Översikt
Vad är irritabel tarmsyndrom (IBS)?
Irritabel tarm, eller IBS, är en grupp symtom som påverkar ditt matsmältningssystem. Det är en vanlig men obekväm gastrointestinal störning. Personer med IBS får överdriven gas, buksmärtor och kramper.
Vad är en funktionell GI-störning?
IBS är en typ av funktionell gastrointestinal (GI) störning. Dessa tillstånd, även kallade störningar i interaktionen mellan tarm och hjärna, har att göra med problem i hur din tarm och hjärna fungerar tillsammans.
Dessa problem gör att din matsmältningskanal är mycket känslig. De förändrar också hur dina tarmmuskler drar ihop sig. Resultatet är buksmärtor, diarré och förstoppning.
Vilka är de olika typerna av IBS?
Forskare kategoriserar IBS baserat på vilken typ av tarmrörelseproblem du har. Den typ av IBS kan påverka din behandling. Vissa läkemedel fungerar bara för vissa typer av IBS.
Ofta har personer med IBS normala tarmrörelser vissa dagar och onormala andra dagar. Vilken typ av IBS du har beror på de onormala tarmrörelserna du upplever:
- IBS med förstoppning (IBS-C): Det mesta av ditt bajs är hårt och knöligt.
- IBS med diarré (IBS-D): Det mesta av din bajs är lös och vattnig.
- IBS med blandade tarmvanor (IBS-M): Du har både hårda och knöliga tarmrörelser och lösa och vattniga rörelser samma dag.
Hur påverkar IBS min kropp?
Hos personer med IBS tenderar tjocktarmsmuskeln att dra ihop sig mer än hos personer utan tillståndet. Dessa sammandragningar orsakar kramper och smärta. Personer med IBS tenderar också att ha en lägre smärttolerans. Forskning har också föreslagit att personer med IBS kan ha överskott av bakterier i mag-tarmkanalen, vilket bidrar till symtom.
Vad är andra namn för IBS?
Du kanske hör dessa namn för IBS:
- Irriterad tarm.
- Irritabel kolon.
- Spastisk kolon.
- Nervös mage, eftersom symtom ofta uppstår när du känner emotionell stress, spänning och ångest.
Vem löper risk att utveckla IBS?
Tillståndet förekommer oftast hos personer i sena tonåren till början av 40-talet. Kvinnor kan ha dubbelt så stor risk att få IBS än män. IBS kan hända flera familjemedlemmar.
Du kan löpa högre risk om du har:
- Familjehistoria av IBS.
-
Emotionell stress, spänning eller ångest.
-
Matintolerans.
- Historik av fysiska eller sexuella övergrepp.
- Allvarlig matsmältningsinfektion.
Vad utlöser IBS?
Om du har IBS kan du ha märkt att vissa saker utlöser symtom. Vanliga triggers inkluderar vissa livsmedel och mediciner. Emotionell stress kan också vara en utlösande faktor. Vissa forskare föreslår att IBS är tarmens svar på livets stressorer.
Hur vanligt är IBS?
Experter uppskattar att cirka 10% till 15% av den vuxna befolkningen i USA har IBS. Men bara 5% till 7% får en IBS-diagnos. Det är den vanligaste sjukdomen som gastroenterologer diagnostiserar.
Symtom och orsaker
Vilka är orsakerna till IBS?
Forskare vet inte exakt vad som orsakar IBS. De tror att en kombination av faktorer kan leda till IBS, inklusive:
- Dysmotilitet: Problem med hur dina GI-muskler drar ihop sig och flyttar mat genom GI-kanalen.
- Visceral överkänslighet: Extra känsliga nerver i mag-tarmkanalen.
- Hjärn-tarm dysfunktion: Felkommunikation mellan nerver i hjärnan och tarmen.
Vad är IBS-symtom?
Symtom på IBS inkluderar:
-
Magsmärtor eller kramper, vanligtvis i nedre delen av buken.
- Uppblåsthet.
- Tarmrörelser som är hårdare eller lösare än vanligt.
-
Diarré, förstoppning eller omväxlande mellan de två.
- Överskottsgas.
- Slem i din bajs (kan se vitaktig ut).
