Självkänsla

Vad är självkänsla?

Självkänsla är den allmänna uppfattning en person har om sig själv. Att ha hög men realistisk självkänsla är avgörande för en god mental hälsa.

En persons barndomsupplevelser formar i allmänhet hans eller hennes självkänsla. Föräldrar, lärare och barndomsvänner har alla en kraftfull inverkan på hur självkänslan utvecklas.

Självkänsla diskuteras ofta i samband med barndomens utveckling, men vuxna behöver också ha och behålla en sund självkänsla.

Självkänsla hos barn

Ett barns upplevelser formar hans eller hennes självkänsla. Ett barn måste behandlas med kärlek, respekt och vänlighet för att utveckla positiv självkänsla. Om ett barn behandlas dåligt, blir alltför retat eller får det att känna sig mindre värdigt än andra människor, kan barnets självkänsla lida långvarig skada.

Barn lägger stor vikt vid hur andra uppfattar dem, särskilt under tonåren.

Uppmuntra hälsosam självkänsla hos barn

Forskning visar att ett barns självkänsla tenderar att vara lägst i sjätte klass (Rhodes, et al., 2004). Sätt att stärka barns självkänsla inkluderar:

  • Beröm dem när de gör bra ifrån sig. Reagera inte bara på barn när de gör något fel.
  • Fråga dem om deras åsikter. De vill känna att de har något att erbjuda när det gäller att fatta viktiga beslut.
  • Låt dem delta i positiva saker som intresserar dem. Låt dem bli expert på de saker de brinner för (American Academy of Pediatrics, 2013).
  • Flickor har ofta lägre självkänsla än pojkar, så det kan vara viktigt för föräldrar att ge dem extra uppmärksamhet under uppväxtåren (American Psychological Association, 2013).

Barn som växer upp med vuxna som har psykiska problem, liksom barn som saknar resurser för grundläggande behov, är mer benägna att få självkänslasproblem. Barn med fysiska funktionshinder eller andra utmaningar kan också kämpa med självkänslasproblem.

Självkänsla hos vuxna

Vuxna med låg självkänsla behöver konstant bekräftelse som arbetsframgångar eller komplimanger från vänner. Även då är höjningar av deras självkänsla vanligtvis kortvariga.

Utveckla hälsosam självkänsla som vuxen

Vuxna med låg självkänsla kan hjälpa sig själva genom att komma ihåg några tips:

  • Var inte din egen värsta fiende. Försök att undvika för mycket självkritik eller att anta det värsta.
  • Håll dig till fakta om motgångar. Människor med låg självkänsla drar ofta för negativa slutsatser.
  • Ge dig själv kredit och acceptera komplimanger. Om någon berömmer dig, erkänn påpekandet och må bra av det. Ta inte med att vara ödmjuk så att du inte tror på dina styrkor.
  • Förlåt dig själv när du gör ett misstag – det är en del av att vara människa. Förstå också att vissa saker ligger utanför din kontroll.
  • Nå ut till andra för hjälp när du behöver det.

Vad är utsikterna för låg självkänsla?

Även om det är normalt att uppleva perioder med låg självkänsla då och då, kan långvarig låg självkänsla försämra en persons livskvalitet. Det kan leda till större problem, som depression, drog- eller alkoholmissbruk och en känsla av hopplöshet.

Dålig självkänsla kan leda till psykiska störningar hos barn och vuxna. Ännu värre kan det leda till självmordstänkande (Kleirnan, E. et al., 2013).

Sök akut medicinsk vård om du eller någon nära och kära har självmordstankar.

Hur diagnostiseras lågt självkänsla?

Många tester används för att fastställa ett barns nivå av självkänsla. Dessa tester kan ge insikt i ett barns handlingar och kan hjälpa en professionell att behandla problem.

Föräldrar och pedagoger kan se efter följande indikatorer på låg självkänsla hos barn:

  • en ovilja att prova nya saker
  • att skylla på andra för misslyckanden
  • fusk
  • ilska och förtvivlan
  • en ovilja att ta emot beröm
  • en tendens att överkompensera
  • utagera eller experimentera med droger

Hos vuxna kan följande tecken indikera låg självkänsla:

  • besatt av negativa tankar
  • brist på motivation
  • inte acceptera kredit för framgångar

Hur behandlas självkänsla?

Om låg självkänsla stör en persons livskvalitet kan terapi rekommenderas. Terapi kan kretsa kring självtal, eller lära sig att bättre förstå vad som är rationellt eller inte i patientens tänkande. Kognitiv beteendeterapi hjälper en person att bättre förstå sina övertygelser och vidta åtgärder för att förbättra sin syn.

Psykologer som använder kognitiv beteendeterapi rapporterar patientframgångar på 20 sessioner eller mindre. Resultaten tenderar att vara bestående eftersom patienter lär sig nya hanteringsmekanismer (Core Physicians, 2010).

Veta mer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *