Psoriasisartrit: orsaker, symtom, diagnos och behandling

Upp till 30 procent av personer med psoriasis kan utveckla psoriasisartrit. Även om det inte finns något botemedel mot detta tillstånd, kan förståelse för störningen och veta vad man kan förvänta sig hjälpa till att minska obehag, stress och trötthet.

Översikt

Vad är psoriasisartrit?

Psoriasisartrit är en form av inflammatorisk artrit som kännetecknas av ledvärk, svullnad och morgonstelhet. Det är förknippat med att ha psoriasis eller en familjehistoria av psoriasis. Både psoriasis och psoriasisartrit är kroniska autoimmuna sjukdomar – det vill säga tillstånd där vissa celler i kroppen attackerar andra celler och vävnader i kroppen.

Psoriasisartrit kan variera från mild till svår, den kan uppträda på följande sätt:

Oligoartikulär, påverkar fyra eller färre leder i kroppen.
Polyartikulär, påverkar fyra eller flera leder.
Spondylit, mindre vanligt och påverkar ryggraden, höfterna och axlarna.

Vem är i riskzonen för psoriasisartrit?

Psoriasis drabbar 2-3 procent av befolkningen eller cirka 7 miljoner människor i USA och upp till 30 % av dessa människor kan utveckla psoriasisartrit. Psoriasisartrit förekommer oftast hos vuxna mellan 35 och 55 år; det kan dock utvecklas i alla åldrar. Psoriasisartrit drabbar män och kvinnor lika.

Det är möjligt att utveckla psoriasisartrit med endast en familjehistoria av psoriasis och även om det är mindre vanligt, kan psoriasisartrit uppstå innan psoriasis uppträder. Barn till föräldrar med psoriasis löper tre gånger större risk att få psoriasis och löper större risk att utveckla psoriasisartrit. Den mest typiska åldern för ungdomsdebut är 9-11 års ålder.

Symtom och orsaker

Vilka är symptomen på psoriasisartrit?

Symtomen på psoriasisartrit kan vara gradvisa och subtila hos vissa patienter; i andra kan de vara plötsliga och dramatiska. Det kan vara lindrigt, bara påverka en led eller kan vara allvarligt och påverka flera leder. Alla patienter upplever inte alla symtom.

De vanligaste symtomen på psoriasisartrit är:

Ledsymtom

Smärta eller värk, ömhet och/eller svullnad i en eller flera leder – oftast händer, fötter, handleder, vrister, knän.
Ledstelhet mest noterbar på morgonen eller vid långvarig inaktivitet som att sitta länge.
Minskad rörelseomfång i drabbade leder.
Smärta eller stelhet i nedre delen av ryggen.
Ömhet, smärta eller svullnad där senor och ligament fäster vid benet (entesit), som hälens akillessena.
Svullnad av ett helt finger eller tå med ett korvliknande utseende (daktylit).

Hudsymtom

Silver eller grå fjällande fläckar på hårbotten, armbågar, knän och/eller nedre ryggraden.
Små, runda fläckar som kallas papler som är upphöjda och ibland fjällande på armar, ben och bål.
Pitting (små fördjupningar) av naglarna.
Lossande eller lyft av finger- eller tånaglar.

Andra symtom

Inflammation i ögat (irit eller uveit).
Trötthet.
Anemi.

Vad orsakar psoriasisartrit?

Orsaken till psoriasisartrit är okänd. Forskare misstänker att det utvecklas från en kombination av genetiska (ärftlighet) och miljöfaktorer. De tror också att problem med immunsystemet, infektion, fetma och fysiskt trauma spelar en roll för att avgöra vem som kommer att utveckla sjukdomen. Psoriasis i sig är varken smittsam eller smittsam.

Ny forskning har visat att personer med psoriasisartrit har en ökad nivå av tumörnekrosfaktor (TNF) i sina leder och drabbade hudområden. Dessa ökade nivåer kan överväldiga immunsystemet, vilket gör det oförmöget att kontrollera inflammationen i samband med psoriasisartrit.

Diagnos och tester

Hur diagnostiseras psoriasisartrit?

Det finns inget enskilt test för att diagnostisera psoriasisartrit. Sjukvårdsleverantörer (MD, DO, NP, PA) ställer diagnosen baserat på en patients medicinska historia, fysiska undersökningar, blodprover och röntgenbilder av de drabbade lederna. Magnetisk resonanstomografi (MRT) behövs i allmänhet inte förutom under ovanliga omständigheter.

