Frekvent diarré innebär avföring med lös eller vattnig avföring 3 gånger eller mer per dag, och detta händer under många dagar. Du kanske har frågat dig själv: Är frekvent diarré ett tecken på cancer? I de flesta fall orsakas frekventa diarréer av vanliga och ofarliga problem som infektioner, matförgiftning, matintolerans, stress, reaktioner på läkemedel eller irritabel tarm. I sällsynta fall kan frekvent diarré dock vara ett tecken på cancer eller ett tecken på att cancerbehandlingen påverkar kroppen.
Den här artikeln förklarar när frekvent diarré kan vara relaterad till cancer och vad du bör göra om du upplever frekvent diarré.
Diarré som ett direkt symptom på cancer
Vissa cancerformer kan orsaka diarré eftersom de påverkar matsmältningssystemet eller frigör ämnen som förändrar hur tarmen fungerar. Typer av tumörer som kan orsaka diarré inkluderar:
- Cancer i tjocktarmen eller ändtarmen – denna cancer kan orsaka förändringar i avföringsvanor, inklusive diarré eller förstoppning.
- Neuroendokrina tumörer i matsmältningskanalen – dessa sällsynta tumörer kan frisätta hormoner som serotonin som leder till diarré som en del av ett syndrom som kallas karcinoidsyndrom (cirka 80% av personer med karcinoidsyndrom upplever diarré).
- Tumörer i bukspottkörteln, inklusive sällsynta typer som VIPoma, som kan producera mycket stora mängder vasoaktiv intestinal peptid som orsakar kronisk, vattnig diarré.
- Andra sällsynta cancerformer, t.ex. vissa lymfom eller medullär sköldkörtelcancer, kan också orsaka diarré.
Även i cancerformer där diarré är ett symptom är diarré i sig inte ett huvudtecken på cancer. Diarré åtföljs vanligtvis av andra symtom som oavsiktlig viktminskning, blod i avföringen, buksmärtor eller trötthet.
Diarré under eller efter cancerbehandling
Många personer som genomgår cancerbehandling upplever diarré inte på grund av själva cancern, utan på grund av behandlingen:
- Cellgiftsbehandling och strålbehandling kan skada friska celler i matsmältningskanalen och orsaka diarré. Upp till 60% av de personer som får vissa cytostatika får diarré som behöver behandlas.
- Immunterapi eller riktade cancerläkemedel kan leda till inflammation i tarmen och diarré.
- Kirurgi som involverar matsmältningsorganen kan förändra hur tarmen fungerar och leda till diarré.
Diarré som orsakas av behandling börjar ofta efter att behandlingen påbörjats och kan vara tillfällig. I vissa fall kan den fortsätta under lång tid, särskilt efter kirurgi eller strålning mot tarmen.
Orsakar cancer ofta diarré?
Uppgifterna om hur ofta cancer orsakar diarré som ett symtom är begränsade eftersom det är sällsynt jämfört med andra orsaker. En studie på personer som diagnostiserats med kolorektalcancer rapporterade att cirka 29% av personerna hade diarré som ett av sina symtom vid diagnos, även om de flesta också hade andra symtom som buksmärta eller blödning.
Däremot förekommer andra orsaker till diarré (infektioner, läkemedel, matproblem) mycket oftare i den allmänna befolkningen.
De viktigaste tecknen på att diarré kan vara allvarlig
Ofta är diarré ofarlig, men du bör vara mer uppmärksam när:
- Diarrén varar längre än 2-3 veckor
- Diarrén är svår (t.ex. mer än 6 episoder per dag)
- Diarrén innehåller blod eller slem
- Diarrén kommer med oavsiktlig viktminskning
- Diarrén åtföljs av svåra magsmärtor eller feber
- Diarrén leder till yrsel, uttorkning eller oförmåga att behålla vätska
Dessa tecken behöver inte nödvändigtvis betyda cancer, men de kräver omedelbar läkarvård.
Vad du bör göra om du har frekvent diarré
Här är några steg du bör ta:
1. Övervaka dina symtom
Anteckna hur ofta du har diarré, hur länge den varar och om det finns ytterligare symtom som smärta, blod eller viktminskning. Denna journal hjälper din läkare att förstå mönstret och svårighetsgraden.
2. Besök en läkare för utvärdering
Om diarrén är ihållande (mer än 2-3 veckor) eller svår ska du uppsöka läkare. Läkaren kommer att fråga om dina symtom, kost, mediciner och sjukdomshistoria. Läkaren kan komma att beställa följande tester:
- Avföringsprov för att kontrollera om det finns en infektion
- Blodprov för att kontrollera om det finns anemi eller inflammation
- Bilddiagnostiska undersökningar vid misstanke om cancer
- Endoskopi eller koloskopi för att titta in i matsmältningskanalen
Tidig medicinsk utvärdering hjälper till att utesluta allvarliga tillstånd och påbörja lämplig behandling.
3. Överväg cancerscreening om du är i riskzonen
Om du löper högre risk att drabbas av vissa cancerformer (t.ex. om du är över 45 år eller har kolorektal cancer i släkten) kan din läkare rekommendera rutinmässiga screeningtester, t.ex. koloskopi.
4. Hantera uttorkning och kost
Frekventa diarréer kan orsaka uttorkning och förlust av elektrolyter. Det behöver du göra:
- Dricka tillräckligt med vätska
- Ät små, intetsägande måltider
- Undvik mat och dryck som förvärrar diarré, t.ex. kryddstark mat eller koffeinhaltiga drycker
Din läkare kan ge specifika kostråd baserat på din diagnos.
