Minnesproblem: Vad är normalt åldrande och vad är det inte?

Minne och åldrande

Minne definieras som ”kraften eller processen att återskapa eller återkalla det som har lärts och behållits” (Merriam-Webster Dictionary). Vår förmåga att minnas och minnas vårt förflutna är det som länkar oss till våra familjer, våra vänner och vårt samhälle.

När vi åldras sker subtila förändringar i minnet naturligt som en del av åldrandeprocessen. Men ibland sker dessa förändringar snabbare än förväntat eller snabbare än förväntat. Dessa förändringar går ofta obemärkta förbi, men kan vid andra tillfällen vara störande för oss själva eller andra. Det finns ett antal saker som kan orsaka problem med minnet eller göra normala åldersrelaterade förändringar värre. Ibland kan minnesförändringar ibland bero på en medicinbiverkning eller ett befintligt eller utvecklande hälsoproblem, såsom depression, ångest, sömnproblem, hjärtsjukdomar, infektioner i hjärnan, hjärntumör, blodproppar, huvudskada, sköldkörtel sjukdom, uttorkning eller vitaminbrist. Om så är fallet kan identifiering och behandling av tillståndet förbättra ditt minne.

Men när minnesförlust hindrar oss från att utföra dagliga uppgifter och våra vana roller i livet, blir det ett hälsoproblem som behöver utvärderas ytterligare av sjukvårdspersonal.

Vilka minnesproblem är en förväntad del av normalt åldrande?

Enkel glömska (de ”saknade nycklarna”) och försening eller fördröjning av att återkalla namn, datum och händelser kan vara en del av den normala åldrandeprocessen. Det finns flera minnesprocesser, inklusive att lära sig ny information, återkalla information och känna igen bekant information. Var och en av dessa processer kan störas, vilket leder till upplevelsen av att glömma. Det finns också olika typer av minne, som var och en kan påverkas olika av normalt åldrande som visas nedan.

Bevarade minnesfunktioner

• Fjärrminne (förmåga att komma ihåg händelser från år sedan)
• Procedurminne (utför uppgifter)
• Semantisk återkallelse (allmän kunskap)

Minnesfunktioner minskar

• Att lära sig ny information
• Återkalla ny information (tar längre tid att lära sig något nytt och att återkalla det)

Vilka andra kognitiva förändringar inträffar med normalt åldrande?

• Språket påverkas måttligt av normalt åldrande. Språk är ”orden, deras uttal och sätten de används i kombination för att förstås.”
• Språkförståelse (förstå språkets regler) är vanligtvis bevarad, liksom ordförråd (semantiskt minne) och syntax (sättet på vilket ord sätts ihop).
• Problem med att komma ihåg namn och att hitta ord i konversationer (”toppen på tungan”) är mycket vanliga och verbala flyt (tar längre tid att ”få ut orden”) kan också påverkas
• Medan verbal intelligens (vokabulär) förblir oförändrad med åldrandet, saktar hastigheten på informationsbearbetningen gradvis ned (såsom problemlösningsförmåga).
• Exekutiva funktioner (planering, abstrakt tänkande) förblir normala för vardagliga uppgifter, men bromsas när de ställs inför nya uppgifter eller delad uppmärksamhet (”multi-tasking”).
• En saktning av hastigheten på kognitiv bearbetning och reaktionstid (”att slå på summern”) inträffar med åldrandet.

Vilka minnesproblem anses inte vara en del av normalt åldrande?

Minnesproblem som börjar störa det normala dagliga livet och aktiviteterna anses inte vara normalt åldrande. Att glömma var du lägger dina glasögon är ett enkelt tecken på glömska, desorganisering eller normalt åldrande; Men att glömma vad dina glasögon används till eller att de bärs i ansiktet är inget normalt minnesproblem.

Minnesförlusten och tankeproblem som ses vid mild kognitiv funktionsnedsättning (MCI) eller demens är inte normalt åldrande. Forskare tror nu att lindrig kognitiv funktionsnedsättning är en punkt på vägen till demens för vissa individer och stadiet mellan de mentala förändringar som ses vid normalt åldrande och demens i ett tidigt skede. Inte alla individer som diagnostiserats med lindrig kognitiv funktionsnedsättning kommer att utveckla demens. Följande belyser några av de onormala minnesförändringarna som ses vid MCI och demens.

Minnesproblem hos personer med lindrig kognitiv funktionsnedsättning

• Glömmer de senaste händelserna, upprepar samma frågor och samma berättelser, glömmer ibland namnen på nära vänner och familjemedlemmar, glömmer ofta möten eller planerade händelser, glömmer konversationer, förlägger saker ofta.
• Har svårt att komma på önskade ord. Har svårt att förstå skriftlig eller muntlig (talad) information.
• Tappar fokus. Är lätt distraherad. Behöver skriva påminnelser om att göra saker annars kommer att glömma.
• Kan kämpa, men kan utföra komplexa uppgifter som att betala räkningar, ta mediciner, handla, laga mat, städa hushållet, köra bil.
• Har många viktiga minnesstörningar men kan fortfarande fungera självständigt.

Minnesproblem hos personer med demens

Har många av samma symtom på MCI plus när demensen fortskrider:

• Kan inte utföra komplicerade dagliga uppgifter (till exempel betala räkningar, ta mediciner, handla, köra bil).
• Förlorar insikt eller medvetenhet om minnesförlust.
• Visar dåligt omdöme.
• Nedgång i rationellt tänkande och förmåga att lösa problem.
• Minne, språk och kognition blir så försämrade att egenvårdsuppgifter inte längre kan utföras utan hjälp från en annan person.

Kan minnet bevaras under åldringsprocessen?

Enligt American Academy of Neurologys praktikriktlinje för patienter med lindrig kognitiv funktionsnedsättning är det bästa du kan göra för att behålla din hjärnhälsa att träna (särskilt aerob träning) två gånger i veckan.

Även om det inte finns någon tydlig beprövad koppling till att något av följande kan hjälpa till att bromsa minnes- och tankeförmågans försämring, är dessa allmänna rekommendationer för att bibehålla god hälsa.

• Upprätthåll ett bra blodtryck, kolesterolnivåer och blodsockernivåer.

• Sluta röka och undvik att dricka för mycket.

• Ät en hälsosam kost – en rik på antioxidanter och olivolja – minskar risken för demens. Tänk på medelhavs- eller Dash-dieten.
• Håll rätt vikt,
• Var positiv, hitta lycka, var tacksam.

• Minska stress.

• Få tillräckligt med sömn.
• Träna din kropp (inkludera aeroba övningar [exercises that increase your heart rate such as swimming, biking, or walking]styrketräning, stretchövningar och balansträning).
• Träna din hjärna (lägg pussel, frågesport, kortspel, läs, lär dig ett nytt språk eller spela ett nytt instrument, lär dig en ny färdighet eller hobby, ta en lektion).
• Håll dig socialt aktiv (dela hobbyer med likasinnade, gå med i klubbar, volontär).