Inflammation i hjärnhinnorna (medicinsk term: meningit) kan uppstå av flera orsaker. Hjärnan och ryggmärgen är täckta av tre skyddande lager som kallas hjärnhinnor. När dessa membran blir inflammerade kan detta tillstånd hota hälsan på ett allvarligt sätt. För att förstå om meningit är smittsamt eller inte måste man titta på den bakomliggande orsaken, vilken typ av organism som är inblandad och hur denna organism sprids mellan människor.

Olika orsaker till hjärnhinneinflammation
Det finns många orsaker till att man drabbas av hjärnhinneinflammation. Bakterier, virus, svampar och parasiter kan infektera hjärnhinnorna och utlösa inflammation. Icke-infektiösa faktorer som vissa mediciner, autoimmuna tillstånd eller cancer kan också orsaka meningit. Varje typ av meningit utvecklas och yttrar sig på olika sätt, och smittsamheten beror på den specifika orsaken.
- Bakteriell hjärnhinneinflammation är ofta den farligaste formen. Bakterier som Neisseria meningitidis, Streptococcus pneumoniae eller Haemophilus influenzae kan tränga in i blodomloppet och nå hjärnans membran.
- Viral meningit utvecklas vanligtvis från vanliga virus såsom enterovirus, herpesvirus eller påssjukevirus. Denna form av hjärnhinneinflammation är ofta mindre allvarlig men kräver ändå läkarvård.
- Svampmeningit drabbar oftast individer med nedsatt immunförsvar och sprids vanligtvis inte mellan människor.
- Parasitär meningit är sällsynt och beror i allmänhet på exponering för förorenat vatten eller livsmedel snarare än överföring mellan människor.
- Icke-infektiös meningit kan inte spridas alls, eftersom inflammation beror på interna processer som läkemedelsreaktioner eller störningar i immunsystemet.
Hur bakteriell meningit sprids mellan människor
Bakteriell meningit kan spridas från person till person, men överföringen beror på vilken bakterieart det rör sig om. Neisseria meningitidis-bakterier sprids genom sekret från luftvägar och hals, t.ex. saliv, hosta eller nära personlig kontakt som kyssar. Trånga boendemiljöer, som sovsalar, militärförläggningar eller barnomsorg, ökar risken för utbrott. Streptococcus pneumoniae-bakterier kan också spridas via droppar i luftvägarna, men de flesta som bär på dessa bakterier utvecklar inte hjärnhinneinflammation. Istället lever dessa bakterier ofta ofarligt i näsan och halsen och det är bara i vissa situationer som de tränger in i blodomloppet och orsakar sjukdom.
Eftersom bakteriell meningit kan spridas snabbt och leda till allvarlig sjukdom eller död, behandlar läkare misstänkta fall som nödsituationer. Förebyggande antibiotika och vaccin spelar en viktig roll när det gäller att minska risken för utbrott.

