Vi reagerar alla olika på stressiga situationer. De flesta av oss kommer någon gång att ha tecken på ångest, såsom stress, nervositet, oro eller rädsla, tills situationen eller stressfaktorn försvinner. Det är en normal biologisk reaktion.
Men om dina symtom blir ihållande och överdrivna eller stör det dagliga livet kan du ha ett ångestsyndrom.
I det här fallet kommer du sannolikt att uppleva en överväldigande känsla av ångest som kan vara överdriven och ihållande, även när en stressfaktor inte är närvarande. Symtomen är kroniska och kan störa det dagliga livet.
Handla om
Ångestsyndrom inkluderar:
- generaliserat ångestsyndrom (GAD)
- tvångssyndrom (OCD)
- panikångest
- posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
- social fobi
- fobier
- separationsångestsyndrom
- agorafobi
Läs vidare för att lära dig om de olika typerna av ångestsyndrom, hur de diagnostiseras och vilka behandlingsmetoder som finns tillgängliga.
Symtom
Ångest kan utlösa symtom som:
- överdriven rädsla och oro
- rastlöshet
- agitation
- panik
- irritabilitet
- irrationell rädsla för fara
- racing tankar
- andnöd eller snabb andning
- sömnproblem
- huvudvärk och magont
- bultande hjärta
- sömnlöshet
- darrande
- muskelspänning
Vilka är de viktigaste typerna av ångestsyndrom?
Det finns flera typer av ångest eller ångestsyndrom. Här är några av de vanligaste typerna enligt
Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Om du har GAD kommer du sannolikt att uppleva överdriven oro som är svår att hantera. Denna oro tar ofta formen av idisslingar eller att spendera mycket tid på att tänka över eller fundera över olika händelser i framtiden – hur de kan spela ut och hur du kan hantera dem.
Det är inte ovanligt att ha symtom och inte kunna förklara varför. För personer med GAD är symtom som de som anges ovan närvarande de flesta dagar och åtminstone under de senaste 6 månaderna.
Tvångssyndrom (OCD)
En person med OCD har tankar som är svåra att kontrollera. De kan komma på att de upprepar handlingar om och om igen.
Om du har tvångssyndrom kan du vara extremt oroad över bakterier eller att ha saker i ordning. Du kan oroa dig för känslor av aggression som du har mot andra eller som någon känner mot dig.
Du kan också ha svårt att hantera tankar om tabubelagda ämnen, som sex, religion eller våld. Vissa människor gör upprepade gånger en åtgärd, som att kontrollera att en dörr är låst eller räkna saker.
En läkare kan diagnostisera OCD om du:
- spendera
en timma eller fler varje dag med dessa tankar eller utför dessa typer av handlingar - tankarna och handlingarna ger inget nöje
- tankarna och handlingarna har en betydande inverkan på ditt dagliga liv
Panikångest
Panikångest kännetecknas av återkommande, oväntade panikattacker.
De inträffar ofta utan förvarning och resulterar i fysiska symtom som:
- bröstsmärta
- andnöd
- svettas
- skakning
- yrsel
Symtom kan också innebära att man känner sig dissocierad från verkligheten eller har en känsla av annalkande undergång.
I allmänhet varar en panikattack mindre än 20 minuter.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Personer med PTSD upplever ångest relaterad till en traumatisk upplevelse som har inträffat tidigare. Det är ett långvarigt tillstånd som kan ge symtom i många år efter händelsen, särskilt när det inte behandlas.
Symtom på PTSD börjar vanligtvis inombords
Om du har PTSD kan du uppleva:
- tillbakablickar
- dåliga drömmar
- skrämmande tankar
- känslor av spänning och ångest
- sömnproblem
- ilska utan uppenbar anledning
Vissa människor ändrar sin rutin för att undvika triggers som påminner dem om händelsen.
Social ångestsyndrom (social fobi)
Social ångestsyndrom, även kallad social fobi, är en rädsla för att bli generad, förnedrad eller kritiserad i en offentlig miljö, som skola eller arbete.
Du kan ha problem med att prata med människor eller vara i en stor grupp. Det är inte ovanligt att undvika de platser och situationer som utlöser denna fobi.
Fobier
Fobier och specifika fobier involverar en irrationell, överväldigande och överdriven rädsla för en plats, situation eller föremål. Några av de vanligaste fobierna inkluderar:
- akrofobi (rädsla för höjder)
-
klaustrofobi (rädsla för trånga utrymmen)
-
aerofobi (rädsla för att flyga)
-
hemofobi (rädsla för blod)
-
trypanofobi (rädsla för nålar)
-
akvafobi (rädsla för vatten)
Separationsångestsyndrom
Separationsångestsyndrom diagnostiseras oftast hos barn, särskilt små barn. Men vuxna kan också uppleva denna typ av ångest om de är extremt rädda för att något dåligt ska hända en person i deras liv.
Hos barn uppstår symtomen på rädsla, panik, oro och ångest när de är separerade från en förälder eller älskad.
