Översikt
Vad är gastrit?
Din mage har ett skyddande slemhinna som kallas slemhinnan. Detta foder skyddar din mage från den starka magsyra som smälter maten. När något skadar eller försvagar detta skyddande foder, blir slemhinnan inflammerad, vilket orsakar gastrit. En typ av bakterier som kallas Helicobacter pylori är den vanligaste bakteriella orsaken till gastrit.
Vad är skillnaden mellan gastrit och matsmältningsbesvär?
Gastritsymtom kan efterlikna matsmältningsbesvär. Matsmältningsbesvär är smärta eller obehag i magen i samband med svårigheter att smälta mat. Det kan vara en känsla av att det bränner mellan dina nedre revben. Du kan höra matsmältningsbesvär som hänvisas till med dess medicinska term, dyspepsi.
Hur vanligt är gastrit?
Akut (plötslig) gastrit drabbar cirka 8 av 1 000 personer. Kronisk, långvarig gastrit är mindre vanligt. Det påverkar cirka 2 av 10 000 personer.
Vem kan få gastrit?
Din risk att utveckla gastrit ökar med åldern. Äldre vuxna har tunnare magslemhinnor, minskad cirkulation och långsammare ämnesomsättning och slemhinnereparation. Äldre vuxna är också mer benägna att ta mediciner som icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som kan orsaka gastrit. Ungefär två tredjedelar av världens befolkning är infekterade med H. pylori. Lyckligtvis är det mindre vanligt i USA. I USA finns H. pylori oftare hos äldre vuxna och lägre socioekonomiska grupper.
Vilka typer av gastrit finns?
Det finns två huvudtyper av gastrit:
- Erosiv (reaktiv): Erosiv gastrit orsakar både inflammation och erosion (nötning) av magslemhinnan. Detta tillstånd är också känt som reaktiv gastrit. Orsaker inkluderar alkohol, rökning, NSAID, kortikosteroider, virus- eller bakterieinfektioner och stress från sjukdomar eller skador.
- Ej eroderande: Inflammation i magslemhinnan utan erosion eller att äventyra magslemhinnan.
Symtom och orsaker
Vad orsakar gastrit?
Gastrit uppstår när något skadar eller försvagar magslemhinnan (slemhinnan). Olika saker kan utlösa problemet, inklusive:
- Alkoholmissbruk: Kronisk alkoholanvändning kan irritera och erodera magslemhinnan.
- Autoimmun sjukdom: Hos vissa människor angriper kroppens immunförsvar friska celler i magslemhinnan.
- Bakteriell infektion: H. pylori-bakterier är den främsta orsaken till kronisk gastrit och magsår (magsår). Bakterierna bryter ner magsäckens skyddande slemhinna och orsakar inflammation.
- Gallreflux: Levern gör galla för att hjälpa dig smälta fet mat. ”Reflux” betyder att flöda tillbaka. Gallreflux uppstår när gallan rinner tillbaka in i magen istället för att röra sig genom tunntarmen.
- Mediciner: Konstant användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) eller kortikosteroider för att hantera kronisk smärta kan irritera magslemhinnan.
- Fysisk stress: En plötslig, allvarlig sjukdom eller skada kan orsaka gastrit. Ofta utvecklas gastrit även efter ett trauma som inte involverar magen. Svåra brännskador och hjärnskador är två vanliga orsaker.
Vilka är symtomen på gastrit?
Många personer med gastrit har inga symtom. Människor som har symtom misstar dem ofta för matsmältningsbesvär. Andra tecken på gastrit inkluderar:
-
Svart, tjäraktig pall.
-
Uppblåsthet.
-
Illamående och kräkningar.
- Känner mig extra mätt under eller efter en måltid.
- Aptitlöshet.
- Magsår.
- Gå ner i vikt utan att mena det.
- Smärta eller obehag i övre buken (buken).
-
Kräkningar blod.
Är gastrit smittsamt?
Gastrit är inte smittsamt, men bakterien, H. pylori, kan vara smittsam via fekal-till-oral väg. Bra handtvätt före hantering av livsmedel och ordentlig sanitet (avlopps- och vattensystem) är den första försvarslinjen mot spridning. Många människor kan utveckla gastrit efter att ha blivit infekterade med H. pylori-bakterier.
Diagnos och tester
Hur diagnostiseras gastrit?
Din vårdgivare kommer att fråga om dina symtom och historia och utföra en fysisk undersökning. Din leverantör kan också beställa ett eller flera av dessa tester:
- Andningstest: Under ett utandningstest av H. pylori sväljer du en kapsel eller vätska som innehåller urea, ett ofarligt radioaktivt material. Du andas sedan ut i en ballongliknande påse. H. pylori-bakterier ändrar urea till koldioxid. Om du har bakterierna kommer utandningstestet att visa en ökning av koldioxid.
- Blodprov: Ett blodprov kontrollerar antikroppstitrar som bekämpar H. pylori-bakterier.
- Avföringstest: Detta test kontrollerar för H. pylori-bakterier i din avföring (bajs).
