Plötsliga muskelkramper i vaderna orsakas ofta av något relativt enkelt, såsom överansträngning av musklerna, vätskebrist eller långvarig fysisk aktivitet. Bröstsmärta har däremot många orsaker, bland annat problem som rör hjärtat, lungorna, blodkärlen, musklerna och matsmältningssystemet. När kramper i vaderna och bröstsmärta uppträder ungefär samtidigt bör man vara extra uppmärksam, eftersom vissa blodpropps- och blodkärlssjukdomar kan drabba både benen och bröstet samtidigt.
Vadkramper innebär inte automatiskt att du har en allvarlig sjukdom. Kombinationen av symtom i benen och bröstet kan dock ibland tyda på ett akut medicinskt problem, särskilt när benet är svullet eller ömt eller när bröstsmärtan åtföljs av andnöd, hjärtklappning, svimning eller blodupphostning.
Orsaker till att kramper i vaderna och bröstsmärta kan uppträda samtidigt
Kramper i vaderna och bröstsmärta kan hänga samman på flera olika sätt.
En sjukdom kan direkt påverka blodkärlen i båda områdena. En blodpropp kan bildas i en djup ven i benet och sedan vandra vidare till lungorna, vilket orsakar bröstsmärta. Åderförkalkning kan drabba både artärerna som försörjer benen och de som försörjer hjärtat, vilket leder till kramper i benen och obehag i bröstet. En bristning i aortan kan störa blodflödet till ett ben och samtidigt orsaka plötslig, svår bröstsmärta.
En annan möjlighet är att två oberoende problem uppstår ungefär samtidigt. Till exempel kan uttorkning orsaka en kramp i vaden medan ett annat tillstånd orsakar bröstsmärta. Vissa läkemedel kan också bidra till muskelkramper, medan ett separat hjärt- eller lungproblem ger upphov till bröstsymtom.
Tillstånd och sjukdomar som orsakar både vadkramper och bröstsmärta
1. Djup ventrombos med lungemboli
En blodpropp i en djup ven i benet är det viktigaste tillståndet att beakta när ett problem i vaden uppträder tillsammans med bröstsmärta. En djup ventrombos utvecklas vanligtvis i underbenet, låret eller bäckenet. En del av blodproppen kan lossna och transporteras via blodomloppet till lungorna, vilket orsakar en lungemboli. En lungemboli är livshotande.
Blodproppar kan bildas när blodflödet saktar ner, en ven skadas eller kroppens benägenhet att bilda proppar ökar. Riskfaktorer inkluderar långvarig stillasittning, nyligen genomförd operation eller sjukhusvistelse, vissa kroniska sjukdomar, stigande ålder, familjehistoria av blodproppar samt exponering för förhöjda östrogennivåer.
En blodpropp i en djup ven i benet kan orsaka smärta i vaden, svullnad, värmekänsla samt hudrodnad eller missfärgning av huden. Vissa personer med djup ventrombos har inga symtom alls.
När en del av blodproppen vandrar vidare till lungorna kan den resulterande lungembolin orsaka bröstsmärta, och smärtan förvärras ofta vid djupa andetag eller hosta. Andnöd, snabb eller oregelbunden hjärtrytm, yrsel, svimning och blodupphostning kan också förekomma.
Symtomen i vaden kan därför bero på den ursprungliga blodproppen, medan symtomen i bröstet kan bero på blodproppen efter att den har nått lungorna.
Diagnos: Läkarna bedömer dina symtom, sjukdomshistoria, fysiska fynd och riskfaktorer. Eftersom flera andra sjukdomar kan ge liknande symtom krävs ofta specialiserade undersökningar. Ultraljudsundersökning av benet används ofta för att utreda misstänkt djup ventrombos. Datortomografi med lungangiografi är en standardundersökning vid lungemboli, medan en ventilations- och perfusionsundersökning kan användas under vissa omständigheter. Blodprover kan också ingå i den diagnostiska utredningen.