Laboratorietester som kan vara till hjälp vid diagnos eller användas för att övervaka sjukdomsaktivitet inkluderar:

Reumatoid faktor och anti-CCP – typer av blodprov för att hjälpa till att diagnostisera reumatoid artrit.
HLA-B27 – blodprov för att hjälpa till att diagnostisera, kan också indikeras med en familjehistoria av psoriasis eller psoriasisartrit.
Sedimentationshastighet (ESR) och C-reaktivt protein (CRP) – kan tyda på inflammation.

Röntgenstrålar är vanligtvis inte till hjälp för att ställa en diagnos i de tidiga stadierna av sjukdomen. I de senare stadierna kan röntgenbilder visa förändringar som är vanligare endast vid psoriasisartrit. Ett sådant fynd kallas ”penna-i-koppen”, som beskriver fyndet där benets ände krymps ner till en skarp spets. Detta fynd indikerar mer allvarliga inflammatoriska förändringar i lederna, vilket kan kräva mer aggressiv behandling.

Diagnosen psoriasisartrit är lättare för din vårdgivare att bekräfta om psoriasis finns tillsammans med symtom på artrit. Men hos så många som 15 % av patienterna uppträder symtom på psoriasisartrit före symtom på psoriasis. Eftersom sjukdomssymtomen kan variera från patient till patient är det ännu viktigare att träffa din vårdgivare när symtomen förvärras eller nya symtom uppstår.

Hantering och behandling

Vilka är behandlingsalternativen för psoriasisartrit?

Syftet med behandlingen av psoriasisartrit är att kontrollera sjukdomen och lindra symtomen. Behandlingen kan innefatta valfri kombination av följande:

Medicineringsalternativ, inklusive icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID); kortikosteroider (intermittent användning); sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs); och biologiska läkemedel.
Övning.
Värme- och kylterapi.
Gemensamt skydd och energihushållning.
Splintning.
Kirurgi.

Valet av mediciner beror på sjukdomens svårighetsgrad, antal inblandade leder och associerade hudsymtom. Under de tidiga stadierna av sjukdomen kan mild inflammation svara på icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Kortisoninjektioner kan användas för att behandla pågående inflammation i en enda led. Orala steroider, om de används för att behandla en psoriasisartrit, kan tillfälligt förvärra psoriasis. Långvarig användning av orala steroider bör undvikas när det är möjligt på grund av de negativa effekterna på kroppen över tid.

DMARDs används när NSAID inte fungerar och för patienter med ihållande och/eller erosiv sjukdom. DMARDs som är effektiva vid behandling av psoriasisartrit inkluderar: metotrexat, sulfasalazin och ciklosporin.

Biologiska medel är en viktig faktor när sjukdomskontroll inte uppnås med NSAID eller DMARD. Biologiska läkemedel har använts för behandling av psoriasisartrit sedan 2005 och är mycket effektiva för att bromsa och förhindra utveckling av ledskador. Din vårdgivare kommer att genomföra ytterligare laboratorietester och granska säkerhetsöverväganden innan du påbörjar en medicinering. Att få god kontroll över psoriasisartrit och psoriasis är viktigt för att undvika ökade systemiska risker, särskilt hjärtsjukdomar.

Det finns också många icke-farmakologiska terapier som kan användas utöver medicinering för att hjälpa till med dina ledbesvär. Några av dessa terapier inkluderar:

Övning

Måttlig, regelbunden träning kan hjälpa till att lindra stelhet och smärta i lederna orsakade av psoriasisartrit. Rörelse- och stärkande övningar enligt instruktioner och under ledning av en fysioterapeut eller arbetsterapeut kan vara till hjälp i kombination med aerobics med låg effekt. Innan du påbörjar något nytt träningsprogram, diskutera träningsalternativ med din vårdgivare. Oavsett vilket träningsprogram du väljer, välj ett du gillar så att du fortsätter att göra det. Tänk på att alltför rigorösa eller felaktiga träningsprogram kan göra psoriasisartrit värre.

