Översikt
Vad är legionärssjuka?
Legionärssjuka, eller legionellos, är en vanlig typ av bakteriell lunginflammation (lunginfektion) som kan vara mycket allvarlig och ibland livshotande. En speciell bakteriestam som kallas Legionella orsakar sjukdomen.
Vem löper störst risk för legionärssjuka?
Äldre människor och personer med nedsatt immunförsvar löper störst risk att få legionärssjuka. Ju friskare du är, desto mindre chans att du får legionärssjuka (även om du andas in bakterierna).
Du har en ökad risk att få legionärssjuka om du:
- Är äldre än 50
- Röka cigaretter (eller brukade)
- Har ett försvagat immunförsvar (eller ta medicin som hämmar immunförsvaret, såsom kemoterapi)
- Har vissa hälsotillstånd, såsom:
-
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller emfysem
- Cancer
- Diabetes
-
Njursvikt eller leversvikt
-
Symtom och orsaker
Hur får någon legionärssjuka?
Legionellabakterier lever bäst i varmt vatten. De finns i vissa sötvattensjöar och vattendrag. När vissa konstgjorda vattenstrukturer inte underhålls med lämpliga desinfektionsmedel, kan bakterierna växa och orsaka en hälsorisk. Men det har också hittats i naturligt vatten och till och med jord. De konstgjorda vattensystemen som är mest mottagliga för spridning av legionella inkluderar:
- Badtunnor
- Duschmunstycken
- Kranar
- Luftfuktare
- Dekorativa vattendetaljer, såsom fontäner
- Varmvattentankar och värmare
- Luftkonditioneringsenheter för stora byggnader
Legionellabakterier blir luftburna i små vattendroppar som stiger upp från dessa vattensystem. När någon andas in luft som innehåller bakterierna kan de få legionärssjuka.
Mer sällan kan människor drabbas av legionärssjuka genom att aspirera (andas in) dricksvatten. Det är när vatten ”går ner i fel rör” och skickar vätska ner i luftröret och in i dina lungor istället för ner i matstrupen och in i magen. Legionärssjukan kan inte spridas från person till person.
Vilka är de vanligaste symtomen på legionärssjuka?
Symtom på legionärssjuka ser mycket ut som andra symtom på lunginflammation. Om du har legionärssjukdom kan du uppleva:
- Hosta
- Dyspné eller andnöd
- Frossa
-
Feber eller muskelvärk
- Huvudvärk
-
Illamående eller diarré
- Förvirring
De flesta människor ser symtom som börjar några dagar upp till en vecka efter att ha exponerats för legionellabakterien. Ibland kan symtom visa sig 2 veckor efter exponering.
Diagnos och tester
Hur ställer läkare diagnosen legionärssjuka?
Läkare diagnostiserar oftast legionärssjukdom på samma sätt som de upptäcker andra former av lunginflammation, med lungröntgen och genom symtom. Legionärssjukdom kan se ut som vanlig lunginflammation på en lungröntgen. Din läkare kan testa ett prov av din urin eller slem (slem) för att bekräfta att du har legionärssjukdom. Ett blodprov kan också kontrollera om det finns antikroppar mot legionella.
Hantering och behandling
Vilka är vanliga behandlingar för legionärssjukdom?
Läkare behandlar ofta legionärssjuka effektivt med antibiotika, särskilt hos i övrigt friska personer.
Förebyggande
Kan legionärssjuka förebyggas?
Risken för legionärssjuka kan minskas om vattensystem där legionellabakterier häckar ordentligt behandlas med desinfektionsmedel och andra kemikalier. Se till att hemutrustning som bär eller innehåller vattenkällor – till exempel duschmunstycken, kranar, badtunnor, luftkonditioneringsapparater – är ordentligt rengjorda. Tyvärr finns inget vaccin tillgängligt.
Outlook / Prognos
Vad är resultatet (prognosen) för någon som har fått diagnosen legionärssjukdom?
De flesta fall av legionärssjukdom behandlas framgångsrikt med antibiotika. Ibland kan dock legionärssjuka leda till lungsvikt eller andra komplikationer. Dessa komplikationer kan vara svåra att behandla. De kan till och med vara livshotande för vissa människor. På grund av den potentiellt allvarliga karaktären hos denna sjukdom måste många som får legionärssjuka behandlas på sjukhus. Cirka 1 av 10 personer som får sjukdomen dör av komplikationer av sin sjukdom.
Leva med
När ska jag ringa läkaren?
Om du utvecklar symtom som hosta, feber, andnöd, diarré och illamående bör du rådfråga din läkare.