Sköldkörteln är en fjärilsformad körtel som sitter längst fram i nacken och producerar hormoner som är viktiga för att reglera ämnesomsättningen, energiproduktionen, hjärtfunktionen och temperaturregleringen. När sköldkörteln inte fungerar som den ska upplever hela kroppen förändringar som påverkar många system. Symtomen kan vara många, till en början subtila och ofta misstas för andra tillstånd.

Vad innebär ”en dåligt fungerande sköldkörtel”?
En dåligt fungerande sköldkörtel innebär att sköldkörteln inte producerar rätt mängd sköldkörtelhormoner som behövs för normala kroppsfunktioner.
Sköldkörteln producerar två huvudsakliga hormoner: tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Dessa hormoner reglerar hur snabbt cellerna omvandlar näringsämnen till energi. När sköldkörteln producerar för lite hormoner kallas detta tillstånd hypotyreos. När sköldkörteln producerar för mycket hormoner kallas detta tillstånd hypertyreos. I båda fallen stör obalansen ämnesomsättningen, energibalansen och den normala aktiviteten i organ som hjärtat, hjärnan, matsmältningskanalen och musklerna. Varje tillstånd leder till olika symtom.
Hypofysen reglerar sköldkörtelns funktion genom sköldkörtelstimulerande hormon (TSH). Om sköldkörteln blir underaktiv stiger TSH-nivåerna vanligtvis. Om sköldkörteln blir överaktiv sjunker vanligtvis TSH-nivåerna. På grund av denna regleringsmekanism mäter laboratorietester ofta både TSH och sköldkörtelhormoner.
Orsaker till en dåligt fungerande sköldkörtel
En dåligt fungerande sköldkörtel kan bero på autoimmuna sjukdomar, jodbrist eller jodöverskott, inflammation, knölar eller biverkningar av medicinska behandlingar.
1. Autoimmuna sjukdomar
Autoimmuna sjukdomar är den vanligaste orsaken till långvarig dysfunktion i sköldkörteln. Immunsystemet producerar antikroppar som riktar sig mot sköldkörtelvävnad eller receptorer för sköldkörtelstimulerande hormon.
- Hashimotos sköldkörtelinflammation: Vid detta tillstånd angriper immunsystemet och förstör gradvis sköldkörtelceller. Skadan minskar hormonproduktionen och leder till hypotyreos. Hashimotos tyreoidit är vanligare hos kvinnor, uppträder ofta i medelåldern och kan förekomma i familjer med en historia av autoimmun sjukdom. De vanligaste symtomen är trötthet, köldintolerans, förstoppning, viktuppgång, torr hud, sprött hår och kraftiga menstruationsblödningar. I avancerade stadier uppträder svullnader i ansiktet och svullnader i händer och fötter.
- Graves sjukdom: Vid detta tillstånd producerar immunsystemet antikroppar som efterliknar sköldkörtelstimulerande hormon. Dessa antikroppar överstimulerar sköldkörteln, vilket leder till hypertyreos. Graves sjukdom orsakar ofta diffus struma och kan i vissa fall orsaka ögonförändringar som utstående ögon (Graves oftalmopati) eller dubbelseende. De viktigaste symtomen är viktminskning trots ökad aptit, hjärtklappning, nervositet, irritabilitet, svettningar, värmeintolerans, skakningar och täta avföringar.
2. Jodbrist eller jodöverskott
Jod är en viktig byggsten för sköldkörtelhormoner. Både för lite jod och för mycket jod stör sköldkörtelns funktion.
- Brist på jod: Brist på jod minskar produktionen av sköldkörtelhormoner. Hypofysen reagerar genom att öka nivåerna av sköldkörtelstimulerande hormon, vilket orsakar förstoring av sköldkörteln (struma). Allvarlig jodbrist kan orsaka hypotyreos, särskilt hos barn och gravida kvinnor, vilket kan leda till utvecklingsproblem. Typiska symtom är svullen hals, trötthet, långsam hjärtfrekvens och hos barn dålig tillväxt och inlärningssvårigheter.
- Överskott av jod: Mycket högt jodintag kan också störa sköldkörteln. Hos vissa människor utlöser överskott av jod hypertyreos (Jod-Basedow-fenomenet), särskilt hos dem med nodulära sköldkörtlar. Hos andra blockerar överskott av jod tillfälligt hormonproduktionen (Wolff-Chaikoff-effekten), vilket kan leda till hypotyreos. Symtom på hypotyreos är bland annat trötthet, köldintolerans och viktuppgång, medan symtom på hypertyreos är hjärtklappning, nervositet och värmeintolerans.
3. Inflammation i sköldkörteln (tyreoidit)
Tyreoidit innebär inflammation i sköldkörteln, vilket kan orsaka antingen tillfällig hypertyreos eller hypotyreos beroende på sjukdomens stadium.
- Virala infektioner: Virus som influensa, påssjuka eller coxsackievirus kan orsaka subakut tyreoidit. Detta tillstånd börjar ofta med smärta i nacken, feber och övergående hypertyreos, följt av hypotyreos när sköldkörteln läker.
- Postpartum tyreoidit: Efter graviditeten utvecklar vissa kvinnor tillfällig sköldkörtelinflammation på grund av förändringar i immunsystemet. Detta tillstånd kan växla mellan hypertyreoidism och hypotyreoidism innan det återhämtar sig. Hos vissa kvinnor blir hypotyreos permanent.
- Läkemedelsinducerad sköldkörtelinflammation: Vissa läkemedel som amiodaron, interferon och checkpoint-hämmare kan utlösa sköldkörtelinflammation och störa sköldkörtelns funktion.
- Strålningsinducerad tyreoidit: Strålbehandling mot halsen eller behandling med radioaktiv jod kan inflammera och skada sköldkörtelvävnaden och leda till hypotyreos.
4. Knölar i sköldkörteln
Sköldkörtelknutor är lokaliserade utväxter i sköldkörteln. Majoriteten av knölarna är godartade, men de kan påverka hormonproduktionen.
- Godartade knölar: De flesta knölar är icke-fungerande och förändrar inte hormonnivåerna, men de kan orsaka kosmetiska problem eller sväljsvårigheter om de är stora.
- Toxiska knölar: Vissa knölar innehåller celler som producerar sköldkörtelhormon oberoende av hypofysens kontroll, vilket leder till hypertyreos. Detta tillstånd är vanligare hos äldre vuxna. Vanliga symtom är oförklarlig viktminskning, hjärtklappning, värmeintolerans, svettningar och muskelsvaghet.
- Orsaker till noduli: Faktorer inkluderar jodbrist, genetiska mutationer, strålningsexponering i barndomen och kronisk stimulering av sköldkörtelstimulerande hormon.
- Cancerösa knutor: En liten andel av knölarna blir sköldkörtelcancer. Dessa knutor påverkar inte alltid hormonproduktionen, men kräver ändå medicinsk utvärdering. Sköldkörtelcancerknölar kan orsaka ihållande heshet, sväljsvårigheter eller en fast knöl i nacken.
5. Biverkningar av medicinska behandlingar
Medicinska behandlingar för andra sjukdomar kan skada sköldkörteln eller störa dess funktion.
- Kirurgi: Partiell eller total borttagning av sköldkörteln för cancer eller knölar kan leda till hypotyreos.
- Behandling med radioaktivt jod: Denna terapi används för att behandla hypertyreos, men förstör sköldkörtelvävnad och orsakar ofta hypotyreos som en långsiktig effekt.
- Läkemedel: Litium, som används för behandling av bipolär sjukdom, stör frisättningen av sköldkörtelhormoner och kan orsaka hypotyreos. Amiodaron, som används för att behandla hjärtrytmproblem, innehåller höga jodnivåer och kan utlösa antingen hypotyreos eller hypertyreos.
- Strålningsterapi: Cancerbehandlingar som riktas mot halsen kan skada sköldkörtelcellerna, vilket leder till minskad hormonproduktion efter behandlingen (efter flera månader till flera år).
Symtom på en dåligt fungerande sköldkörtel
Som förklarats ovan är detta i samtliga fall symtom på en dåligt fungerande sköldkörtel.
Symtom på en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos)
En underaktiv sköldkörtel saktar ner kroppsfunktionerna. Symtomen utvecklas vanligtvis gradvis och blir mer märkbara när hormonbristen förvärras.
- Trötthet och svaghet: Brist på sköldkörtelhormoner minskar cellernas energiproduktion, vilket leder till ihållande trötthet, långsamma rörelser och muskelsvaghet.
- Viktökning: En långsammare ämnesomsättning gör att kroppen förbränner färre kalorier i vila och bidrar därmed till en gradvis viktökning även utan förändringar i matintaget.
- Köldintolerans: Minskad värmeproduktion gör att du känner dig ovanligt kall, särskilt i händer och fötter.
- Torr hud och sprött hår: En långsammare ämnesomsättning minskar blodflödet och oljekörtlarnas aktivitet, vilket leder till torr hud, tunnare hår och sköra naglar.
- Förstoppning: Ett långsammare matsmältningssystem leder till sällsynta och svåra avföringar.
- Deprimerat humör och minnesproblem: Sköldkörtelhormoner påverkar hjärnans signalsubstanser, och brist på sköldkörtelhormon kan orsaka nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och glömska.
- Heshet och svullnad i nacken: I vissa fall förstoras sköldkörteln och orsakar struma, vilket kan ge röstförändringar och synlig svullnad i nacken.