Värme- och kylterapi

Intermittent värme- och kylterapi innebär att man väljer eller byter användning av fuktig värme- och kylterapi på drabbade leder. Fuktig värme – tillförd av en varm handduk, varmpack eller varmt bad eller dusch – hjälper till att slappna av värkande muskler och lindra ledvärk, svullnad och ömhet. Förkylningsterapi – som tillhandahålls av en påse is eller till och med en påse frysta grönsaker insvept i en handduk – kan minska svullnad och lindra smärta genom att bedöva de drabbade lederna.

Gemensamt skydd och energihushållning

Dagliga aktiviteter bör utföras på ett sätt som minskar överbelastning och trötthet på lederna. Korrekt kroppsmekanik (hur du placerar din kropp under en fysisk uppgift) kan inte bara skydda lederna utan också spara energi. Personer med psoriasisartrit uppmuntras att ofta ändra kroppsställning på jobbet, hemma och under fritidsaktiviteter. Att bibehålla en bra hållning – sitta/stå upprätt och inte kröka ryggen – är till hjälp för att bevara funktionen.

Splintning

Din vårdgivare kan rekommendera att du spjälkar dina leder för att lindra inflammation eller problem med ledinriktning eller stabilitet. Men för att upprätthålla rörelse i dessa leder bör skenorna tas bort då och då och försiktiga rörelseomfångsövningar bör utföras.

Kirurgi

De flesta personer med psoriasisartrit kommer aldrig att behöva opereras. Men allvarligt skadade leder kan kräva ledbytesoperation. Målet med operationen är att återställa funktionen, lindra smärta, förbättra rörelsen eller förbättra det fysiska utseendet på det drabbade området.

Vilken behandling är rätt för mig?

Typen av behandling kommer att bero på hur allvarliga dina symtom är vid tidpunkten för diagnosen med målet att kontrollera sjukdomen till punkten av remission och undvika komplikationer. Mediciner kan behöva ändras över tid för att fortsätta att behålla kontrollen och undvika sjukdomsprogression och systemiska effekter. Några tidiga indikatorer på allvarligare sjukdom inkluderar debut i ung ålder, multipel ledsengagemang och spinal involvering. God kontroll över huden är viktig vid behandling av psoriasisartrit. I många fall kan du ses av två olika typer av vårdgivare, en inom reumatologi och en inom dermatologi.

Tidig diagnos och behandling kan lindra smärta och inflammation och hjälpa till att förhindra progressiv ledinblandning och skada. Utan behandling kan psoriasisartrit potentiellt vara invalidiserande, orsaka kronisk smärta, påverka livskvaliteten och öka risken för hjärtsjukdomar. Det är viktigt att uppdatera din vårdgivare när du har en förändring i symtomen eller om din medicinering inte längre är effektiv.

Leva med

Att leva med psoriasisartrit

Det finns inget botemedel mot psoriasisartrit. Men genom att förstå sjukdomen och veta vad du kan förvänta dig kan du lära dig olika sätt att utföra dagliga uppgifter eller planera aktiviteter vid tidpunkter på dygnet då du är minst störd av dess effekter. När du väl förstår och lär dig att förutsäga hur din kropp reagerar på sjukdomen, kan du använda träning och terapi för att minska obehag, stress och trötthet.

Det finns en betydande lista över komorbiditeter relaterade till PsA. Dessa inkluderar dessa 11 villkor:

Kardiovaskulär sjukdom (CVD), diabetes, fetma och metabolt syndrom — Den här listan representerar de vanligaste tillstånden förknippade med PsA. ”Diabetes, fetma och metabolt syndrom är alla kopplade till den kardiovaskulära risken, eftersom PsA kan ha en tung inflammatorisk börda på kroppen”, säger Dr Husni.
Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) – Dessa sjukdomar, som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, har en förhöjd incidens hos patienter med PsA. Forskare studerar fortfarande länken.
Autoimmun oftalmisk sjukdom – Ögonsjukdom är vanligen förknippad med PsA. Upp till 25 procent av patienterna kan få uveit, ett inflammatoriskt tillstånd, enligt Dr Husni. Din reumatolog kommer att arbeta nära en ögonläkare om ögonsjukdom är närvarande.
Osteoporos, fettleversjukdom, kronisk njursjukdom, ångest och depression — Denna lista representerar de minst vanliga tillstånden förknippade med PsA. En ny medicin för att behandla PsA som kallas apremilast (Otezla®) den kan också orsaka en ökning av depression, varnar Dr Husni. Så det kanske inte är det optimala valet för patienter som redan har ångest eller depression.