Översikt
Vad är transplantat kontra värdsjukdom?
Graft versus host disease (GvHD) är ett tillstånd som kan uppstå efter en allogen transplantation. I GvHD ser de donerade benmärgen eller perifera blodstamcellerna mottagarens kropp som främmande, och de donerade cellerna/benmärgen attackerar kroppen.
Det finns två former av GvHD:
- Akut transplantat mot värdsjukdom (aGvHD).
- Kronisk transplantat mot värdsjukdom (cGvHD).
Som allogen transplantationsmottagare kan du uppleva endera formen av GvHD, båda formerna eller ingendera.
Akut transplantat kontra värdsjukdom
Riskfaktorer
Flera faktorer tros öka utvecklingen av akut GvHD (aGvHD). Den viktigaste är HLA-matchning mellan donator och mottagare (human leukocytantigen), där det finns skillnader mellan dig och din donator. Skillnaderna kan få donatorceller att känna igen dina celler som främmande och leda till ett immunsvar mot dina vävnader och organ.
Mottagare som har fått perifera blodstamceller/benmärg från en HLA-felmatchad besläktad givare (eller från en HLA-matchad obesläktad givare) har en ökad risk att utveckla akut GvHD.
Andra donator-/mottagarefaktorer som kan öka risken för att utveckla aGvHD inkluderar:
- En kvinnlig donator som har varit gravid tidigare.
- Den höga åldern för antingen givaren eller mottagaren.
När/var akut graft kontra värdsjukdom Kan förekomma
Akut GvHD kan inträffa när donatorns celler har ympats in i transplantationsmottagaren. Det kan utvecklas i din hud, lever eller mag-tarmkanalen, och symtom kan uppstå inom några veckor efter din transplantation.
Kronisk transplantat kontra värdsjukdom
Riskfaktorer för kronisk transplantat kontra värdsjukdom
Patienter som har en ökad risk att utveckla cGvHD är:
- De som har fått stamceller/benmärg från en HLA (humant leukocytantigen) felmatchad besläktad givare eller från en HLA-matchad obesläktad givare.
- Patienter som kanske redan har upplevt akut GvHD.
- Äldre transplanterade mottagare.
När/var kronisk transplantat kontra värdsjukdom Kan förekomma
Kronisk GvHD kan uppträda när som helst efter allogen transplantation eller flera år efter din transplantation. Kronisk GvHD kan förekomma i huden, levern, munnen, lungorna, mag-tarmkanalen, neuromuskulära systemet eller genitourinary system.
Viktig anmärkning om transplantat kontra värdsjukdom: Även om GvHD kan påverka din livskvalitet djupt, har det vissa fördelar. Samma immunsvar som ansvarar för att attackera dina normala celler övervakar och förstör också eventuella överlevande cancerceller. Detta kallas graft kontra tumöreffekt. Patienter som utvecklar GvHD har lägre återfallsfrekvenser.
Symtom och orsaker
Vilka är symtomen på akut transplantat mot värdsjukdom (aGvHD)?
NOTERA För patienter med antingen aGvHD eller cGvHD: På grund av den ökade risken att utveckla infektioner. det är mycket viktigt att rapportera alla fysiska förändringar och feber på 100,4° F eller högre till ditt benmärgstransplantationsteam.
Symtom på akut GvHD kan inkludera något av följande:
-
Hudutslag eller rodnade områden på huden (tecken på aGvHD i huden): Vänligen rapportera om din hud kliar.
- Gul missfärgning av huden och/eller ögonen och onormala blodprovsresultat (tecken på aGvHD i levern).
-
Illamående, kräkningar, diarré eller bukkramper (tecken på aGvHD i mag-tarmkanalen eller ”tarm”).
Vilka är symtomen på kronisk graft kontra värdsjukdom (cGvHD)?
Symtom på kronisk GvHD kan inkludera något av följande:
- Utslag, upphöjda eller missfärgade områden, hudförtjockning eller uppstramning (tecken på cGvHD i huden).
- Svullnad i buken, gul missfärgning av huden och/eller ögonen och onormala blodprovsresultat (tecken på cGvHD i levern).
-
Torra ögon eller synförändringar (tecken på cGvHD i ögonen).
- Muntorrhet, vita fläckar inuti munnen, smärta eller känslighet för kryddig mat (tecken på oral cGvHD, i munnen).
-
Andnöd eller förändringar på din lungröntgen (tecken på torr hosta lung cGvHD – i lungorna).
- Svårt att svälja, smärta vid sväljning eller viktminskning (tecken på cGvHD i mag-tarmkanalen eller ”tarmen”).
- Trötthet, muskelsvaghet eller smärta (tecken på neuromuskulär cGvHD, av nerver och muskler).
- Vaginal torrhet eller smärta vid samlag (cGvHD i slidan eller vulva).
- Minskat rörelseomfång i leder eller täthet i leder (cGvHD eller fascia eller bindväv).
Diagnos och tester
Hur diagnostiseras transplantat kontra värdsjukdom?
Din BMT-läkare kan ställa diagnosen en GvHD under en fysisk undersökning genom att observera vissa symtom och/eller genom att utvärdera resultaten av platsbiopsier och labbvärden.
I fallet med kronisk transplantat-mot-värdsjukdom (cGvHD) kan vissa symtom vara mycket vaga, vilket kan göra diagnosen möjlig först efter att andra orsaker har uteslutits.
Hantering och behandling
Hur behandlas akut graft versus host disease (aGvHD)?
Om aGvHD uppstår kommer din läkare att diskutera tillgängliga behandlingsalternativ med dig och din familj. Många patienter behandlas framgångsrikt med ökad immunsuppression i form av orala (ges via munnen) eller intravenösa (ges genom venen) steroidläkemedel. Om steroider misslyckas eller inte är lämpliga att använda finns andra behandlingsalternativ tillgängliga.
Hur behandlas kronisk graft kontra värdsjukdom (cGvHD)?
Om cGvHD uppstår kommer din läkare att diskutera tillgängliga behandlingsalternativ med dig och din familj. Långtidsimmunsuppressiva läkemedel är vanligtvis behandlingsregimen för cGvHD. Svamp-, bakterie- och virusinfektioner är en stor risk med detta behandlingsalternativ eftersom ditt immunförsvar kommer att dämpas under mycket lång tid. Din läkare kommer att ordinera flera läkemedel för att förhindra att dessa livshotande infektioner uppstår.
Behandlingen av cGvHD kan ta många månader till år.
Förebyggande
Hur kan transplantat kontra värdsjukdom förhindras?
Vävnadstypningslaboratorier har utvecklat och använt mer exakta DNA-nivåtester för att göra det möjligt för ditt BMT-team att välja den bästa HLA-matchade donatorn för dig.
Vi försöker minska din risk att utveckla GvHD genom att ge dig förebyggande (profylaktiska) läkemedel för att dämpa immunförsvaret efter din transplantation. Dessa läkemedel kommer att minska förmågan hos din givares celler att starta ett immunsvar mot dina egna vävnader.
Svamp-, bakterie- och virusinfektioner är stora risker med denna profylaktiska medicinregim, eftersom ditt immunförsvar kommer att dämpas och har en minskad förmåga att bekämpa infektioner. Du kommer att vara på profylaktisk antibiotika, svampdödande medel och antivirala läkemedel för att minska infektionsrisken.
Forskning
Nya, och förhoppningsvis bättre, metoder för att förebygga GvHD studeras i kliniska prövningar. Användningen av fotoferes, olika immunsuppressiva läkemedel och nya profylaxmediciner som ges till mottagare efter transplantation är exempel på en del av den forskningen.