Kvinnor med IBS kan upptäcka att symtomen blossar upp under mens. Dessa symtom uppstår ofta om och om igen, vilket kan få dig att känna dig stressad eller upprörd. När du lär dig ledningstekniker och får kontroll över uppflammningar, kommer du att börja må bättre, fysiskt och mentalt.
Diagnos och tester
Hur diagnostiseras IBS?
Om du har haft obekväma GI-symtom, kontakta din läkare. Det första steget för att diagnostisera IBS är en medicinsk historia och en fysisk undersökning. Din leverantör kommer att fråga dig om dina symtom:
- Har du smärta relaterad till tarmrörelser?
- Märker du en förändring i hur ofta du har avföring?
- Har det skett någon förändring i hur din bajs ser ut?
- Hur ofta har du symtom?
- När började dina symtom?
- Vilka mediciner tar du?
- Har du varit sjuk eller haft en stressig händelse i ditt liv nyligen?
Beroende på dina symtom kan du behöva andra tester för att bekräfta en diagnos. Blodprover, avföringsprover och röntgen kan hjälpa till att utesluta andra sjukdomar som efterliknar IBS.
Kommer jag att behöva en koloskopi?
Beroende på dina symtom, medicinsk historia och andra faktorer kan din leverantör rekommendera en flexibel sigmoidoskopi eller koloskopi för att undersöka din kolon mer detaljerat. Dessa två polikliniska procedurer liknar varandra. Skillnaden är att en sigmoidoskopi undersöker bara den nedre halvan av tjocktarmen. En koloskopi undersöker hela tjocktarmen.
A flexibel sigmoidoskopi kan hjälpa till att utvärdera tarmsjukdomar, rektal blödning eller polyper. Din leverantör kommer att:
- Sätt in ett sigmoidoskop, ett långt, tunt, flexibelt instrument, i ändtarmen.
- För fram sigmoidoskopet till tjocktarmen.
- Se slemhinnan i ändtarmen och nedre delen av tjocktarmen.
Här är vad du kan förvänta dig under en koloskopi. Din leverantör kommer att:
- Sätt in koloskopet genom ändtarmen.
- Avancera räckvidden och undersök hela tjocktarmen.
- Ta bort små mängder vävnad för en biopsi (om nödvändigt).
- Identifiera och ta bort små utväxter som kallas polyper (om nödvändigt).
Ofta kan leverantörer ställa en korrekt diagnos och till och med ge behandling med hjälp av en koloskopi. En koloskopi är en mycket mindre invasiv procedur jämfört med en bukoperation.
Behöver jag träffa en gastroenterolog?
Om du har IBS-symtom, prata först med din primärvårdsläkare eller vanlig vårdgivare. Din leverantör kan hänvisa dig till en gastroenterolog.
En gastroenterolog är en läkare som är specialiserad på att diagnostisera och behandla sjukdomar i matsmältningssystemet, inklusive:
- IBS.
-
Kolorektal (tjocktarm) cancer.
-
Leversjukdom.
-
Sväljnings- och matstrupsstörningar.
-
Bukspottkörtelsjukdomar.
Hantering och behandling
Vad är IBS-behandling?
Ingen specifik terapi fungerar för alla, men de flesta med IBS kan hitta en behandling som fungerar för dem. Din vårdgivare kommer att anpassa din IBS-behandlingsplan för dina behov. Typiska behandlingsalternativ inkluderar kost- och livsstilsförändringar. En dietist kan hjälpa dig att skapa en diet som passar ditt liv.
Många människor tycker att symptomen förbättras med dessa förändringar:
Kostförändringar:
- Öka fiber i din kost – ät mer frukt, grönsaker, spannmål och nötter.
- Lägg till kompletterande fibrer till din kost, som Metamucil® eller Citrucel®.
- Drick mycket vatten – åtta 8-ounce glas per dag.
- Undvik koffein (från kaffe, choklad, te och läsk).
- Begränsa ost och mjölk. Laktosintolerans är vanligare hos personer med IBS. Se till att få kalcium från andra källor, som broccoli, spenat, lax eller kosttillskott.
- Prova lågFODMAP-dieten, en kostplan som kan hjälpa till att förbättra symtomen.
Aktivitetsändringar:
-
Träna regelbundet.
-
Rök inte.
- Prova avslappningstekniker.
- Ät mindre måltider oftare.
- Registrera maten du äter så att du kan ta reda på vilka livsmedel som utlöser IBS-utbrott. Vanliga triggers är röd paprika, salladslök, rött vin, vete och komjölk.
