Epilepsi är en hjärnsjukdom som orsakar återkommande, oprovocerade anfall. Din läkare kan diagnostisera dig med epilepsi om du har två oprovocerade anfall eller ett oprovocerat anfall med hög risk för fler. Alla anfall är inte resultatet av epilepsi. Anfall kan relatera till en hjärnskada eller ett familjedrag, men ofta är orsaken helt okänd.
Epilepsidiagnos
För att diagnostisera ditt tillstånd kommer din läkare att granska dina symtom och sjukdomshistoria. Din läkare kan beställa flera tester för att diagnostisera epilepsi och fastställa orsaken till anfall. Din utvärdering kan innehålla:
- En neurologisk undersökning. Din läkare kan testa ditt beteende, motoriska förmågor, mental funktion och andra områden för att diagnostisera ditt tillstånd och bestämma vilken typ av epilepsi du kan ha.
- Blodprov. Din läkare kan ta ett blodprov för att kontrollera om det finns tecken på infektioner, genetiska tillstånd eller andra tillstånd som kan vara förknippade med anfall.
Din läkare kan också föreslå tester för att upptäcka hjärnavvikelser, såsom:
- Elektroencefalogram (EEG). Detta är det vanligaste testet som används för att diagnostisera epilepsi. I detta test fästs elektroder på din hårbotten med en pastaliknande substans eller lock. Elektroderna registrerar den elektriska aktiviteten i din hjärna. Om du har epilepsi är det vanligt att ha förändringar i ditt normala mönster av hjärnvågor, även när du inte har ett anfall. Din läkare kan övervaka dig på video när du gör ett EEG medan du är vaken eller sover, för att registrera eventuella anfall du upplever. Att registrera anfallen kan hjälpa läkaren att avgöra vilken typ av anfall du har eller utesluta andra tillstånd. Detta test kan göras på en läkarmottagning eller sjukhus. Om det är lämpligt kan du också ha ett ambulerande EEG, som du bär hemma medan EEGet registrerar anfallsaktivitet under loppet av några dagar. Din läkare kan ge dig instruktioner om att göra något som kommer att orsaka anfall, som att sova lite innan testet.
- EEG med hög densitet. I en variant av ett EEG-test kan din läkare rekommendera högdensitets-EEG, som placerar elektroderna närmare än konventionella EEG – ungefär en halv centimeter från varandra. Högdensitets-EEG kan hjälpa din läkare att mer exakt avgöra vilka delar av din hjärna som påverkas av anfall.
- Datortomografi (CT) skanning. En datortomografi använder röntgenstrålar för att få tvärsnittsbilder av din hjärna. Datortomografi kan avslöja abnormiteter i din hjärna som kan orsaka dina anfall, såsom tumörer, blödningar och cystor.
- Magnetisk resonanstomografi (MRT). En MRT använder kraftfulla magneter och radiovågor för att skapa en detaljerad bild av din hjärna. Din läkare kanske kan upptäcka lesioner eller abnormiteter i din hjärna som kan orsaka dina anfall.
- Funktionell MRT (fMRI). En funktionell MRT mäter förändringarna i blodflödet som uppstår när specifika delar av din hjärna arbetar. Läkare kan använda en fMRI före operation för att identifiera de exakta platserna för kritiska funktioner, såsom tal och rörelse, så att kirurger kan undvika att skada dessa platser under operationen.
- Positronemissionstomografi (PET). PET-skanningar använder en liten mängd lågdos radioaktivt material som injiceras i en ven för att hjälpa till att visualisera aktiva områden i hjärnan och upptäcka avvikelser.
- Single-photon emission computerized tomography (SPECT). Den här typen av test används främst om du har haft en MRT och EEG som inte har identifierat platsen i din hjärna där anfallen har sitt ursprung. Ett SPECT-test använder en liten mängd lågdos radioaktivt material som injiceras i en ven för att skapa en detaljerad 3D-karta över blodflödesaktiviteten i din hjärna under anfall. Läkare kan också utföra en form av ett SPECT-test som kallas subtraktion ictal SPECT samregistrerat till MRI (SISCOM), vilket kan ge ännu mer detaljerade resultat.
- Neuropsykologiska tester. I dessa tester bedömer läkare ditt tänkande, minne och talförmåga. Testresultaten hjälper läkare att avgöra vilka delar av din hjärna som är påverkade.
Tillsammans med dina testresultat kan din läkare använda en kombination av analystekniker för att hjälpa till att fastställa var i hjärnan anfall börjar:
- Statistisk parametrisk kartläggning (SPM). SPM är en metod för att jämföra områden i hjärnan som har ökad ämnesomsättning under anfall med normala hjärnor, vilket kan ge läkare en uppfattning om var anfallen börjar.
- Curryanalys. Curryanalys är en teknik som tar EEG-data och projicerar dem på en MRT av hjärnan för att visa läkare var anfall förekommer.
- Magnetoencefalografi (MEG). MEG mäter de magnetiska fält som produceras av hjärnans aktivitet för att identifiera potentiella områden med anfall.
Noggrann diagnos av din typ av anfall och var anfallen börjar ger dig den bästa chansen att hitta en effektiv behandling.
Tänk om det inte är epilepsi?
Efter att ha tittat på dina testresultat kan din läkare upptäcka att du inte har epilepsi. Du kan ha ett medicinskt eller psykologiskt tillstånd som orsakar händelser som ser ut som epilepsianfall. I så fall kommer din läkare att behandla det tillstånd du har istället för att ge dig läkemedel mot anfall.
