Min mormor har ofta hallucinationer, varför?

Hallucinations, där någon uppfattar något som faktiskt inte är närvarande (som att se, höra eller känna saker som inte är där), kan få en person och deras familjemedlemmar att känna rädsla, förvirring och ångest. När en äldre vuxen, som en mormor, ofta upplever hallucinationer, kan det vara angående. Det finns flera orsaker, allt från medicinska tillstånd till biverkningar av mediciner. Nedan förklarar vi de vanligaste orsakerna till hallucinationer hos äldre vuxna och ger information om diagnos och behandlingsalternativ.

1. Demens och Alzheimers sjukdom

Demens, särskilt Alzheimers sjukdom, är en av de vanligaste orsakerna till hallucinationer hos äldre vuxna. Alzheimers sjukdom är en progressiv neurologisk störning som orsakar skador på hjärnceller, vilket leder till kognitiv nedgång. När hjärnan försämras kan den påverka olika funktioner, inklusive uppfattning och minne. Hallucinationer i Alzheimers kan uppstå på grund av förändringar i hjärnans kemiska balans eller på grund av förvirring orsakad av minnesförlust. De delar av hjärnan som ansvarar för att bearbeta sensorisk information kan bli störd, vilket kan leda till missuppfattningar eller ”falska” sensoriska upplevelser.

Diagnos

En omfattande medicinsk bedömning behövs för att diagnostisera demens och Alzheimers sjukdom. Denna bedömning inkluderar ofta en fysisk och neurologisk undersökning, kognitiv testning och hjärnavbildning (t.ex. en MRI- eller CT -skanning). En läkare kan också fråga om familjens medicinska historia och genomföra en mental statusutvärdering för att bedöma kognitiv funktion. Hallucinationer är vanligare i de senare stadierna av Alzheimers sjukdom, så tidig diagnos kan fokusera på att identifiera kognitiv nedgång.

Behandlingsalternativ:

Det finns för närvarande inget botemedel mot Alzheimers sjukdom, men mediciner kan hjälpa till att hantera symtom. Kolinesterasinhibitorer (t.ex. donepezil, rivastigmin) kan förskrivas för långsam kognitiv nedgång och hjälpa till med minnesproblem. I vissa fall kan antipsykotiska mediciner (t.ex. quetiapin, risperidon) användas försiktigt för att behandla hallucinationer, men dessa mediciner är vanligtvis reserverade för allvarliga fall på grund av biverkningar, särskilt hos äldre vuxna. Icke-farmakologiska tillvägagångssätt, såsom kognitiv stimuleringsterapi och upprätthållande av en stabil miljö med låg stress, kan också hjälpa.

2. Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en neurodegenerativ störning som främst påverkar rörelse men som också kan leda till kognitiva förändringar, inklusive hallucinationer. Denna sjukdom orsakar en förlust av dopaminproducerande celler i hjärnan, vilket stör kommunikation mellan olika delar av hjärnan. Denna störning kan resultera i både motoriska symtom (såsom skakningar och styvhet) och icke-motoriska symtom, inklusive hallucinationer. Hallucinationerna kan vara visuell hallucination (t.ex. se människor eller djur) eller hörselhallucination (hörande röster), och de tenderar att uppstå när sjukdomen fortskrider eller som ett resultat av medicinering.

Diagnos

Parkinsons sjukdom diagnostiseras genom en kombination av medicinsk historia, fysisk undersökning och observation av symtom. Det finns inget enda test för Parkinsons sjukdom; En neurolog kan emellertid utföra olika diagnostiska tester, inklusive MR -skanningar eller blodprover, för att utesluta andra tillstånd. Diagnosen bekräftas ofta baserat på närvaron av motoriska symtom (som skakningar eller bradykinesi) och patientens medicinska historia.

Behandlingsalternativ:

Parkinsons sjukdom kan hanteras med mediciner som hjälper till att kontrollera symtom, särskilt dopaminersättningar (t.ex. levodopa) eller dopaminagonister (t.ex. pramipexol). Läkemedel som används för att behandla Parkinsons sjukdom kan emellertid ibland utlösa eller förvärra hallucinationer, särskilt hos äldre vuxna. I dessa fall kan läkare justera medicineringsregimen, minska doserna eller prova alternativa behandlingar. Om hallucinationer kvarstår kan antipsykotiska mediciner (såsom quetiapin) användas i låga doser, även om de måste övervakas noggrant på grund av potentiella biverkningar.

3. Läkemedelsbiverkningar

Vissa mediciner, särskilt mediciner som vanligtvis föreskrivs för äldre vuxna, kan orsaka hallucinationer som en biverkning. Mediciner som bensodiazepiner, antidepressiva medel, antikolinergika och opioider är kända för att öka risken för hallucinationer, särskilt när de tas i högre doser eller över längre perioder. Dessa läkemedel kan störa neurotransmitterbalansen i hjärnan eller påverka områdena i hjärnan som är involverade i sensorisk bearbetning, vilket leder till perceptuella störningar.

Diagnos

Diagnosen med medicinering-inducerade hallucinationer kräver en grundlig översyn av patientens medicineringshistorik. En läkare kommer att bedöma tidpunkten för hallucinationerna relativt användningen av nya mediciner eller förändringar i dosering. Blodtester eller läkemedelsscreening kan också göras för att kontrollera om de specifika mediciner i kroppen i kroppen.