Medicinska förändringar:
- Din leverantör kan ordinera antidepressiva läkemedel om du har depression och ångest tillsammans med betydande buksmärtor.
- Andra läkemedel kan hjälpa mot diarré, förstoppning eller buksmärtor.
-
Probiotika kan vara ett alternativ för dig. Dessa ”goda bakterier” kan hjälpa till att förbättra symtomen.
- Prata med din läkare om dina symtom inte förbättras. Du kan behöva fler tester för att se om ett underliggande tillstånd orsakar symtomen.
Vad händer om medicinerna inte fungerar?
I vissa fall svarar symtomen inte på medicinsk behandling. Din leverantör kan hänvisa dig till mentalvårdsterapier. Vissa patienter finner lindring genom:
- Kognitiv beteendeterapi (KBT).
-
Hypnoterapi.
-
Biofeedback.
Förebyggande
Kan jag förhindra IBS?
Eftersom det inte finns någon känd orsak till IBS kan du inte förhindra eller undvika det. Om du har IBS kan du förhindra att symtomen blossar upp genom att undvika triggers.
Hur kan jag kontrollera IBS?
Det kan vara frustrerande att försöka få grepp om IBS. Behandling kan ofta vara försök och misstag. Men den goda nyheten är att nästan alla med IBS kan hitta en behandling som hjälper dem.
Vanligtvis förbättrar kost- och aktivitetsförändringar symtomen över tid. Du kan behöva lite tålamod när du räknar ut dina triggers så att du kan vidta åtgärder för att undvika dem. Men efter några veckor eller månader bör du märka en betydande förbättring av hur du mår. En nutritionist kan hjälpa dig att planera en hälsosam, mättande kost som uppfyller dina behov.
Outlook / Prognos
Om jag har IBS, betyder det att jag är mer benägen att utveckla allvarliga gastrointestinala problem?
Nej, IBS utsätter dig inte för högre risk att utveckla tillstånd som kolit, Crohns sjukdom eller tjocktarmscancer.
Är IBS dödligt?
IBS är inte livshotande. Att leva med detta tillstånd kan vara utmanande eftersom det kan komma och gå under hela ditt liv. Men det finns många sätt att hantera och leva med IBS.
Finns det ett botemedel mot IBS?
Det finns inget botemedel mot IBS. Målet med behandlingen är att kontrollera och hantera symtom.
Leva med
När ska jag träffa en vårdgivare?
Se din leverantör om du har symtom mer än tre gånger i månaden i mer än tre månader. Och om du har symtom mer sällan, men de stör ditt liv, är det en bra idé att prata med din vårdgivare.
Vissa symtom kan peka på ett allvarligare problem. Kontakta din leverantör så snart som möjligt om du har:
- Blödning.
-
Feber.
- Viktminskning.
- Svår smärta.
Hur kan jag bäst ta hand om mig själv om jag har IBS?
IBS kommer sannolikt att vara med dig hela livet. Men det förkortar inte din livslängd, och du behöver inte opereras för att behandla det. För att må som bäst, försök att identifiera och undvika dina triggers, inklusive vissa livsmedel, mediciner och stressiga situationer. En dietist kan hjälpa dig att planera en näringsrik kost utifrån dina specifika behov. Prata med din vårdgivare om symtomen inte förbättras.
Vad mer ska jag fråga min vårdgivare?
Om du har IBS-symtom, fråga din leverantör:
- Kan ett annat tillstånd orsaka mina symtom?
- Vilka mediciner kan hjälpa?
- Vilken mat bör jag undvika?
- Vilka andra livsstilsförändringar bör jag göra?
- Kan en dietist hjälpa mig?
- Ska jag träffa en gastroenterolog?
- När ska jag börja må bättre?
- Är jag i riskzonen för andra hälsotillstånd?
Att leva med irritabel tarm, eller IBS, kan vara utmanande. IBS-symtom, såsom magsmärtor, diarré, gaser och uppblåsthet, stör ofta ditt liv. Men IBS är hanterbar. Även om det inte finns något botemedel, kan du kontrollera och förbättra symtomen genom kost- och livsstilsförändringar. Om du har magsymtom som inte försvinner, prata med din läkare. Tillsammans kan ni hitta en IBS-behandlingsplan som fungerar för er.