- Långsam hjärtfrekvens (bradykardi): Minskad stimulering av hjärtat sänker hjärtfrekvensen, ibland under 60 slag per minut.
- Svullnad i ansiktet och svullnad i händer eller fötter: Vätskeretention orsakad av minskad ämnesomsättning leder till karakteristisk svullnad.
- Oregelbundenhet i menstruationen: Kvinnor kan uppleva kraftiga eller oregelbundna menstruationer eftersom sköldkörtelhormoner interagerar med reproduktionshormoner.

I vårt land har cirka 5% av befolkningen över 12 år hypotyreos, med högre prevalens hos kvinnor och äldre vuxna.
Symtom på en överaktiv sköldkörtel (hypertyreos)
En överaktiv sköldkörtel påskyndar kroppsfunktionerna. Symtomen kan uppträda mer plötsligt jämfört med hypotyreos.
- Oförklarlig viktminskning: Ökad ämnesomsättning gör att kroppen förbränner kalorier snabbare, även vid ökat matintag.
- Värmeintolerans: Överdriven värmeproduktion gör att du känner dig överdrivet varm och svettig.
- Snabb hjärtrytm och hjärtklappning: Ökad stimulering av hjärtat orsakar snabb hjärtfrekvens, ofta mer än 100 slag per minut, och oregelbunden rytm.
- Nervositet och ångest: Överskott av sköldkörtelhormoner ökar nervsystemets känslighet, vilket ger rastlöshet, irritabilitet och skakningar i händer eller fingrar.
- Frekvent defekation eller diarré: Snabbare tarmaktivitet ökar avföringsfrekvensen.
- Sömnlöshet: Ökad energiproduktion stör normal sömn.
- Förändringar i ögonen: Vid Graves sjukdom – en vanlig orsak till hypertyreos – kan ögonen bukta utåt och bli irriterade.
- Muskelsvaghet: Trots överskott av energiproduktion kan muskelfibrer brytas ner, vilket leder till muskelsvaghet, särskilt i lår och överarmar.
- Tunnare hår och skör hud: Ökad ämnesomsättning försvagar hårets och hudens struktur.
- Oregelbundenhet i menstruationen: Kvinnor kan uppleva lättare eller mindre frekventa menstruationsperioder.
Hypertyreos förekommer hos cirka 1% av befolkningen i vårt land, med högre prevalens hos kvinnor.
Symtom som kan uppträda vid båda tillstånden
Vissa symtom kan förekomma vid både underaktiv och överaktiv sköldkörtel, även om mekanismerna skiljer sig åt.
- Förstorad sköldkörtel (struma): Båda tillstånden kan leda till att sköldkörteln växer sig större, vilket leder till en synlig eller kännbar knöl i nacken.
- Humörförändringar: Både hormonöverskott och hormonbrist kan orsaka humörsvängningar, depression eller ångest.
- Håravfall: Både för lite hormon och för mycket hormon påverkar hårets tillväxtcykel.
- Menstruationsproblem: Dysfunktion i sköldkörteln påverkar reproduktionshormonerna i båda riktningarna.
När behöver du gå för att träffa en läkare?
Du bör söka läkare om du upplever ihållande trötthet, oförklarliga viktförändringar, intolerans mot kyla eller värme, svullnad i nacken, snabb hjärtrytm eller humörförändringar. Tidig diagnos förebygger komplikationer som hjärtproblem, infertilitet och nervskador.
Din läkare beställer vanligtvis blodprover som mäter TSH, T4 och ibland T3. Bilddiagnostiska undersökningar som ultraljud eller skanning av upptag av radioaktivt jod kan följa vid behov.
Hur man hanterar symtom på en dåligt fungerande sköldkörtel
– Ta den ordinerade medicinen regelbundet: Om du har hypotyreos kan din läkare skriva ut levotyroxin (handelsnamn: Eltroxin, Oroxine, Thevier, Synthroid) – ett syntetiskt sköldkörtelhormon. Om du har hypertyreos kan din läkare förskriva läkemedel mot tyreoidea, radioaktivt jod eller kirurgi beroende på svårighetsgrad.
– Övervaka symtom och blodprovsresultat: Regelbundna kontroller hjälper läkarna att justera behandlingen och säkerställa att hormonnivåerna förblir balanserade.
– Följ en balanserad diet: Tillräckligt jodintag är viktigt, men undvik överdrivet jodintag eftersom det kan förvärra dysfunktionen i sköldkörteln.
– Begränsa stimulantia: Om du har hypertyreos bör du minska koffeinintaget eftersom koffein kan förvärra hjärtklappning och ångest.
– Motionera måttligt: Regelbunden fysisk aktivitet främjar energinivåer, viktkontroll och mental hälsa, men undvik överansträngning, särskilt vid obehandlad hypertyreos.