- Övre endoskopi: Din läkare använder ett endoskop (ett långt tunt rör med en ansluten kamera) för att se din mage. Läkaren för in kikaren genom matstrupen, som förbinder munnen med magen. En övre endoskopiprocedur låter din leverantör undersöka magslemhinnan. Du kan också ta ett vävnadsprov (biopsi) från magslemhinnan för att testa för infektion.
- Övre gastrointestinala (GI) undersökning: Under en övre GI-undersökning sväljer du en kalkhaltig substans som kallas barium. Vätskan täcker din magslemhinna och ger mer detaljerade röntgenbilder.
Hantering och behandling
Hur behandlas gastrit?
Behandling för gastrit varierar beroende på orsaken. Vissa mediciner dödar bakterier, medan andra lindrar symtom av matsmältningsbesvär. Din vårdgivare kan rekommendera:
- Antibiotika: Antibiotika kan behandla bakterieinfektionen. Du kan behöva ta mer än en typ av antibiotika under ett par veckor.
- Antacida: Kalciumkarbonatmediciner minskar exponeringen av magsyra. De kan hjälpa till att lindra inflammation. Antacida, som Tums® och Rolaids®, behandlar också halsbränna.
- Histamin (H2) blockerare: Cimetidin (Tagamet®), ranitidin (Zantac®) och liknande mediciner minskar produktionen av magsyra.
- Protonpumpshämmare: Dessa mediciner, såsom omeprazol (Prilosec®) och esomeprazol (Nexium®), minskar mängden syra som din mage producerar. Protonpumpshämmare behandlar även magsår och gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).
Vilka är komplikationerna av gastrit?
Om den lämnas obehandlad kan gastrit leda till allvarliga problem, såsom:
- Anemi: H. pylori kan orsaka gastrit eller magsår (sår i magen) som blöder och därigenom sänka antalet röda blodvärden (kallad anemi).
- Perniciös anemi: Autoimmun gastrit kan påverka hur din kropp absorberar vitamin B12. Du löper risk att få perniciös anemi när du inte får i dig tillräckligt med B12 för att göra friska röda blodkroppar.
- Peritonit: Gastrit kan förvärra magsår. Sår som bryter igenom magväggen kan spilla maginnehåll i buken. Denna bristning kan sprida bakterier, vilket orsakar en farlig infektion som kallas bakteriell translokation eller peritonit. Det kan också leda till en utbredd inflammation som kallas sepsis. Sepsis kan vara dödlig.
- Magcancer: Gastrit orsakad av H. pylori och autoimmun sjukdom kan orsaka utväxter i magslemhinnan. Dessa utväxter ökar risken för magcancer.
Förebyggande
Hur kan jag förhindra gastrit?
H. pylori är en av de främsta orsakerna till gastrit, men de flesta vet inte att de är infekterade. Bakterierna överförs lätt. Du kan minska risken för infektion genom att utöva god hygien, inklusive handtvätt.
Du kan också vidta åtgärder för att minimera matsmältningsbesvär och halsbränna. Dessa tillstånd är kopplade till gastrit. Förebyggande åtgärder inkluderar:
- Undvik fet, stekt, kryddig eller sur mat.
- Dra ner på koffein.
- Äter mindre måltider under dagen.
- Hantera stress.
- Tar inte NSAID.
- Att minska alkoholkonsumtionen.
- Att inte ligga ner på 2 till 3 timmar efter en måltid.
Outlook / Prognos
Vad är prognosen (utsikterna) för personer med gastrit?
De flesta fall av gastrit förbättras snabbt med behandling. För de flesta lindrar mediciner gastrit. Din vårdgivare kommer att rekommendera den mest lämpliga behandlingen baserat på vad som orsakar gastrit. Antacida minskar magsyra, medan antibiotika rensar upp bakteriella infektioner. Du kan också göra ändringar som att minska din alkoholkonsumtion och hantera smärta utan NSAID.
Leva med
När ska jag ringa läkaren?
Du bör ringa din vårdgivare om du upplever:
- Blod i din avföring (bajs).
- Blodiga spyor.
- Extrem svaghet eller trötthet som kan tyda på anemi.
- Okontrollerad GERD.
- Oförklarlig viktminskning.
- Tecken på att gastrit återkommer (återkommer).
Vilka frågor ska jag ställa till min läkare?
Om du har gastrit kan du fråga din vårdgivare:
- Varför fick jag gastrit?
- Ska jag testa mig för H. pylori?
- Ska jag testa mig för anemi?
- Kan jag få gastrit igen?
- Vilka åtgärder kan jag vidta för att undvika att få gastrit igen?
- Ska jag göra några kostförändringar?
- Vilka mediciner eller kosttillskott bör jag undvika?
- Behöver jag sluta med alkohol?
- Ska jag se upp för tecken på komplikationer?
Gastrit är ett vanligt men allmänt behandlingsbart tillstånd. Du kan bli förvånad över att höra att din matsmältningsbesvär faktiskt beror på gastrit. Vissa personer med gastrit har inga symtom. Tester kan hjälpa din vårdgivare att fastställa orsaken till gastrit. Detta gör att du kan få rätt behandling.
