En diagnos av lungcancer är en livsförändrande händelse. Det kan göra att du känner dig överväldigad, rädd, stressad eller orolig.
Stress och ångest kan uppstå under hela resan. Det är normalt att känna oro inför tester, behandlingar och att undra vad som händer härnäst.
Även efter att lungcancern har behandlats kan det finnas kvardröjande oro.
Vår hjärna har ett komplext säkerhetssystem som låter oss veta när något behöver vår uppmärksamhet. Alla större livshändelser, särskilt de som känns som ett hot, kan aktivera detta system.
I vissa fall är detta stress- eller ångestsvar användbart. Det hjälper oss att reagera snabbt om vi behöver fly från en farlig situation. Det kan skapa tvångsmässigt fokus, vilket hjälper när du förbereder dig för ett stort möte.
I dessa fall försvinner faran och larmet stängs av.
Men när källan till stress eller ångest fortsätter har larmsystemet inte en chans att stängas av. Denna långvariga stress och ångest kan orsaka fysiska och känslomässiga problem.
Fysiska symtom kan vara smärta, matsmältningsförändringar och hjärtklappning. Humörförändringar, irritabilitet, sömnsvårigheter och allmän känsla är också vanliga.
Om detta händer dig är du verkligen inte ensam. Tipsen nedan kan hjälpa dig att klara dig.
Känslomässiga effekter
Att känna oro kan kännas som intensiv rädsla, oro eller förestående undergång. Ångest uppstår när din hjärna har fastnat på hög beredskap. Det kan vara utmattande att känna att du alltid är redo för attack.
Ångest kan påverka ditt humör, sömn, relationer och övergripande känsla av välbefinnande. Här är några andra saker som är förknippade med ångest.
Panikattacker
En panikattack är en plötslig och överväldigande uppkomst av rädsla, ångest eller undergång. Ett tillstånd av mycket hög ångest kan orsaka det. Symtom kan inkludera:
- skakning
- känner sig avskild
- rädsla för att dö
- bröstsmärta
Vissa människor som har panikattacker tror att de har en hjärtattack, eftersom symtomen kan vara liknande. De kan också oroa sig för när och var nästa panikattack kan inträffa.
Påfrestning
Stress är kroppens reaktion på förändring. Stressreaktionen är en överlevnadsinstinkt för att låta oss veta att något är fel. Stress utlöser responsen ”fight or flight”.
Vi kan dock inte alltid springa iväg eller bekämpa saker som stressar oss. Kronisk (pågående) stress, som den som är förknippad med en cancerdiagnos, försvinner inte bara. Detta kan orsaka många fysiska och känslomässiga förändringar.
Vissa människor märker matsmältningsförändringar, såsom halsbränna, orolig mage och diarré. Andra fysiska symtom kan inkludera ett rasande hjärta, huvudvärk, spänningar och käken.
Ångeststörningar
Ångest kan se olika ut för olika människor. Om det finns specifika mönster eller triggers för din ångest kan det vara ett ångestsyndrom.
Det finns många typer av ångestsyndrom. Dessa inkluderar panikångest, agorafobi och generaliserat ångestsyndrom.
En diagnos kan vara till hjälp i vissa fall. Det kan vägleda behandlingsbeslut.
Kom ihåg att du inte behöver en officiell diagnos för att din ångest ska vara verklig och värd att behandlas.
Hantera symtom
Det kan vara bra att prata ut det med någon du litar på. Nå ut till en vän eller familjemedlem och berätta hur du mår. Vissa människor tycker också att stödgrupper eller rådgivningstjänster är fördelaktiga.
Gör ditt bästa för att få tillräckligt med sömn (eller åtminstone vila) och ät enligt ett regelbundet schema. Att hoppa över måltider eller inte få tillräckligt med vila kan påverka hur väl din hjärna fungerar.
Att vara aktiv kan också vara ett effektivt sätt att hantera stress och ångest.
Här är några andra saker du kan prova.
Djupandning
Djupa andning är ett enkelt men kraftfullt verktyg för att hantera ångest. Att träna djupandning kan vara till hjälp om det ibland är svårt att andas.
Djupa andning stärker också ditt diafragma, vilket hjälper till att kontrollera din andning. När ditt diafragma blir starkare kommer du att kunna föra in mer syre i din kropp med mindre energi.
Prova dessa steg för att träna diafragmatisk andning:
- Hitta en bekväm position, antingen sittande eller liggande på rygg.
- Placera ena handen på magen och den andra på bröstet.
- Andas långsamt in genom näsan.
- När du andas in kommer du att märka att magen stiger när den fylls med luft.
- Andas långsamt ut genom spända läppar och märk hur din mage faller när du andas ut.
- Fortsätt att andas på detta sätt tills du känner dig mer lugn.
Mindfulness
Mindfulness handlar om att fokusera på nuet. Det handlar om att använda dina sinnen för att utforska de saker som händer runt omkring dig just nu.
Mindfulness är också att lägga märke till dina tankar och känslor utan att döma. Med övning hjälper mindfulness att hålla dig i nuet. Att stanna i nuet kan förhindra oro och oro inför framtiden.
Här är några sätt att börja träna mindfulness nu:
- När du gör djupandningsövningar, se till att fokusera på ditt andetag.
- Ta en stund för att lägga märke till vilka ljud du kan höra just nu.
- Fokusera på färgerna på föremålen runt omkring dig.
- Var uppmärksam på hur saker känns när du rör vid dem, till exempel kläder, ytor och föremål runt omkring dig.
- Lägg märke till hur solen eller vinden känns på din hud när du är ute.
Dessa vardagsupplevelser kan börja kännas vanliga och vi slutar märka dem. En del av att bli mer medveten handlar om att verkligen stämma in på vad som händer runt omkring dig. Detta hjälper ditt sinne att förbli närvarande.
Mindfulness kan förhindra att man tänker på vad som redan har hänt eller vad som kan hända i framtiden. Det är en kraftfull sak att bara ge ett enda ögonblick din fulla uppmärksamhet.
Meditation
Meditation är en metod för att uppnå fokus och mindfulness. Det ses ofta som en mer ”formell” typ av mindfulness.
Det finns olika sätt att meditera. Vanligtvis görs det i ett lugnt utrymme där du kan fokusera på ditt andetag eller ett mantra. Ett mantra är ett ord eller en fras som har en speciell betydelse för dig. Det ger din hjärna något att fokusera på.
Det kan vara bra att träna lite med mindfulness innan du testar meditation.
Tänk på att du inte behöver meditera för att vara medveten. Meditation är helt enkelt en mindfulness-strategi.
Du kan prova meditation genom att:
- sitter tyst och fokuserar på ditt andetag
- lyssna på en guidad meditationssoundtrack
- hålla ett mantra i ditt sinne att fokusera på
Terapi
Det finns en mängd olika verktyg tillgängliga om du känner att du behöver mer stöd. Du kan ha en mentalvårdsrådgivare som en del av ditt cancervårdsteam. Om inte kan det finnas någon som din läkare kan rekommendera.
Denna mentalvårdsrådgivare är någon som kan hjälpa dig att bättre hantera stress och ångest relaterad till lungcancer.
Stödgrupper kan också vara ett alternativ. Det kan finnas kraft i att få kontakt med människor som är på en liknande resa.
Alla större förändringar i livet, både bra och dåliga, kan orsaka stress och ångest. Dessa känslor är normala ibland, men de kan också skada din hälsa om de inte hanteras väl.
Du har redan sökt stöd och behandling för din lungcancer. Tveka inte att göra detsamma för din mentala hälsa.