Behandling: Antikoagulantia används vanligtvis för att behandla både djup ventrombos och lungemboli. Antikoagulantia minskar blodets förmåga att bilda ytterligare blodproppar och gör det möjligt för kroppen att gradvis hantera den befintliga blodproppen. Allvarlig lungemboli kan kräva behandling med blodproppslösande medel eller ett annat ingrepp på sjukhus. Allvarlig djup ventrombos kräver ibland att blodproppen avlägsnas.
Du bör aldrig börja ta, sluta ta eller byta antikoagulantia utan läkarkontroll, eftersom blödning är en viktig potentiell komplikation vid behandlingen.
2. Perifer artärsjukdom i kombination med kranskärlssjukdom
Perifer artärsjukdom uppstår när artärerna som försörjer benen förträngs eller blockeras, oftast på grund av åderförkalkning. Åderförkalkning kan även drabba kranskärlen som försörjer hjärtat. Följaktligen kan du få kramper i benen på grund av minskat blodflöde och obehag i bröstet på grund av minskat blodflöde till hjärtat.
Åderförkalkning uppstår när fettavlagringar och kolesterol ansamlas i artärväggarna. Med tiden kan denna ansamling förtränga artärens inre och begränsa blodflödet. Viktiga riskfaktorer är bland annat rökning, diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol, njursjukdom, åldrande och andra kardiovaskulära riskfaktorer.
Vadmusklerna behöver mer blod när du går, går i trappor eller tränar. När en artär som försörjer benet är förträngd kan blodflödet kanske inte öka tillräckligt för att tillgodose musklernas behov. Det leder ofta till kramper, värk, trötthet eller obehag i vaden under aktivitet. Symtomen brukar avta när du stannar upp och vilar.
Åderförkalkning kan samtidigt drabba kranskärlen. När hjärtmuskeln inte får tillräckligt med blod kan du uppleva tryck över bröstet, en klämande känsla, en känsla av tyngd eller smärta, särskilt vid fysisk aktivitet.
Diagnos: En läkare kommer att ställa frågor om dina gångrelaterade symtom, kardiovaskulära riskfaktorer och sjukdomshistoria samt undersöka blodcirkulationen i benen. Ett vanligt test är ankel-arm-index, där blodtrycket vid fotleden jämförs med blodtrycket i armen. Ett onormalt resultat kan tyda på nedsatt arteriellt blodflöde. Ytterligare undersökningar kan omfatta Doppler-ultraljud, datortomografiangiografi, magnetresonansangiografi eller konventionell angiografi när mer anatomisk information behövs.
Om du dessutom har bröstsmärtor kan läkare undersöka kranskärlen och hjärtat med hjälp av EKG, blodprover, ekokardiografi, belastningstest, datortomografi-koronarangiografi eller koronarangiografi, beroende på den kliniska situationen.
Behandlingen inriktas på att minska den kardiovaskulära risken, förbättra blodflödet, kontrollera symtomen och förebygga hjärtinfarkt, stroke och komplikationer i armar och ben.
Behandlingsmetoderna omfattar rökavvänjning, motion, en hjärtvänlig kost, kolesterolsänkande läkemedel, blodtrycksbehandling, diabetesbehandling och läkemedel som minskar risken för blodproppar. Personer med symtomatisk perifer artärsjukdom kan ha nytta av promenader eller andra träningsprogram. När symtomen förblir allvarliga trots medicinsk behandling och motion kan kirurgiska ingrepp såsom angioplastik, stentinsättning, borttagning av plack eller bypassoperation övervägas.
3. Aortadissektion
En aortadissektion uppstår när en bristning bildas i det inre skiktet av aortan – kroppens huvudartär. Blod tränger då in i aortaväggen och separerar dess skikt. Aortadissektion är ett medicinskt akutfall.
En försvagad aortavägg blir känslig för bristningar. Högt blodtryck och vissa aorta- eller bindvävssjukdomar ökar risken. Ett befintligt aortaaneurysm ökar också risken för dissektion.
Aortadissektion orsakar vanligtvis plötslig, svår bröstsmärta eller smärta i övre delen av ryggen. Smärtan kan sprida sig till ryggen eller nacken.
