:max_bytes(150000):strip_icc()/period-pain-AdobeStock_343323786-b2c5c68cb0f84b2cb6fef6b56f26ee1b.jpg "Hur man sänker prostaglandinnivå under menstruationen")
Översikt
Vad är dysfagi?
Dysfagi definieras helt enkelt som en sväljstörning. Det kan förekomma i någon av de tre faserna av sväljning:
- Oral
- Faryngeal
- Esophageal
Dysfagi noteras ofta hos överlevande stroke och kan påverka den orala och/eller svalgfasen av sväljning. Patienten kan hosta eller kvävas när han försöker svälja saliv, vätskor eller mat. En logoped bedömer ofta en patients förmåga att svälja för att avgöra risken för aspiration (mat eller vätska som går in i lungorna) som potentiellt kan leda till en lunginfektion eller lunginflammation.
Överlevande av stroke löper risk för tyst aspiration. Tyst aspiration är när mat och vätska kommer in i lungorna utan att hosta eller kvävas. Hos dessa patienter finns inga yttre tecken eller symtom på ett sväljproblem.
Vad innebär det att ha svårt att svälja?
När vi sväljer samverkar många muskler och nerver för att få mat eller dryck från munnen till magen. Sväljproblem kan uppstå var som helst i munnen, svalget eller matstrupen. Matstrupen är ett muskelrör i halsen som transporterar mat och vatten till magen.
Sväljproblem kan vara lindriga eller allvarliga. Behandlingen varierar beroende på vad som orsakar problemet. Ibland kan läkare ordinera medicin för att hjälpa dig att svälja. Om du inte kan svälja något alls, kan du behöva en sond för att få den näring du behöver.
Möjliga orsaker
Vad kan orsaka svårigheter att svälja?
Många störningar, sjukdomar och tillstånd kan orsaka problem med att svälja. Läkare delar upp sväljproblem i tre typer:
- Munhålans dysfagi: Problemet ligger i munnen. Typiska orsaker är tungsvaghet efter stroke, svårigheter att tugga mat eller neuromuskulära problem.
- Orofaryngeal dysfagi: Problemet sitter i halsen. Detta kan vara ett resultat av ett neurologiskt eller muskelproblem.
- Esofageal dysfagi: Detta är ett problem med matstrupen. Detta kan orsakas när något blockerar eller komprimerar matstrupen, det finns en muskelsjukdom eller det finns påsar i matstrupen.
Vilka tillstånd kan orsaka sväljproblem?
Möjliga orsaker till att svälja svårigheter kan vara:
- Störningar i nervsystemet och hjärnan: Vissa tillstånd påverkar din hjärna och nervsystem (nätverket av nerver som styr muskler och organ). Parkinsons sjukdom, multipel skleros, amyotrofisk lateralskleros (ALS) och stroke kan leda till sväljsvårigheter.
- Muskelstörningar: Myasthenia gravis (ett autoimmunt tillstånd) och muskeldystrofi påverkar muskler över hela kroppen. Störningar i matstrupen, såsom akalasi, systemisk skleros (sklerodermi), krikofaryngeala spasmer och matstrupsspasmer kan påverka din förmåga att svälja.
- Matstrupen förträngning och blockeringar: Matstrupscancer, en tumör eller en svullen sköldkörtel kan dra ihop matstrupen (göra den smalare). En förträngd matstrupe kan göra det svårt att svälja. Vissa människor utvecklar väv eller Schatzki-ringar (bitar av vävnad inuti matstrupen). Denna vävnad gör röret smalare och gör det svårt att svälja matbitar. Störningar i öppningen av matstrupen kan också bidra till svårigheter att svälja såsom cricopharyngeal hypertrofi. Att svälja kan vara svårt eller omöjligt om något har fastnat i halsen.
- Ärrbildning från sura uppstötningar: Ärrvävnad kan bildas i matstrupen som ett resultat av GERD (acid reflux disease). GERD kan leda till Barretts esofagus (irritation i matstrupsslemhinnan).
- Infektion: Tonsillit (ont i halsen) orsakar smärta och inflammation. Det kan göra att svälja smärtsamt.