Hur viral hjärnhinneinflammation sprids mellan människor
I de flesta fall utvecklas viral meningit från enterovirus, som sprids genom kontakt med luftvägssekret, saliv eller avföring. Dessa virus kan överföras genom dålig handhygien, förorenade ytor och delad mat eller dryck. Till skillnad från bakteriell meningit går viral meningit vanligtvis över utan specifik medicinsk behandling. Viral meningit kan dock spridas lättare inom hushåll, skolor eller daghem eftersom många virus överlever på ytor och i sekret i flera timmar.
Andra virus som orsakar hjärnhinneinflammation, t.ex. herpes simplex-virus eller påssjukevirus, sprids via olika vägar. Herpes simplex-virus sprids genom direktkontakt med infekterade sår eller sekret, medan påssjukevirus sprids genom droppar från hosta och nysningar. I alla dessa situationer ökar risken för virusöverföring vid nära kontakt.
Viral meningit är vanligare än bakteriell meningit, men den tenderar att vara mindre allvarlig och går ofta över utan särskild behandling. Bakteriell meningit är visserligen mindre vanlig, men utgör ett mycket större hot mot hälsan på grund av det snabba förloppet och den högre dödligheten och komplikationsfrekvensen. Globalt sett är bakteriell meningit fortfarande ett stort folkhälsoproblem. Däremot är viral meningit ofta underrapporterad eftersom många fall är lindriga och inte diagnostiseras.
Svampmeningit, parasitmeningit och överföring
Svampmeningit sprids vanligtvis inte från person till person. Istället kan du utveckla svampmeningit efter att ha andats in svampsporer från miljön, särskilt i vissa geografiska områden där svampar som Cryptococcus eller Histoplasma trivs. Personer med nedsatt immunförsvar, t.ex. de som genomgår kemoterapi eller lever med HIV, löper störst risk.
Parasitär meningit sprids inte heller från människa till människa. Infektion med parasiter – som Naegleria fowleri, känd som den ”hjärnätande amöban” – sker vanligtvis efter simning i varma sötvattensjöar där parasiten kommer in genom näsan. Livsmedelsburna parasiter kan också bidra till hjärnhinneinflammation, men inte heller här sker någon spridning från person till person.
Symtom på smittsam hjärnhinneinflammation
När hjärnhinneinflammation orsakas av bakterier eller virus ger inflammationen tydliga symtom som du snabbt måste känna igen:
- Plötslig hög feber: Kroppen reagerar på infektionen med en plötslig temperaturhöjning.
- Svår huvudvärk: Inflammation i hjärnhinnorna orsakar tryck och smärta runt hjärnan.
- Stel nacke: De skyddande hinnorna blir inflammerade, vilket gör det smärtsamt och svårt att böja nacken framåt.
- Ljuskänslighet (fotofobi): De inflammerade hjärnhinnorna irriterar nerverna som är kopplade till synen, vilket gör starkt ljus smärtsamt.
- Illamående och kräkningar: Ökat tryck i hjärnan och irritation i hjärnhinnorna kan utlösa dessa symtom.
- Förvirring eller förändrad mental status: Allvarlig infektion påverkar hjärnans funktion och kan leda till desorientering, koncentrationssvårigheter eller till och med kramper.
- Hudutslag (vid meningokockmeningit): Bakterien Neisseria meningitidis kan orsaka ett lila utslag som signalerar blodkärlsskada.
Dessa symtom uppträder vanligtvis snabbt vid bakteriell meningit och kan utvecklas inom några timmar. Viral meningit kan ge lindrigare symtom, men de tidiga tecknen kan se likadana ut.

Förebyggande åtgärder
Du kan minska risken för smittsam hjärnhinneinflammation genom att iaktta god hygien och vaccinera dig. Frekvent handtvätt med tvål och vatten, täckande av hosta och nysningar och undvikande av att dela redskap eller drycker begränsar spridningen av bakterier och virus. Vacciner mot Neisseria meningitidis, Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae typ b ger ett starkt skydd och har kraftigt minskat antalet fall av hjärnhinneinflammation.
När läkare diagnostiserar ett fall av bakteriell meningit kan nära kontakter få förebyggande antibiotika för att minska risken för att utveckla sjukdomen. När det gäller virusorsaker är det förebyggande arbetet mer inriktat på hygien och kontroll av utbrott i samhället.
Slutsats
Inflammation i hjärnans membran kan vara smittsam, men svaret beror helt på orsaken. Bakteriell meningit och viral meningit kan spridas från person till person, vilket ibland leder till utbrott i närliggande samhällen. Svampmeningit, parasitmeningit och icke-infektiös meningit kan inte spridas mellan människor. Eftersom hjärnhinneinflammation kan utvecklas snabbt och vara livshotande bör du alltid behandla misstänkta symtom – t.ex. plötslig feber, huvudvärk, stel nacke eller ljuskänslighet – som akuta och söka vård utan dröjsmål.