En dissektion kan även störa blodflödet till aortans förgreningar. Minskat blodflöde till ett ben kan ge upphov till smärta i benet, en känsla av svaghet eller svårigheter att gå. Symtomen i benet kan därför uppträda samtidigt som svår bröstsmärta.
Diagnos: Läkare kan upptäcka skillnader i blodtryck mellan armarna eller svagare puls i en arm eller ett ben. Bilddiagnostik krävs omedelbart vid misstanke om aortadissektion. Undersökningarna kan omfatta röntgen av bröstkorgen, transesofageal ekokardiografi, datortomografi av bröstkorgen eller magnetisk resonansangiografi.
Behandlingen beror på vilken del av aortan som är drabbad och hur allvarlig dissektionen är. Vissa fall kräver akut operation för att reparera den skadade aortan. Andra fall kan inledningsvis behandlas med läkemedel som sänker blodtrycket och hjärtfrekvensen, medan komplicerade fall kan kräva ett stentbaserat ingrepp eller operation. Långsiktig blodtryckskontroll och uppföljande bilddiagnostik är ofta nödvändiga.
4. Hjärtinfarkt som uppträder tillsammans med kramp i vaden
En hjärtinfarkt kan orsaka tryck över bröstet, en känsla av att bröstet kläms ihop, bröstsmärta eller obehag och kan även orsaka andfåddhet, illamående, trötthet eller yrsel. En kramp i vaden är inte ett typiskt direkt symptom på en hjärtinfarkt.
Dessa två symtom kan dock uppträda samtidigt av flera skäl. En person med hjärt- och kärlsjukdom kan också ha perifer artärsjukdom eller ett annat cirkulationsproblem som ger upphov till symtom i benen. Fysisk ansträngning, uttorkning, långvarig muskelkontraktion eller läkemedelsrelaterade muskeleffekter kan orsaka en kramp i vaden, medan ett separat kranskärlsproblem orsakar bröstsmärta.
Hjärtinfarkt diagnostiseras vanligtvis med hjälp av ett elektrokardiogram och blodprover. Ytterligare undersökningar kan omfatta ekokardiografi och koronarangiografi. Behandlingen sker på sjukhus och kan omfatta läkemedel för att förbättra blodflödet samt kirurgiska ingrepp såsom koronarangioplastik och stentinsättning för att återöppna en blockerad kranskärl.
5. Vanliga muskelkramper som uppträder i samband med ett icke-relaterat bröstproblem
Kramper i vaderna och bröstsmärta beror inte alltid på en kärlsjukdom.
Vanliga orsaker till benkramper är bland annat överansträngning av musklerna, vätskebrist, graviditet, åldrande och vissa läkemedel. Läkemedel som kan bidra till benkramper är bland annat vissa kolesterolsänkande läkemedel och vissa läkemedel som ökar urinproduktionen. Hos många personer kan den exakta orsaken inte fastställas.
En person kan därför uppleva en kramp i vaden samtidigt som bröstsmärta orsakad av ett helt annat problem, såsom sura uppstötningar, smärta i bröstkorgsmusklerna, ångest eller en luftvägssjukdom.
Hur man skiljer en kramp i vaden från ett eventuellt problem med blodproppar
En vanlig muskelkramp är oftast en plötslig, ofrivillig sammandragning av en muskel. Denna muskel kan kännas hård under krampen och slappnar gradvis av efter sträckning eller massage.
En blodpropp i en djup ven i benet ger oftare ihållande smärta än en kortvarig muskelkontraktion. Svullnad, värmekänsla, hudrodnad eller missfärgning av huden på ett ben ökar misstanken om en blodpropp. En blodpropp kan uppstå utan tydliga symtom, så avsaknad av svullnad utesluter inte problemet helt.
När även bröstsymtom uppträder ökar oron, särskilt om du dessutom har andningssvårigheter, hjärtklappning, hostar upp blod, svimmar eller har bröstsmärta som förvärras när du andas djupt eller hostar.