Vård och behandling
Hur diagnostiseras dysfagi?
Diagnostiska tester för sväljstörningar varierar. Typiska tester inkluderar:
- Flexibel laryngoskopi: Detta test görs av en ÖNH-specialist (öron, näsa och hals). Det innebär att du placerar ett litet kikarsikte i näsan och tittar på halsen och stämbanden.
- Fiberoptisk endoskopisk utvärdering av sväljning (avgifter): Det här testet utförs av en logoped och innebär att du för in en liten kamera i näsan och matar dig med färgade vätskor och mat för att se hur du sväljer. Under testet kommer din leverantör också att se om maten kommer in i luftvägarna (aspiration).
- Modifierad bariumsvala: Under detta test ger en logoped dig olika livsmedel och vätskor att tugga och svälja. Maten kommer att täckas med barium, en mintaktig vätska eller degigt material. Barium gör att bilder av din mun, svalg och matstrupe kan ses på röntgenbilder. Logopeden kommer att tala om för dig när du ska tugga och svälja och radiologen tar röntgenbilder medan du sväljer.
- Matstrupe: I det här testet dricker du barium och radiologen tar bilder på din matstrupe.
- Esophagoduodenoscopy (EGD) eller övre endoskopi: Detta test involverar en vårdgivare som kallas en gastroenterolog (GI) som placerar en räckvidd i halsen. Omfattningen fortsätter ner i halsen, in i matstrupen och ner i magen. Detta test används för att leta efter eventuella förträngningar, tumörer eller Barretts matstrupe.
Hur behandlas dysfagi?
Behandling för svårigheter att svälja beror på orsaken och svårighetsgraden av problemet. Din behandling kan inkludera:
- Antibiotika: Din läkare kan ordinera antibiotika för att behandla bakteriell tonsillit (strep hals).
- Medicinering och livsstilsförändringar: Behandling för GERD inkluderar läkemedel för att kontrollera sura uppstötningar. Din läkare kan också rekommendera att du ändrar dina kostvanor och matvanor.
- Annan medicinsk behandling: Om ett neurologiskt tillstånd gör det svårt för dig att svälja kan din läkare erbjuda lösningar. Dina alternativ kan inkludera botulinumtoxin (Botox®)-injektioner för att lindra muskelspasmer eller operation för att förstora matstrupen.
Vilken typ av rehabilitering hjälper mot sväljproblem?
Vissa människor tycker att rehabilitering är till hjälp. En logoped (SLP) kan lära dig övningar för att stärka dina sväljmuskler. För att svälja säkert kan din SLP rekommendera:
- Ändra hur du äter och dricker: Din terapeut kommer att vägleda dig att ta mindre tuggor och tugga mat noggrant. Du kan behöva lägga till ett speciellt förtjockningspulver till dina drycker, eftersom vattniga vätskor kan vara svåra att svälja.
- Sitter upprätt när man äter: För att minska risken för kvävning kommer din terapeut att visa dig det bästa sättet att sitta medan du äter. Du kan också lära dig att luta huvudet för att göra det lättare att svälja. Dessa tekniker minskar risken för att vätska kommer in i dina luftvägar (aspiration).
- Harklarar dig: Terapeuter kan lära dig hur du harklar dig med lite hosta om vätska eller en liten bit mat fastnar.
Kommer jag att behöva en sond för att svälja svårt?
Om du inte kan få i dig tillräckligt av de vitaminer och näringsämnen du behöver, förlorar du betydande mängder i vikt, eller om du har en hög risk för kvävning, kan din läkare rekommendera en sond. Denna medicinska enhet levererar näringsämnen direkt till dina tarmar eller mage. Din läkare kommer att diskutera dina alternativ med dig.
När ska man ringa doktorn
När ska jag ringa min läkare om svårigheter att svälja?
Du bör se din läkare för att fastställa orsaken till dina sväljsvårigheter. Ring en läkare omedelbart om du också har svårt att andas eller tror att något kan ha fastnat i halsen. Om du har plötslig muskelsvaghet eller förlamning och inte kan svälja alls, ring 911 eller gå till akuten.
