Översikt
Vad är bulimia nervosa?
Bulimia nervosa är en ätstörning som är potentiellt livshotande. Det definieras som episoder av hetsätning följt av olämpliga reaktionsbeteenden såsom självframkallade kräkningar; fasta; missbruk av laxermedel, diuretika eller andra läkemedel; eller överdriven träning. Individer med bulimia nervosa bedömer sig själva alltför hårt baserat på upplevd kroppsform och/eller vikt.
Vem får bulimia nervosa?
Bulimia nervosa tenderar att nå sin topp i slutet av tonåren eller i tidig vuxen ålder, men har diagnostiserats hos barn så unga som 5 år och under geriatriska år. Det kan förekomma hos människor av alla åldrar, kön, ras, kön, etnicitet, ekonomisk status, såväl som individer av alla kroppsvikter, former och storlekar. Bulimi tenderar att drabba kvinnor oftare än män. Mellan 1% och 4% av människor kommer att uppleva bulimi någon gång under sin livstid.
Personer med bulimi kan vara lågviktiga, normalviktiga eller överviktiga. I alla fall är de missnöjda med sin vikt eller form.
Vad är skillnaden mellan bulimia nervosa och andra ätstörningar?
Människor med bulimi utför ofta sina hetsutrensningsbeteenden i hemlighet och skäms över sina hetsar och utrensningar. De är medvetna om att de har ett problem. Denna skam och skuld kan leda till att individer inte söker läkarvård. Däremot kan personer med anorexia nervosa förneka eller inte inse att de har ett problem. Någon kan ha anorexia nervosa och fortfarande binge och/eller utrensning. Skillnaden är att med bulimia nervosa erkänns beteendet som ett problem och att begränsa maten är inte det huvudsakliga beteendet. Bulimia nervosa definieras av binges följt av någon form av utrensning. Hetsätningsstörning, å andra sidan, är begränsad till hetsbeteendet.
Symtom och orsaker
Vad orsakar bulimia nervosa?
Den exakta orsaken till bulimi är inte känd. Forskning tyder dock på att det kan vara en kombination av genetiska eller biologiska faktorer (ärvda; går i familjer) i kombination med inlärda beteenden och tankemönster.
Vilka är tecknen och symtomen på bulimia nervosa?
Beteendemässiga och känslomässiga symtom på bulimi inkluderar:
- Äter mer än förväntat.
- Frekventa besök på toaletten, särskilt efter måltider.
- Kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller andra läkemedel i ett försök att förhindra viktökning.
- Överdriven träning eller extrem fysisk träning.
- Upptagen med kroppsuppfattning.
- En intensiv rädsla för att gå upp i vikt.
- Depression eller humörsvängningar.
- Känner mig utom kontroll.
- Att känna skuld eller skam över att äta.
- Att dra sig undan socialt från vänner och familj.
- Bristande medvetenhet om tillståndets allvar.
Fysiska symtom på bulimia nervosa inkluderar:
- Svullnad i ansiktet eller svullna öronmuskelkörtlar synliga vid käklinjen eller kinderna (parotit).
- Halsbränna, matsmältningsbesvär, uppblåsthet.
- Oregelbundna menstruationer.
- Svaghet, utmattning.
- Blodsprängda ögon.
- Tandproblem, inklusive erosion av tandemaljen.
- Öm hals.
- Petechiaie (utmärkta blåmärken) på baksidan av svalgväggen (baksidan av halsen).
- Blödande tandkött.
- Förtjockning (förhårdnader) eller repor (exkoriationer) på baksidan av knogarna (Russell-tecken).
- Sår i munvinkeln på båda sidor.
Vilka komplikationer är förknippade med bulimia nervosa?
- Erosion av tandemaljen på grund av upprepad exponering för surt maginnehåll.
- Tandhålor.
- Tandkänslighet för varm eller kall mat.
- Svullnad och ömhet i spottkörtlarna (från upprepade kräkningar).
-
Magsår.
- Revor i slemhinnan i magsäcken och matstrupen.
-
Förstoppning.
- Elektrolytobalans (klorid, kalium andra kemiska nivåer) utanför normala nivåer.
-
Uttorkning.
-
Oregelbunden hjärtrytm och onormal hjärtrytm.
-
Hjärtinfarkt (i svåra fall).
-
Plötslig hjärtdöd.
- Högre risk för suicidalt beteende.
Diagnos och tester
Hur diagnostiseras bulimia nervosa?
Din läkare kommer att utföra en fullständig medicinsk historia och fysisk undersökning. Han eller hon kommer att fråga dig om din kost – vad och hur mycket du äter. Läkaren kommer att fråga om hets- och utrensningsfrekvens och elimineringsvanor (kräkningar, användning av laxermedel/diuretika, fasta, träning). Dina nuvarande mediciner kommer också att ses över. Läkaren kommer också att fråga om familjehistoria med ätstörningar, missbruk och psykiska störningar (självmordstankar).
