Pyelonefrit är en bakteriell infektion som uppstår i njurvävnaden och i njurbäckenet, som är det område där urinen samlas innan den rinner ut i urinledaren. Pyelonefrit uppstår när bakterier, ofta från en urinblåseinfektion, färdas upp till en eller båda njurarna. Kvinnor drabbas oftare av pyelonefrit på grund av att deras urinrör är kortare, vilket gör att bakterierna lättare kan ta sig till urinblåsan och därefter till njurarna. Graviditet ökar risken ytterligare eftersom hormonella och anatomiska förändringar kan göra urinflödet långsammare och främja bakterietillväxt.

Pyelonefrit kräver omedelbar medicinsk behandling, eftersom fördröjd behandling kan leda till njurskada eller sepsis. Att förstå symtomen på pyelonefrit hjälper dig att känna igen detta tillstånd tidigt och söka läkarvård i tid.
Symtom på pyelonefrit hos kvinnor
Pyelonefrit-symtom uppträder ofta plötsligt och förvärras snabbt. Hur kraftiga symtomen är beror på hur allvarlig infektionen är, vilken typ av bakterier det rör sig om och immunsystemets hälsotillstånd.
1. Feber och frossa
Feber är det tidigaste och vanligaste symtomet på pyelonefrit. Kroppen ökar sin temperatur som ett immunsvar för att bekämpa bakterieinfektionen. Febern når vanligtvis 38,5-40 °C och kan åtföljas av frossa och skakningar. Frossa uppstår eftersom kroppen försöker alstra mer värme för att höja temperaturen och stärka immunförsvaret. Feber och frossa tyder på att infektionen har gått utanför urinblåsan och kommit in i blodomloppet eller njurvävnaden.
2. Smärta i flanken eller ryggen
Smärta i flanken eller nedre delen av ryggen är ett typiskt symtom på pyelonefrit. Flanken är området mellan de nedre revbenen och höfterna, som ligger nära njurarna. Smärtan uppträder vanligtvis på ena sidan, beroende på vilken njure som är infekterad, men ibland på båda sidor. Smärtan börjar ofta som en dov värk och övergår till en skarp smärta vid rörelse eller lätt tryck.

Denna smärta uppstår eftersom njurkapseln blir inflammerad och sträckt av svullnad i njurvävnaden. Smärtan kan stråla ut mot buken eller ljumsken och förvärras vid djup andning eller plötsliga rörelser.
3. Obehag i buken
Vissa kvinnor upplever obehag i buken eller tryck i nedre delen av buken. Detta obehag beror på att infektion och inflammation sprider sig runt urinblåsan och urinledarna. Bukväggens muskler kan kännas spända. Detta symptom kan ibland förväxlas med gynekologiska tillstånd som bäckeninflammation eller cystor på äggstockarna, men flanksmärta och feber hjälper till att skilja pyelonefrit från dessa tillstånd.
4. Symtom från urinvägarna
Urinvägssymtom uppträder när bakterier färdas från urinblåsan till njurarna. De vanligaste urinvägssymtomen är täta urinträngningar, brådskande urinträngningar, smärtsamma urinträngningar och brännande känsla vid urinering. Urinen ser ofta grumlig ut eller har en obehaglig lukt på grund av förekomst av var eller bakterier. Vissa kvinnor märker av blod i urinen, som är rosa, rött eller brunt missfärgad. Detta symptom beror på en inflammation som skadar urinvägarnas slemhinna. Blåsan känns ofta full även efter urinering på grund av irritation och svullnad i urinvägarna.
5. Illamående och kräkningar
Illamående och kräkningar är vanliga symtom i samband med allvarliga njurinfektioner. Dessa symtom utvecklas eftersom toxiner som produceras av bakterier cirkulerar i blodomloppet och irriterar magen. Ihållande kräkningar kan leda till uttorkning, vilket försämrar njurfunktionen och fördröjer tillfrisknandet. Detta tillstånd kräver läkarvård för att ersätta förlorade vätskor och korrigera elektrolytobalansen.
6. Trötthet och svaghet
Pyelonefrit orsakar ofta trötthet och svaghet eftersom kroppen använder mycket energi för att bekämpa infektionen. Immunförsvaret frisätter inflammatoriska ämnen som kallas cytokiner, som gör att du känner dig trött och svag. Uttorkning, feber och aptitlöshet bidrar ytterligare till denna trötthet. Tröttheten kvarstår även efter att febern sjunkit eftersom njurinfektionen fortsätter att anstränga kroppen.
7. Förändringar i urinproduktionen
Vissa kvinnor märker förändringar i mängden eller frekvensen av urinproduktionen. Infektion och inflammation kan tillfälligt påverka njurfiltreringen och urinkoncentrationen. I svåra fall kan svullnad i njurarna komprimera njurtubuli och minska urinflödet. Uttorkning orsakar också mörkfärgad urin och mindre frekvent urinering. En ihållande minskning av urinproduktionen tyder på att njurfunktionen kan vara nedsatt och kräver omedelbar utvärdering.
8. Förvirring och yrsel i allvarliga fall
Allvarlig pyelonefrit kan leda till systemisk infektion, som påverkar hjärnan och nervsystemet. Hög feber, uttorkning och infektion i blodomloppet kan orsaka yrsel, förvirring och desorientering, särskilt hos äldre kvinnor. Dessa symtom signalerar en medicinsk nödsituation och kräver omedelbar behandling för att förhindra sepsis.
När behöver du söka medicinsk hjälp?
Kvinnor drabbas oftare av pyelonefrit än män eftersom urinröret hos kvinnor är kortare och ligger närmare anus, vilket gör att bakterier lättare kan nå urinblåsan. Under graviditeten gör hormonella förändringar och trycket från den växande livmodern att urinflödet blir långsammare och risken för infektion ökar. Hos gravida kvinnor kan pyelonefrit orsaka för tidig förlossning, låg födelsevikt eller andra komplikationer. Därför måste alla gravida kvinnor med feber, ryggsmärtor eller urinvägssymtom omedelbart kontakta läkare.
Du måste omedelbart söka läkarvård när du har feber över 38°C med flanksmärta eller urinvägssymtom. Fördröj inte behandlingen eftersom infektionen snabbt kan spridas från njurarna till blodomloppet och orsaka sepsis. Detta tillstånd kan bli livshotande om det inte behandlas. Du måste också kontakta läkare om symtomen kvarstår efter avslutad antibiotikabehandling av en urinvägsinfektion, eftersom återkommande symtom tyder på ofullständig utrotning av bakterien eller antibiotikaresistens.
Diagnos av pyelonefrit
Läkare diagnostiserar pyelonefrit genom fysisk undersökning, urinprov, blodprov och bilddiagnostik. Urinanalys påvisar bakterier, vita blodkroppar och ibland blod i urinen. Urinodlingen identifierar bakteriearten och avgör vilket antibiotikum som är mest effektivt. Blodprover mäter njurfunktionen och upptäcker infektionsmarkörer. Bilddiagnostik som ultraljud eller datortomografi hjälper till att bekräfta inflammation, obstruktion eller abscessbildning. Dessa diagnostiska verktyg gör det möjligt för läkarna att bekräfta infektionsstället och bedöma njurskadan.