Översikt
Vad är kronisk lymfatisk leukemi?
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en typ av blod- och benmärgscancer.
Vad är benmärg?
Benmärg är den svampiga vävnaden inuti dina ben. Denna vävnad innehåller stamceller, som producerar blodkroppar.
Hur påverkar kronisk lymfatisk leukemi min kropp?
Typiskt producerar stamcellerna i din benmärg två typer av blodstamceller: myeloid stamceller och lymfoid stamceller.
Myeloid stamceller blir en av tre typer av blodkroppar:
- Blodplättarsom skapar blodproppar för att stoppa blödning.
- röda blodcellersom transporterar syre till resten av kroppen.
- vita blod cellersom bekämpar infektioner.
Lymfoida stamceller blir en av tre typer av lymfocyter (vita blodkroppar):
- B-lymfocyter: Dessa celler skapar antikroppar, celler som skyddar dig från infektion.
- T-lymfocyter: T-lymfocyter hjälper B-lymfocyter att skapa antikroppar.
- Naturliga mördarceller: Dessa celler attackerar cancer och andra virus.
När du har KLL skapar din kropp onormala lymfocyter eller leukemiceller. Dessa celler bekämpar inte infektioner särskilt bra. När antalet onormala celler växer, har din kropp mindre utrymme för friska röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Vem kan få kronisk lymfatisk leukemi?
KLL är vanligast hos vuxna. Vanligtvis utvecklar människor sjukdomen under medelåldern eller senare. De flesta som får en KLL-diagnos är runt 70 år. Sjukdomen drabbar sällan barn.
Hur vanligt är kronisk lymfatisk leukemi?
I USA inträffar cirka 20 000 nya fall av KLL årligen. Kronisk lymfatisk leukemi är en av de vanligaste typerna av leukemi hos vuxna. Det står för cirka 1 av 4 nya leukemifall.
Symtom och orsaker
Vad orsakar kronisk lymfatisk leukemi?
Experter känner inte till orsaken till kronisk lymfatisk leukemi.
Vilka är symptomen på kronisk lymfatisk leukemi?
Du kanske inte har några symtom på KLL. Det upptäcks ofta på grund av ett onormalt blodprovsresultat.
Kontrollera med din vårdgivare om du upplever:
-
Trötthet.
-
Feber.
- Infektion utan känd orsak.
- Smärta eller fyllighet under revbenen.
-
Svullna lymfkörtlar i nacken, armhålan, ljumsken eller magen.
-
Oförklarlig viktminskning.
Diagnos och tester
Hur diagnostiseras kronisk lymfatisk leukemi?
Det första steget för att diagnostisera kronisk lymfatisk leukemi är en fysisk undersökning. Din vårdgivare kommer att ställa frågor om dina symtom. Din leverantör kommer också att kontrollera om det finns tecken på sjukdom, såsom nya eller ovanliga klumpar.
Vilka tester kan jag ha för kronisk lymfatisk leukemi?
Vårdgivare kan använda tester som undersöker blod, benmärg eller lymfkörtlar. Dessa tester inkluderar:
- Benmärgstest: Sjukvårdsleverantörer kan ofta diagnostisera KLL genom blodprov. Däremot ger benmärgstester mer information om hur avancerad KLL är. Vårdgivare kan analysera ett litet benmärgsprov genom benmärgsaspiration och biopsi.
- Fullständigt blodvärde (CBC) med differential: Ett fullständigt blodvärde mäter antalet röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar i ditt blod. Den bedömer också hur mycket hemoglobin (protein som transporterar syre) dina röda blodkroppar har.
- Flödescytometri: Detta test kan avgöra om lymfocyterna i ditt blod innehåller CLL-celler. Med flödescytometri tar vårdgivare ett litet blodprov för att analysera i ett laboratorium.
- Genetiska tester: Sjukvårdsleverantörer använder gentester för att undersöka kromosomer och DNA (genetisk kod) som kan upptäcka KLL. Exempel på dessa tester inkluderar fluorescerande in situ hybridisering (FISH) och immunglobulin tung kedja (IGHV) tester.
Hantering och behandling
Hur behandlas kronisk lymfatisk leukemi?
Din behandlingsplan beror på hur avancerad KLL är. Om KLL är i ett tidigt skede kan vårdgivare välja ett tillvägagångssätt med ”vaktande väntan”.
Om dina symtom är allvarligare kan KLL-behandling innefatta:
-
Kemoterapi.
-
Strålbehandling.
-
Splenektomioperation för att ta bort en förstorad mjälte.
Vilka mediciner används för kronisk lymfatisk leukemi?
Vårdgivare kan också ordinera medicin eller infusionsterapi för KLL, såsom:
- BCL2-hämmare terapi: Detta läkemedel blockerar BCL2, ett protein som finns på leukemiceller. Denna behandling kan förstöra leukemiceller eller göra dem mer känsliga för andra cancerläkemedel.
- Monoklonal antikroppsbehandling: Vårdgivare skapar monoklonala antikroppar i ett labb. Dessa antikroppar fäster till cancerceller. Antikropparna blockerar cancercellers tillväxt eller förstör cellerna. Exempel på monoklonala antikroppsterapimediciner inkluderar rituximab (Rituxan®), ofatumumab (Arzerra®) eller obinutuzumab (Gazyva®).
- Tyrosinkinashämmare (TKI) terapi: Denna behandling blockerar de enzymer som får stamceller att utvecklas till överskott av vita blodkroppar. Exempel på TKI inkluderar ibrutinib (Imbruvica®), acalabrutinib (Calquence®), idelalisib (Zydelig®) och duvelisib (Copiktra®).
Förebyggande
Hur kan jag minska risken för kronisk lymfatisk leukemi?
Det finns inget känt sätt att förhindra KLL. Du kan minska risken att utveckla sjukdomar som cancer genom att göra hälsosamma val, inklusive:
- Äta en kost full av frukt, grönsaker och fullkorn.
- Tränar regelbundet.
- Att bibehålla en hälsosam vikt.
- Hantera stress.
-
Sov tillräckligt.
Utsikter / Prognos
Hur ser utsikterna ut för personer med kronisk lymfatisk leukemi?
Många personer med kronisk lymfatisk leukemi går långa perioder utan att uppleva symtom eller hälsokomplikationer. Människor kan ha behandling för KLL på och av i många år. KLL försvinner aldrig, men människor kan fortfarande leva ett helt liv med sjukdomen.
Återkommer kronisk lymfatisk leukemi efter behandling?
Kronisk lymfatisk leukemi kan återkomma efter behandling. Patienter behöver rutinmässig uppföljning för att säkerställa att KLL inte kommer tillbaka.
Leva med
Vad mer ska jag fråga min vårdgivare om kronisk lymfatisk leukemi?
Du kan överväga att fråga din vårdgivare:
- Hur kan jag minska risken att utveckla KLL?
- Vilka är behandlingsalternativen för KLL?
- Vilka livsstilsförändringar ska jag göra om jag har KLL?
- Vilka är symtomen som min KLL har återkommit efter behandling?
- Vilka är tecknen på att jag behöver ringa min vårdgivare?
Kronisk lymfatisk leukemi är den vanligaste typen av leukemi hos vuxna. Det påverkar dina blodkroppar och benmärg. Du är mer benägen att få KLL senare i livet – de flesta som får en KLL-diagnos är i 70-årsåldern. KLL har flera behandlingsalternativ. Många som får behandling upplever långa perioder utan KLL-symtom eller hälsokomplikationer. Om du har kronisk lymfatisk leukemi är det viktigt att besöka din vårdgivare regelbundet.