Även om det inte finns några laboratorietester för att specifikt diagnostisera bulimi, kan läkaren använda olika diagnostiska tester, inklusive laboratorievärden (ett blodprov), för att utvärdera sjukdomens svårighetsgrad eller effekterna av bulimi på kroppens organ. Läkaren kan beställa ett elektrokardiogram (EKG) för att kontrollera långsam hjärtfrekvens, bröstsmärtor, onormal hjärtrytm eller hjärtfladder.
För att få diagnosen bulimia nervosa kommer läkaren att avgöra om dessa kriterier har uppfyllts:
- Har personen upprepade episoder av hetsätning? Hetsätning definieras som att äta en större mängd mat än de flesta andra människor skulle äta under en liknande tidsperiod under liknande omständigheter.
- Känner personen att de saknar kontroll över att äta under ett avsnitt; de kan inte kontrollera vad eller hur mycket de äter?
- Har personen ägnat sig åt olämpliga beteenden för att förhindra viktökning, inklusive självframkallade kräkningar; missbruk av laxermedel, diuretika eller andra mediciner; fasta eller överdriven träning?
- Har binge-purge-beteendet inträffat minst en gång i veckan i 3 månader?
- Har personens kroppsvikt eller form ett starkt inflytande på dennes självbild?
Om alla kriterier är uppfyllda, men hets och/eller utrensningsbeteenden inte har pågått minst en gång i veckan på tre månader, kan personen ha ”subklinisk bulimia nervosa”, vilket betyder att de fortfarande är i riskzonen, men tidskriterierna har ännu inte uppfyllts.
Hantering och behandling
Hur behandlas bulimi?
Målet med behandlingen är att bryta mönstret av binge-purge-beteende, korrigera förvrängda tankemönster och utveckla långsiktiga beteendeförändringar. Ditt behandlingsteam kan bestå av läkare, dietister och mentalvårdspersonal.
Typisk behandling består av mediciner plus psykologisk rådgivning och kostrådgivning. Vanliga läkemedel inkluderar selektiva serotoninåterupptagshämmare såsom fluoxetin (Prozac®) eller sertralin (Zoloft®); atypiska neuroleptika som olanzapin (Zyprexa®) och serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare. Tricykliska antidepressiva är mindre benägna att användas eftersom de kan orsaka hjärtrytmavvikelser
Psykologisk rådgivning är en typ av individuell rådgivning som fokuserar på att förändra tänkandet (kognitiv terapi) och beteendet (beteendeterapi) hos en person med en ätstörning. Behandlingen inkluderar praktiska tekniker för att utveckla hälsosamma attityder till mat och vikt, samt metoder för att förändra hur personen reagerar på svåra situationer. Tre typer av psykoterapi anses vara de mest användbara för att behandla bulimi. Dessa är:
- Kognitiv beteendeterapi (KBT). Denna terapis mål är att ta itu med snedvridna åsikter och attityder om vikt, form och utseende och öva beteendemodifiering (om ”X” inträffar kan jag göra ”Y” istället för ”Z”).
- Dialektisk beteendeterapi (DBT), är KBT plus insikt. Med andra ord hjälper denna terapi individen inte bara att utveckla nya färdigheter för att hantera negativa triggers, utan hjälper också personen att utveckla insikt att känna igen triggers eller situationer där ett icke-användbart beteende kan uppstå. Specifika färdigheter inkluderar att bygga mindfulness, förbättra relationer genom interpersonell effektivitet, hantera känslor och tolerera stress.
- Familjebaserad behandling (även kallad Maudsley-metoden). Denna terapi involverar familjebaserad matning, vilket innebär att föräldrarna/familjen ansvarar för att få rätt näringsintag som konsumeras av individen med ätstörningen. FBT har visat mer effekt med anorexia nervosa vid denna tidpunkt, med studier pågående.
Kostrådgivning innebär att lära sig ett hälsosammare sätt att äta under ledning av en registrerad dietist eller kurator.
Förebyggande
Kan bulimia nervosa förebyggas?
Eftersom den verkliga orsaken till utvecklingen av bulimi inte är känd är det svårt att säga hur bulimi kan förebyggas. Men pedagoger och föräldrar kan hjälpa unga människor att förstå att den ”ideala” kroppstyp som porträtteras av media är långt ifrån realistisk och kan vara ohälsosam och till och med osäker.
Outlook / Prognos
Hur ser utsikterna ut för personer med bulimia nervosa?
Många individer med bulimi blir bättre av behandling. Vissa individer förbättras till en början men återfaller sedan och behöver behandling igen. Statistik visar att ungefär hälften av alla personer med bulimi kommer att återhämta sig helt med lämplig behandling, ytterligare 30 % kommer att uppleva en partiell återhämtning och 10 % till 20 % kommer att fortsätta att bekämpa symtomen.
Leva med
När ska jag söka hjälp?
Om du misstänker att du eller någon du känner har en ätstörning – personen har en ohälsosam uppfattning om sin vikt och storlek och/eller verkar extremt intresserad av mat – sök hjälp omedelbart. Ätstörningar kan bli allt farligare ju längre de inte behandlas.
