Översikt
Vad är agorafobi?
Agorafobi är en ångestsjukdom som orsakar intensiv rädsla för att bli överväldigad eller oförmögen att fly eller få hjälp. På grund av rädsla och ångest undviker människor med agorafobi ofta nya platser och okända situationer, som:
- Öppna eller slutna utrymmen.
- Folkmassor.
- Platser utanför ditt hem.
- Kollektivtrafik.
Hur många människor har agorafobi?
Cirka 1% till 2% av vuxna i USA har diagnostiserats med agorafobi. Ungefär 2 % av ungdomarna upplever det. Agorafobi är vanligare bland kvinnor. Det börjar vanligtvis före 35 års ålder.
Vilka är riskfaktorerna för agorafobi?
Riskfaktorer för att utveckla agorafobi inkluderar:
- Har panikattacker eller andra fobier.
- Att uppleva stressande livshändelser, som att en älskad dör, bli attackerad eller misshandlad.
- Att ha en nervös eller orolig natur.
- Reagerar på panikattacker med överdriven rädsla och oro.
- Att ha en släkting med agorafobi.
Symtom och orsaker
Vad orsakar agorafobi?
Det är inte klart vad som orsakar agorafobi. Men det är ofta förknippat med en befintlig panikstörning. Panikångest orsakar korta, intensiva attacker av rädsla utan någon speciell anledning. Ungefär en tredjedel av människor som har panikångest utvecklar agorafobi. Men agorafobi kan också förekomma ensam.
Hur känns agorafobi?
Alla upplever ångest ibland. Men ett ångestsyndrom orsakar överdriven oro som påverkar dagliga aktiviteter. Agorafobi kan få dig att känna extrem rädsla och stress, vilket kan få dig att undvika situationer.
Tecken på agorafobi liknar en panikattack. Du kan uppleva:
-
Bröstsmärtor eller snabb puls.
- Rädsla eller en skakig känsla.
- Hyperventilation eller andningssvårigheter.
- Yrsel eller yrsel.
- Plötsliga frossa eller rodnad (rött, varmt ansikte).
- Överdriven svettning (hyperhidros).
-
Orolig mage.
Diagnos och tester
Hur diagnostiseras agorafobi?
Om du tror att du har agorafobi och ångesten stör ditt dagliga liv, bör du prata med en primärvårdare eller psykiater. Om du är rädd för att besöka en läkarmottagning personligen, kanske du kan boka ett telefon- eller videomöte.
Vårdgivaren kan fråga dig:
- Blir du stressad över att lämna ditt hem?
- Finns det några platser eller situationer du undviker för att du är rädd? Varför är du rädd?
- Litar du på att andra gör dina inköp och ärenden?
En vårdgivare kan diagnostisera agorafobi baserat på dina symtom, hur ofta de inträffar och hur allvarliga de är. Det är viktigt att vara öppen och ärlig mot din vårdgivare. Din leverantör kan diagnostisera agorafobi om du uppfyller specifika standarder utvecklade av American Psychiatric Association. För att få diagnosen agorafobi måste en person känna extrem rädsla eller panik i minst två av följande situationer:
- Använder kollektivtrafik.
- Att vara i ett öppet utrymme.
- Att vara i ett slutet utrymme, som en biograf, mötesrum eller liten butik.
- Att stå i en kö eller vara i en folkmassa.
- Att vara ensam utanför ditt hem.
Hantering och behandling
Hur behandlas agorafobi?
Agorafobibehandling innebär vanligtvis en kombination av behandlingsmetoder: terapi, medicinering och livsstilsförändringar.
En terapeut kan hjälpa dig att hantera dina rädslor. Med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT) kan en mentalvårdare hjälpa dig att känna igen tankar som orsakar dig ångest. Då lär du dig sätt att reagera mer produktivt.
Med hjälp av avslappnings- och desensibiliseringstekniker kan din leverantör få dig att föreställa dig en skrämmande situation och hantera känslorna. Så småningom kommer du att kunna delta i aktiviteter som skapar ångest, och du kommer att veta hur du hanterar dina känslor. Med tiden kan terapi träna hjärnan att tänka annorlunda.
Din vårdgivare kan också föreslå mediciner som kallas selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) eller serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI). Dessa mediciner kan behandla depression och ångestsyndrom.
Du kan hantera agorafobi med livsstilsförändringar:
- Undvik alkohol, droger och koffein (till exempel kaffe, te och läsk).
- Ät en hälsosam, välbalanserad kost.
- Träna regelbundet.
- Öva andningsövningar.
Förebyggande
Hur kan jag minska risken för agorafobi?
Det finns inget bevisat sätt att förhindra agorafobi. Det är dock lättare att hantera i dess tidigare skeden. Ju mer du undviker situationer, desto mer rädd kan du bli. Vissa personer med svår agorafobi kan inte lämna sitt hem alls och är helt beroende av andra för att få hjälp. Agorafobi kan också leda till andra hälsoproblem om de inte behandlas, inklusive depression, alkohol- eller drogmissbruk och andra psykiska störningar. Detta är skälen till varför det är viktigt att söka hjälp för mental hälsa tidigt.
Utsikter / Prognos
Vad är utsikterna (prognosen) för personer med agorafobi?
Ungefär en tredjedel av personer med agorafobi övervinner sjukdomen och blir symtomfria. En annan hälften lär sig att hantera sina symtom bättre men har fortfarande lite ångest.
Du och dina nära och kära kommer att behöva ha tålamod när ni läker från agorafobi. Många behöver 12 till 20 veckors KBT (samtalterapi) om de också tar medicin. Utan medicin kan behandlingen ta upp till ett år.
Leva med
Hur kan jag lära mig att hantera agorafobi?
Ta väl hand om dig själv, ta dina mediciner enligt ordination och öva på tekniker du lär dig av din terapeut. Och tillåt dig inte att undvika situationer och platser som väcker ångest. Kombinationen kan hjälpa dig att göra saker du tycker om med mindre rädsla.
Många undviker att prata om ångestsyndrom. Agorafobi kan få dig att känna dig rädd och isolerad. Men med behandling kan du hantera symptomen och leva ett helt liv. Om agorafobi eller något ångestsyndrom påverkar ditt sätt att leva ditt liv, ring din vårdgivare. Ett öppet, ärligt samtal kan leda till den hjälp du behöver för att leva ett fullvärdigt liv.