Vuxna kan ha extrem rädsla och oroa sig för att något tragiskt ska hända en familjemedlem eller älskad, även när de är tillsammans.
Agorafobi
Agorafobi uppstår ofta som svar på panikattacker. Om du har agorafobi känner du extrem rädsla eller ångest över att få en panikattack, eller rädsla för att något dåligt kan hända på en specifik plats – vanligtvis utanför hemmet.
Du kanske undviker den platsen, vanligtvis begränsar dig till hemmet, för att förhindra att något dåligt händer där du inte kan få stöd eller hjälp.
Du kommer ofta att undvika fruktade platser och situationer till varje pris.
Andra typer av ångest
”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th edition (DSM-5)” listar också andra, mindre vanliga typer av ångest, inklusive:
- selektiv mutism
- substans- eller läkemedelsinducerad ångeststörning
- ångestsyndrom på grund av ett annat medicinskt tillstånd
Vissa psykiska tillstånd kallas vanligtvis ångeststörningar och kan en gång ha klassificerats som en, men har nu en separat diagnostisk kategori i DSM-5. De inkluderar OCD och PTSD.
Hur diagnostiseras ångest?
En expert på mental hälsa eller läkare kan diagnostisera ångest. De kommer att använda olika kriterier baserat på vägledningen från DSM-5 för att fastställa en diagnos och rekommendera en behandlingsplan.
Förutom en lång fysisk undersökning och familjehistoria, kommer din läkare sannolikt att rekommendera ett diagnostiskt test för att bedöma din ångestnivå.
Några av de vanligaste diagnostiska testerna inkluderar:
- Zung Self-Rating Anxiety Scale
- Hamilton ångestskala
- Beck Ångest Inventering
- Inventering av social fobi
- Penn State Worry Questionnaire
- Skala för generaliserat ångestsyndrom
- Yale-Brown Obsessiv Compulsive Scale
Den här artikeln kan hjälpa dig att lära dig mer om hur ångest diagnostiseras.
Hur behandlas ångest?
Ångest kan kännas överväldigande och alltupptagande, men det finns sätt att behandla symtomen så att du kan må bättre. De vanligaste behandlingsmetoderna för ångest inkluderar:
Psykoterapi
Psykoterapi, eller samtalsterapi, är en form av behandling för psykiska tillstånd som ångest, depression och andra känslomässiga svårigheter eller problem.
Det involverar vanligtvis en mentalvårdspersonal och klient som arbetar tillsammans för att minska eller eliminera besvärande symtom som kan störa det dagliga livet. Denna professionella kan vara en:
- terapeut
- rådgivare
- socialarbetare
- psykolog
- psykiater
Psykiatriker har flera typer av psykoterapi att välja mellan, men vissa är bättre lämpade för specifika problem som ångest.
Medan varje professionell använder sina egna behandlingsmetoder, här är några som rekommenderas för att behandla ångest:
- kognitiv beteendeterapi (KBT)
- exponeringsterapi
- acceptans och engagemangsterapi
- mindfulnessbaserad terapi
- psykodynamisk terapi
- interpersonell terapi
Mediciner
Antidepressiva och ångestdämpande läkemedel är båda första linjens farmakologiska behandlingar för ångest. Exempel inkluderar:
- Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Denna klass av läkemedel inkluderar sertralin (Zoloft), citalopram (Celexa), escitalopram (Lexapro) och fluoxetin (Prozac).
- Tricykliska. Tricykliska ämnen inkluderar klomipramin (Anafranil) och imipramin (Tofranil).
- Bensodiazepiner. Bensodiazepiner inkluderar alprazolam (Xanax), diazepam (Valium) och lorazepam (Ativan).
- Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare). MAO-hämmare inkluderar isokarboxazid (Marplan), fenelzin (Nardil), selegilin (Emsam) och tranylcypromin (Parnate).
- Betablockerare. Betablockerare inkluderar propranolol och metoprololtartrat (Lopressor).
Här finns mer information om mediciner som kan ordineras för att behandla ångest.
Livsstilsförändringar och alternativa alternativ
Kompletterande tillvägagångssätt och livsstilsförändringar för att hantera ångestsymtom inkluderar:
- avslappningstekniker
- djupandning
- daglig fysisk aktivitet
- mindfulness meditation
- akupunktur
- god sömnhygien
- minimera eller eliminera koffein och alkohol
Läs detta för mer information om behandlingsalternativ för ångest.
Hur ser utsikterna ut för personer med ångest?
Det finns inget ”botemedel” mot ångest. Snarare, med rätt behandling och insatser kan du lära dig att hantera ångestsymtom.
Behandling kan kräva en kombination av metoder. De vanligaste behandlingsformerna inkluderar psykoterapi som KBT, mediciner som SSRI och bensodiazepiner, och livsstilsförändringar som djupandning, träning och meditation.
Prata med en sjukvårdspersonal om ångest stör din vardag.