Blod i urinen och buksmärtor hos kvinnor är två symtom som kan uppträda tillsammans på grund av olika tillstånd som påverkar urinvägarna, reproduktionsorganen eller till och med matsmältningskanalen. När blod förekommer i urinen kan det vara synligt för blotta ögat (grov hematuri) eller endast upptäckas i mikroskop (mikroskopisk hematuri). Buksmärta kan variera från lindrigt obehag till svåra kramper eller skarp smärta i buken.
Vanliga orsaker till blod i urinen och buksmärta hos kvinnor
1. Infektion i urinvägarna
Urinvägsinfektion är den vanligaste orsaken till blod i urinen och buksmärtor hos kvinnor. Den uppstår när bakterier, oftast Escherichia coli, tränger in i urinröret och förökar sig i urinblåsan eller njurarna.
Infektionen inflammerar urinvägarnas slemhinna, vilket gör den irriterad och får små blodkärl att brista och släppa ut blod i urinen. Inflammationen orsakar också smärta eller en brännande känsla vid urinering och obehag i nedre delen av buken eller bäckenet.
Typiska tecken: Frekventa urinträngningar, trängningar att kissa, brännande känsla vid urinering, grumlig eller illaluktande urin och smärta strax ovanför blygdbenet. I vissa fall uppträder feber och ryggsmärta om infektionen sprider sig till njurarna.
2. Njursten
Njurstenar är fasta avlagringar av mineraler och salter som bildas i njurarna. När en sten rör sig genom urinvägarna kan den repa eller riva upp den inre slemhinnan, vilket leder till synligt blod i urinen.
Stenens rörelse orsakar också en krampaktig smärta som kallas renal kolik, som ofta strålar från flanken till nedre delen av buken eller ljumsken.
Typiska tecken: Smärta, illamående, kräkningar, blod i urinen och ibland svårigheter att urinera.
3. Njurinfektion (pyelonefrit)
Njurinfektion utvecklas vanligtvis när bakterier stiger upp från urinblåsan till njurarna. Infektionen kan orsaka inflammation, svullnad och vävnadsskada, vilket leder till både blod i urinen och smärta i flanken eller ryggen.
Typiska tecken: Feber, frossa, flanksmärta, illamående, kräkningar och mörk eller blodig urin. Om infektionen inte behandlas snabbt kan den spridas till blodomloppet och bli livshotande.
4. Kontaminering med menstruationsblod
Ibland kan blod i urinen se ut att komma från urinvägarna när det i själva verket är menstruationsblod som förorenar urinprovet. Detta kan hända om ett urinprov tas under menstruation eller om vaginal blödning av annan orsak (t.ex. endometrios) blandas med urin.
Typiska tecken: Blodet uppträder endast under menstruationen och urinen är normal när den testas igen senare.
5. Endometrios som involverar urinvägarna
Endometrios är ett tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. När denna vävnad växer runt eller inuti urinblåsan eller urinledarna kan den blöda under menstruationen och orsaka både buksmärtor och blod i urinen.
Mekanism: Den endometrieliknande vävnaden reagerar på hormonella förändringar och utsöndrar blod under varje menstruationscykel, vilket irriterar närliggande organ.
Typiska tecken: Cyklisk smärta som förvärras under menstruationen, bäckensmärta, smärta vid urinering eller samlag och ibland svårigheter att urinera.
6. Blåscancer eller njurcancer
I sällsynta fall kan tumörer i urinblåsan eller njurarna orsaka blod i urinen och buksmärtor.
Den växande tumören skadar blodkärl och omgivande vävnader, vilket leder till blödning och trycksmärta.
Typiska tecken: Synligt blod i urinen, oförklarlig viktminskning, trötthet och ibland dov smärta i nedre delen av ryggen eller flanken. Dessa symtom kräver omedelbar läkarvård, särskilt hos äldre kvinnor eller personer som tidigare har rökt.
7. Trauma i urinvägarna
En skada på njurarna, urinblåsan eller nedre delen av buken – t.ex. efter en bilolycka, ett fall eller en operation – kan leda till inre blödningar och buksmärtor.
8. Polycystisk njursjukdom
Polycystisk njursjukdom är en genetisk sjukdom som innebär att vätskefyllda cystor utvecklas i njurarna. Dessa cystor kan brista och orsaka blod i urinen tillsammans med buksmärtor eller flanksmärtor.
Typiska tecken: Högt blodtryck, förstorade njurar, frekventa njurinfektioner och ibland nedsatt njurfunktion över tid.
9. Läkemedel och antikoagulerande läkemedel
Vissa läkemedel, t.ex. blodförtunnande medel (t.ex. warfarin), icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel eller vissa antibiotika, kan irritera njurarna eller urinblåsan och orsaka blödning.
Dessa läkemedel påverkar antingen blodets förmåga att koagulera eller skadar direkt njurvävnaden.
Typiska tecken: Blod i urinen utan infektionssymtom och lindrigt obehag i nedre delen av ryggen eller buken.