Behandlingsalternativ:

Om medicinering misstänks vara orsaken, kan läkaren föreslå att medicineringsdosen minskar, avbryter den medicinen eller byter till en alternativ medicinering med en lägre risk att orsaka hallucinationer. Det är viktigt att arbeta nära med en läkare när man justerar mediciner, eftersom plötslig avbrott av vissa läkemedel kan ha allvarliga biverkningar.

4. Delirium

Delirium är ett tillstånd av akut förvirring och desorientering, ofta utlöses av ett underliggande medicinskt tillstånd, såsom infektion, uttorkning eller metaboliska obalanser. Äldre vuxna är särskilt sårbara för delirium, och hallucinationer är ett vanligt symptom. Delirium är resultatet av en obalans i hjärnfunktionen, ofta utlöst av en fysisk sjukdom eller medicinsk intervention (t.ex. kirurgi, sjukhusvistelse). I detta tillstånd kan hjärnan missuppfattar sensorisk information fel, vilket leder till hallucinationer.

Diagnos

Delirium diagnostiseras genom klinisk bedömning, inklusive en översyn av patientens medicinska historia, nuvarande hälsotillstånd och mediciner. Läkaren kommer också att utvärdera kognitiv funktion, uppmärksamhetsområde och patientens övergripande medvetenhetsnivå. Blodtester och avbildningstudier kan göras för att identifiera eventuella underliggande orsaker, såsom infektion eller uttorkning.

Behandlingsalternativ:

Behandling för delirium fokuserar på att hantera den underliggande orsaken (t.ex. behandling av infektioner, korrigera uttorkning eller hantera metaboliska obalanser). Att säkerställa en lugn och bekant miljö kan också hjälpa, vilket kan minimera fysiska begränsningar eller onödiga mediciner. I vissa fall kan antipsykotiska läkemedel (såsom haloperidol) förskrivas för allvarliga hallucinationer, men dessa läkemedel bör användas försiktigt hos äldre vuxna.

5. Vision eller hörselnedsättning

För vissa äldre vuxna kan hallucinationer vara kopplade till sensorisk berövning, särskilt i fall av betydande syn eller hörselnedsättning. Hjärnan kan försöka kompensera för bristen på sensorisk input genom att skapa hallucinationer, särskilt visuella eller hörselhallucinationer. Dessa hallucinationer kallas ibland ”Charles Bonnet Syndrome” i fall av synförlust. I detta tillstånd kan individer med svår synskador se livliga, obefintliga bilder eller människor.

Diagnos

Ett grundligt öga eller hörselundersökning kan hjälpa till att avgöra om sensorisk nedsättning bidrar till hallucinationer. Visionstester, inklusive näthinneskanningar eller optisk koherens tomografi, kan diagnostisera tillstånd som makuladegeneration eller diabetisk retinopati. Hörselprov (audiometri) kan hjälpa till att identifiera hörselnedsättning som kan bidra till hörselhallucinationer.

Behandlingsalternativ:

Behandlingen fokuserar på att förbättra eller kompensera för den sensoriska förlusten. I fall av synskador kan användning av förstoringsanordningar eller korrigerande linser hjälpa. Hörapparater kan förbättra hörseln och minska hörselhallucinationer. I vissa fall kan terapi för att hjälpa individer att hantera sina hallucinationer, såsom kognitiv beteendeterapi, också vara fördelaktigt.

6. Mentala hälsotillstånd (t.ex. depression, schizofreni)

Även om det är vanligare hos yngre individer, kan vissa äldre vuxna utveckla mentala hälsotillstånd som depression eller schizofreni, vilket kan orsaka hallucinationer. Depression hos äldre, särskilt när de inte behandlas, kan leda till psykotiska drag, inklusive hallucinationer. Schizofreni är ett kroniskt tillstånd som kan orsaka hörsel eller visuella hallucinationer, även om det är mindre vanligt hos äldre vuxna.

Diagnos

Diagnos av mental hälsorelaterade hallucinationer utförs med en omfattande psykiatrisk utvärdering. En läkare kommer att fråga om patientens känslomässiga och psykologiska historia, nuvarande symtom och familjehistoria för mentalhälsoproblem. Standard psykiatriska bedömningar och screeningar kan hjälpa till att avgöra om depression, schizofreni eller en annan psykisk hälsoproblem finns.

Behandlingsalternativ:

Mentala hälsotillstånd som depression och schizofreni behandlas med en kombination av psykoterapi och mediciner. Antidepressiva medel (såsom SSRI) eller antipsykotika (såsom olanzapin eller risperidon) kan förskrivas beroende på det underliggande tillståndet. Terapi, inklusive kognitiv beteendeterapi, kan hjälpa individer att hantera symtom och förbättra hanteringsstrategier.

Sammanfattningsvis kan hallucinationer hos äldre individer, som din mormor, orsakas av olika medicinska tillstånd, biverkningar eller sensoriska försämringar. Att identifiera den underliggande orsaken är avgörande för korrekt behandling, till exempel att justera mediciner, hantera neurologiska tillstånd eller ta itu med syn och hörselnedsättning. Att konsultera en sjukvårdspersonal för en grundlig utvärdering är det bästa sättet att behandla och förbättra livskvaliteten för både den drabbade individen och deras familj.