelens enzymer samt bilddiagnostik.
Behandlingen omfattar:
- Fasta och intravenös vätsketillförsel
- Smärtlindring med läkemedel såsom paracetamol (Panadol) eller starkare smärtstillande läkemedel
- Behandling av den underliggande orsaken.
6. Ryggrads- eller muskuloskeletala besvär och samtidig diarré
Muskelöveransträngning, diskproblem eller artrit påverkar nedre delen av ryggen.
Tungt lyft, dålig hållning, skada eller slitage kan orsaka dessa besvär.
Smärta i nedre delen av ryggen kommer från ryggraden eller musklerna. Diarré kan uppstå samtidigt på grund av ett separat mag-tarmproblem, stress eller biverkningar av mediciner.
Denna orsak är vanlig men ofta tillfällig.
För att ställa diagnos använder läkare fysisk undersökning och bilddiagnostik, såsom magnetisk resonanstomografi, om det behövs.
Behandlingen omfattar:
- Smärtstillande läkemedel såsom ibuprofen (Nurofen)
- Sjukgymnastik
- Vila och hållningskorrigering.
Vad du behöver göra när du har diarré tillsammans med smärta i nedre delen av ryggen
Håll koll på dina symtom. Du behöver observera hur länge symtomen varar, hur allvarliga de är och om nya symtom uppträder.
Drick tillräckligt med vatten. Du bör dricka oral rehydreringsvätska eller rent vatten för att förhindra uttorkning.
Undvik riskfyllda livsmedel. Du bör undvika fet, kryddig eller kontaminerad mat under återhämtningsperioden.
Använd läkemedel med försiktighet. Du kan använda läkemedel mot diarré, såsom loperamid, vid lindriga fall. Du bör inte använda dessa läkemedel om du har hög feber eller blod i avföringen.
Sök läkarvård vid behov. Du behöver uppsöka läkare om du har följande symtom:
- Hög feber
- Svår eller ihållande ryggsmärta
- Blod i avföringen
- Tecken på uttorkning
- Symtom som varar längre än 3–5 dagar.
Följ läkarens råd. Du måste ta utskrivna läkemedel och gå på uppföljningsbesök om det behövs.