Diagnostisering av blod i urinen och buksmärtor hos kvinnor
Eftersom dessa två symtom kan bero på många olika orsaker kräver diagnosen en noggrann utvärdering av vårdpersonal. Diagnosen omfattar i allmänhet följande steg:
- Genomgång av sjukdomshistoria och fysisk undersökning. Läkaren kommer att fråga om symtomens varaktighet, menstruationscykel, smärtans lokalisering, läkemedelsanvändning, nyligen inträffade skador och sjukdomshistoria. Läkaren kan göra en bäckenundersökning för att kontrollera om problemet kommer från fortplantningsorganen.
- Urinanalys – ett laboratorietest som kontrollerar förekomsten av röda blodkroppar, vita blodkroppar, bakterier och protein i urinen. Detta test hjälper till att upptäcka infektioner, njursten eller njursjukdom.
- Urinodling. Vid misstanke om infektion görs en urinodling för att identifiera bakterierna och avgöra vilka antibiotika som är effektiva.
- Blodprov. Blodprover mäter njurfunktion, infektionsmarkörer eller hormonnivåer.
- Bilddiagnostiska tester. Ultraljud, datortomografi eller magnetisk resonanstomografi kan upptäcka njursten, tumörer, cystor eller strukturella avvikelser i urinvägarna.
- Cystoskopi. En tunn böjlig slang med en kamera förs in genom urinröret till urinblåsan för att leta efter tumörer, blödningar eller andra avvikelser.
- Ultraljud eller laparoskopi i bäckenet – Vid misstanke om endometrios eller sjukdomar i reproduktionsorganen kan bilddiagnostik eller direkt visualisering behövas.
Behandling av blod i urinen och buksmärtor hos kvinnor
Behandlingen beror på den underliggande orsaken. Eftersom dessa två symtom kan signalera olika tillstånd måste behandlingen följa diagnosen. Generella tillvägagångssätt inkluderar dock:
1. Behandling av infektioner
Om orsaken är en urinvägsinfektion eller njurinfektion ordineras antibiotika enligt resultatet av urinodlingen. Du måste fullfölja hela antibiotikakuren och dricka mycket vatten för att skölja ut bakterierna ur urinvägarna.
2. Behandling av njursten
Små stenar kan försvinna naturligt med ökat vätskeintag och smärtstillande läkemedel. Större stenar kan kräva medicinska ingrepp som stötvågslitotripsy (som bryter stenar i mindre bitar) eller kirurgi. En kost med lågt innehåll av natrium och vissa mineraler kan bidra till att förhindra återfall.
3. Kontroll av endometrios
Endometrios kan behandlas med hormonbehandling för att undertrycka menstruationen, smärtstillande läkemedel eller kirurgi för att avlägsna endometrievävnad från urinblåsan eller urinledarna. Uppföljning hos gynekolog är viktig.
4. Behandling av tumörer
Om cancer upptäcks kan behandlingen omfatta kirurgi, kemoterapi, strålbehandling eller immunterapi, beroende på stadium och typ av cancer. Tidig upptäckt förbättrar behandlingsresultatet avsevärt.
5. Behandling av trauma
Vid traumarelaterade fall inriktas behandlingen på att kontrollera blödning, reparera skadad vävnad och förhindra infektion. Sjukhusvård kan vara nödvändigt vid allvarliga skador.
6. Justering av medicinering
Om medicineringen orsakar blödning kan läkaren minska dosen, byta till ett annat läkemedel eller övervaka njurfunktionen noggrant.
7. Behandling av polycystisk njursjukdom
Det finns inget botemedel, men behandlingen syftar till att kontrollera symtomen och bromsa sjukdomsförloppet genom blodtryckskontroll, behandling av infektioner och ibland kirurgisk dränering av cystor.
Egenvård och förebyggande åtgärder
- Drick tillräckligt med rent vatten varje dag för att späda ut urinen och minska irritationen.
- Undvik att hålla urinen under långa perioder.
- Torka dig framifrån och bak efter urinering för att förhindra att bakterier kommer in i urinröret.
- Upprätthåll god genital hygien.
- Urinera strax efter samlag för att skölja ut bakterier.
- Undvik överdriven användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel eller blodförtunnande medel utan medicinsk övervakning.
- Gå på regelbundna läkarkontroller, särskilt om du tidigare har haft problem med urinvägarna eller njursjukdom.
När behöver du gå till en läkare?
Du måste söka läkarvård omedelbart om du märker:
- Synligt blod i urinen som kvarstår längre än en dag.
- Svår eller tilltagande buksmärta eller flanksmärta.
- Feber, frossa eller kräkningar.
- Svårigheter att urinera eller oförmåga att kissa.
- Oförklarlig viktminskning eller trötthet.
Blod i urinen och buksmärtor hos kvinnor är varningssignaler som aldrig bör ignoreras. Dessa två symtom kan bero på enkla infektioner eller på allvarliga problem som njursten, endometrios eller till och med cancer. För att hitta den verkliga orsaken krävs en noggrann diagnos med hjälp av laboratorietester och bilddiagnostik. Behandlingen beror på det specifika tillståndet, men tidig medicinsk utvärdering och behandling i rätt tid förbättrar behandlingsresultatet avsevärt.
