Vad är självskada?

Självskada är avsiktligt. Det är ofta en flykt eller form av självbestraffning, men du kan lära dig att ändra självskadebeteenden till mer adaptiva sätt att hantera.

Hur du anpassar dig och reagerar på utmaningar i livet beror på dina hanterings- och försvarsmekanismer.

Försvarsmekanismer är dina ofrivilliga reaktioner på stress, som förnekelse eller rationalisering, medan hanteringsmekanismer är medvetna saker du gör för att lindra negativa tankar och känslor. De inkluderar beteenden som att träna, skapa konst, meditera eller ventilera till en nära vän.

De flesta som ägnar sig åt självskador använder det som en hanteringsmekanism. Men självskada är ingen långsiktig lösning – det kan vara farligt och få dig att må sämre i det långa loppet.

Vad är självskada?

Självskada är också känt som icke-suicidal självskada (NSSI). Det är när du skadar dig själv direkt och avsiktligt, men utan målet att avsluta ditt liv.

Enligt en metaanalys från 2022 av mer än 64 000 ungdomar är den globala livstidsprevalensen av NSSI-beteenden 22 %.

Forskning visar att debuten vanligtvis inträffar mellan 12 och 14 års ålder, och NSSI är vanligt bland ungdomar som lever med ätstörningar och borderline personlighetsstörningar.

Medan biologiska kvinnor, ungdomar och unga vuxna verkar mer benägna att engagera sig i NSSI-beteenden, ses det i alla åldersgrupper och demografi.

Symtom på självskada

Symtomen på självskada kan variera beroende på vilken typ av NSSI som är involverad. Det är vanligtvis en hemlighetsfull process, och som vårdgivare kanske du inte ser uppenbara tecken.

Vanliga tecken på självskada inkluderar:

  • oförklarliga ärr, märken, sår eller blåmärken
  • frekventa skador
  • bära kläder med hög täckning även i varmt väder
  • samla konstiga föremål som rakhyvlar, tändare eller nålar
  • hög användning av medicinska förnödenheter
  • extremt skydd av privatlivet
  • uttag
  • humörförändringar
  • umgås med vänner som skadar sig själv
  • deltar i andra potentiellt skadliga beteenden
  • håravfall/gallring

Varför skadar människor sig själv?

Forskning visar att majoriteten av människor använder självskada som en maladaptiv hanteringsmekanism, något som ger tillfällig lindring men som kommer med långsiktiga negativa konsekvenser.

Maladaptiv vs. adaptiv

Maladaptive beskriver beteenden som inte är till hjälp och har negativa konsekvenser. Adaptiva beteenden främjar välbefinnande och positiva resultat.

Var det här till hjälp?

När du engagerar dig i NSSI ersätter det psykisk ångest med fysisk smärta, vilket drar dig ur dina olyckliga tankar. Traumatet mot din kropp genererar också en frisättning av smärtdödande endorfiner, vilket kan ge dig en allsidig, må-bra boost.

Att kunna fly sina tankar och samtidigt må bättre kan lägga grunden för att självskadan blir tvångsmässig och rituell.

Det kan bli det du går till när du behöver stressa ner.

För vissa människor handlar NSSI också om självbestraffning. Negativa tankar och känslor kring självvärde kan få dig att känna att du förtjänar smärta. På så sätt ger också NSSI lindring; när du har straffat dig själv kan du tillfälligt gå vidare.

Vilka är riskfaktorerna för självskador?

Vissa människor kan ha en högre risk för NSSI jämfört med andra, Inklusive människor som:

  • är biologiska honor
  • är mellan 16 år och 19 år
  • har en historia av negativa händelser i barndomen eller trauma
  • har låg hälsokompetens
  • leva med psykiska störningar
  • har höga symtom på ångest och depression
  • leva med fysiska funktionshinder
  • upplever sömnproblem
  • är benägna att missanpassa sig (t.ex. drogmissbruk, internetberoende, att fly hemifrån)

Vilka typer av självskador finns det?

Det finns många sätt att skada sig själv. Självskadande beteenden som att dricka för mycket alkohol, begränsa ditt ätande eller dela drognålar kan påverka din hälsa negativt, men dessa är indirekta sätt att orsaka skada.

NSSI är direkta åtgärder du vidtar mot dig själv som orsakar omedelbar skada, och skada är det primära syftet.

Enligt samma metaanalys från 2022 är den vanligaste formen av NSSI att slå/slå, följt av nypning och hårdragning.

Skärning/snideri

Att skära sig själv är vanligare bland biologiska kvinnor. Det kan handla om att använda knivar, rakhyvlar eller något vasst föremål för att bryta igenom huden.

Skärning kan ibland utvecklas till carving, en svårare form av gravering av djupa mönster och märken i din kropp.

Forskning föreslår att i synnerhet carving kan vara en prediktor för självmordstankar bland människor som lever med missbruksstörningar.

