Stockholms syndrom är ofta kopplat till högprofilerade kidnappningar och gisslan. Bortsett från kända brottsfall kan vanliga människor också utveckla detta psykologiska tillstånd som svar på olika typer av trauma.
I den här artikeln ska vi titta närmare på exakt vad Stockholmssyndromet är, hur det fick sitt namn, vilka typer av situationer som kan leda till att någon utvecklar detta syndrom och vad som kan göras för att behandla det.
Vad är Stockholms syndrom?
Stockholms syndrom är en psykologisk reaktion. Det inträffar när gisslan eller offer för övergrepp binder sig till sina tillfångatagare eller förövare. Denna psykologiska koppling utvecklas under loppet av dagar, veckor, månader eller till och med år av fångenskap eller övergrepp.
Med detta syndrom kan gisslan eller offer för övergrepp komma att sympatisera med sina fångare. Detta är motsatsen till den rädsla, terror och förakt som kan förväntas av offren i dessa situationer.
Med tiden kommer vissa offer att utveckla positiva känslor mot sina tillfångatagare. De kan till och med börja känna att de delar gemensamma mål och orsaker. Offret kan börja utveckla negativa känslor gentemot polisen eller myndigheterna. De kan hata alla som försöker hjälpa dem att fly från den farliga situationen de befinner sig i.
Denna paradox inträffar inte med varje gisslan eller offer, och det är oklart varför det uppstår när det händer.
Många psykologer och medicinsk personal anser att Stockholms syndrom är en hanteringsmekanism, eller ett sätt att hjälpa offren att hantera traumat av en skrämmande situation. Faktum är att historien om syndromet kan hjälpa till att förklara varför det är så.
Vad är historien?
Episoder av det som kallas Stockholms syndrom har sannolikt förekommit i många decennier, till och med århundraden. Men det var inte förrän 1973 som detta svar på infångning eller övergrepp kom att nämnas.
Det var då två män höll fyra personer som gisslan i sex dagar efter ett bankrån i Stockholm. Efter att gisslan släppts vägrade de att vittna mot sina fångare och började till och med samla in pengar till sitt försvar.
Efter det tilldelade psykologer och experter på mental hälsa termen ”Stockholms syndrom” till det tillstånd som uppstår när gisslan utvecklar en känslomässig eller psykologisk koppling till människorna som höll dem i fångenskap.
Trots att det är välkänt känns dock inte Stockholmssyndromet igen av den nya upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Den här manualen används av experter på mental hälsa och andra specialister för att diagnostisera psykiska störningar.
Vilka är symptomen?
Stockholms syndrom känns igen av tre olika händelser eller ”symtom”.
Dessa känslor uppstår vanligtvis på grund av den känslomässiga och mycket laddade situation som uppstår under en gisslansituation eller övergreppscykel.
Till exempel känner sig människor som kidnappas eller tas som gisslan ofta hotade av sin fånge, men de är också mycket beroende av dem för att överleva. Om kidnapparen eller förövaren visar dem lite vänlighet, kan de börja känna positiva känslor mot sin tillfångatagare för denna ”medkänsla”.
Med tiden börjar den uppfattningen att omforma och skeva hur de ser på personen som håller dem som gisslan eller missbrukar dem.
Exempel på Stockholms syndrom
Flera kända kidnappningar har resulterat i högprofilerade episoder av Stockholms syndrom, inklusive de som listas nedan.
Stockholmssyndromet i dagens samhälle
Medan Stockholms syndrom vanligtvis förknippas med en gisslan- eller kidnappningssituation, kan det faktiskt gälla flera andra omständigheter och relationer.
Behandling
Om du tror att du eller någon du känner har utvecklat Stockholmssyndromet kan du få hjälp. På kort sikt kan rådgivning eller psykologisk behandling för posttraumatisk stressyndrom hjälpa till att lindra de omedelbara problem som är förknippade med återhämtning, såsom ångest och depression.
Långvarig psykoterapi kan ytterligare hjälpa dig eller en närstående med återhämtning.
Psykologer och psykoterapeuter kan lära dig sunda hanteringsmekanismer och svarsverktyg för att hjälpa dig förstå vad som hände, varför det hände och hur du kan gå vidare. Att omfördela positiva känslor kan hjälpa dig att förstå att det som hände inte var ditt fel.
Poängen
Stockholms syndrom är en copingstrategi. Individer som blir misshandlade eller kidnappade kan utveckla det.
Rädsla eller skräck kan vara vanligast i dessa situationer, men vissa individer börjar utveckla positiva känslor mot sin tillfångatagare eller förövare. De kanske inte vill arbeta med eller kontakta polisen. De kan till och med vara tveksamma till att vända sig mot sin förövare eller kidnappare.
Stockholms syndrom är ingen officiell diagnos för mental hälsa. Istället tros det vara en hanteringsmekanism. Individer som utsätts för övergrepp eller människohandel eller som är offer för incest eller terror kan utveckla det. Rätt behandling kan hjälpa till med återhämtning långt.
Läs denna artikel på spanska.