Hjälp finns där ute

Om du eller någon du känner befinner dig i kris och överväger självmord eller självskada, sök hjälp:

  • Ring 988 Suicide and Crisis Lifeline på 988.
  • Sms:a HEM till krisens textlinje på 741741.
  • Inte i USA? Hitta en hjälplinje i ditt land med Befrienders Worldwide.
  • Ring 911 eller ditt lokala larmnummer om du känner dig säker att göra det.

Om du ringer på uppdrag av någon annan, stanna hos dem tills hjälp kommer. Du får ta bort vapen eller ämnen som kan orsaka skada om du kan göra det på ett säkert sätt.

Om du inte är i samma hushåll, håll i telefon med dem tills hjälp kommer.

Var det här till hjälp?

Bitande

Att bita din hand, handled eller någon annan del av din kropp är en erkänd form av NSSI.

Bland dem som lever med utvecklingsstörningar kan bitande vara en ofrivillig reaktion eller ett sätt att uttrycka frustration i avsaknad av annan kommunikation. Det är inte nödvändigtvis ett självskadebeteende utan mer ett självskadebeteende.

Brinnande

Brinnande självskada kan involvera tändare, tändstickor, ljus eller cigaretter. Biologiska män är mer benägna att engagera sig i brännande självskador, jämfört med biologiska honor.

Nyper

Nypning är en av de vanligaste formerna av NSSI. Till skillnad från andra metoder som kräver verktyg, innebär nypning att man klämmer, vrider eller komprimerar små delar av huden med fingrarna.

Hårdragande

En annan vanlig form av självskada, hårdragning kan innebära att man drar ut håret på huvudet – eller någon annanstans på kroppen.

Det är inte samma sak som trikotillomani, som är en separat psykisk sjukdom. Trikotillomani innebär tvångsmässig hårdragning, men inte specifikt för att orsaka skada.

Faktum är att Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th utgåva, textrevision (DSM-5-TR), konstaterar specifikt att självskada bör uteslutas vid fastställande av en trikotillomanidiagnos.

Repar/gnuggar

Att använda dina naglar eller andra verktyg för att repa eller orsaka skavsår faller under NSSI:s skrapkategori.

Slår/slår

Den vanligaste formen av självskadebeteende, smäll/slag involverar ett brett spektrum av handlingar.

För vissa kan det betyda att man slår sig själv med händerna eller sparkar en vägg. För andra kan det betyda att man slår huvudet mot ett skrivbord eller slår in sin kropp i hårda föremål.

Helande förebyggande

Ibland kommer självskador i form av att förhindra att skador läker. Du kan till exempel plocka sårskorpor upprepade gånger eller fortsätta att skada samma plats om och om igen.

Emotionell

Självskada behöver inte vara fysiskt. Att kalla sig själv för namn, gnälla över sig själv och hålla sig till orimliga normer kan vara former av känslomässig självskada.

Självförgiftning

Självförgiftning går över gränsen för NSSI-definitioner, med några experter som diskuterar att självförgiftning vanligtvis går över till självmordsuppsåt. Det är den minst vanliga formen av självskada.

Självförgiftning kan innebära överdosering av mediciner, dricka hushållskemikalier eller utsätta dig själv för giftiga ämnen.

Behandlingsalternativ för självskada

De som skadar sig själv behöver inte nödvändigtvis ha en psykisk sjukdom. Men de kan fortfarande ha nytta av psykoterapiinterventioner.

Enligt International Society for the Study of Self-Injury finns det flera typer av behandlingar som har visat mest lovande för NSSI:

  • dialektisk beteendeterapi (DBT)
  • emotionsreglerande gruppterapi (ERGT)
  • behandling för självskadebeteenden (T-SIB)

Dessa ramverk hjälper dig att utveckla nya, fördelaktiga problemlösningsförmåga och sätt att hantera stress. Terapi kan hjälpa dig att förändra dina beteendemönster från maladaptiva till adaptiva.

Återhämta sig från självskada

Du burk återhämta sig från självskada. Resan kanske inte är lätt, men du kan absolut återhämta dig.

När saker känns överväldigande kan du prova:

  • journalföring
  • prata med en älskad
  • skapa konst
  • djupandning
  • mediterar
  • tränar
  • spendera tid i naturen
  • bindning med ditt husdjur
  • utföra en sinne-kropp konst som tai chi
  • läsning

Du behöver aldrig vara ensam med negativa tankar eller drifter att skada dig själv. Konfidentiell hjälp och support är tillgänglig när som helst genom att ringa SAMHSA National Helpline på 1-800-662-4357 eller genom att smsa “HEM” till 741741.

Slutsats

Självskada är direkt, avsiktligt och görs alltid med syftet att orsaka skada. Det involverar inte en önskan att avsluta ditt liv, men det kan betyda att du är under extremt mycket psykiskt lidande.

Självskada betyder inte att du lever med en psykisk störning, men du kan fortfarande dra nytta av psykoterapimetoder som kan hjälpa till att omstrukturera dina tankar och beteenden.

Oavsett hur intensiv din känslomässiga ångest är, är återhämtning möjlig och hjälp finns tillgänglig.

Veta mer

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *