Översikt
Vad är ett hiatalbråck?
Ett hiatalbråck uppstår när den övre delen av magsäcken trycker genom en öppning i membranet och in i brösthålan. Diafragman är den tunna muskelväggen som skiljer brösthålan från buken. Öppningen i diafragman är där matstrupen och magsäcken förenas.
Vem löper risk att utveckla ett hiatalbråck?
Ett hiatal bråck kan utvecklas hos människor i alla åldrar och båda könen, även om det ofta förekommer hos personer 50 år och äldre. Hiatal bråck förekommer oftare hos överviktiga personer och rökare.
Symtom och orsaker
Vad orsakar ett hiatalbråck?
Den vanligaste orsaken till ett hiatalbråck är ett ökat tryck i bukhålan. Din bukhåla är utrymmet i mitten av din kropp som rymmer flera organ, inklusive:
- Nedre delen av matstrupen och magen.
- Tunntarm, tjocktarm och ändtarm.
- Lever.
- Gallblåsa, bukspottkörtel och mjälte.
- Njurar.
- Blåsa.
Detta tryck kan byggas upp från saker som:
- Hosta.
-
Kräkningar.
- Ansträngning under avföring.
- Tunga lyft.
- Fysisk belastning.
Det finns också andra anledningar till att ett hiatalbråck kan utvecklas. Du kan uppleva ett hiatalbråck under graviditeten, om du är överviktig eller om det finns extra vätska i buken.
Ökat tryck i buken (pilar) gör att en del av magsäcken trycker sig genom diafragman och in i brösthålan.
Vilka är symtomen på ett hiatalbråck?
Många personer med hiatalbråck har aldrig symtom. Vissa personer med hiatalbråck har några av samma symtom som gastroesofageal reflexsjukdom (GERD). GERD uppstår när matsmältningssafter rör sig från magsäcken tillbaka till matstrupen. Symtom på GERD inkluderar:
-
Halsbränna.
- Bitter eller sur smak i bakre delen av halsen.
- Uppblåsthet och rapningar.
- Obehag eller smärta i magen eller matstrupen.
Även om det verkar finnas ett samband mellan hiatalbråck och GERD, verkar det ena tillståndet inte orsaka det andra. Många människor har ett hiatal bråck utan att ha GERD, och andra har GERD utan att ha ett hiatal bråck.
Ett annat symptom på ett hiatalbråck är bröstsmärtor. Eftersom bröstsmärtor också kan vara ett symptom på en hjärtinfarkt, är det viktigt att kontakta din vårdgivare eller gå till akuten om du upplever bröstsmärtor.
Diagnos och tester
Hur diagnostiseras ett hiatalbråck?
Flera tester kan göras för att diagnostisera ett hiatalbråck. Dessa inkluderar ett bariumsväljtest, en endoskopiprocedur, esofagusmanometriska studier, ett pH-test och magtömningsstudier.
- A bariumsvala innebär att man dricker en speciell vätska och sedan tar röntgenstrålar för att se problem i matstrupen (som sväljstörningar) och magen (som sår och tumörer). Den visar också hur stort hiatalbråcket är och om det blir vridning av magen till följd av bråcket.
- En endoskopi är en procedur där insidan av det övre matsmältningssystemet betraktas med ett endoskop (ett långt, tunt, flexibelt instrument med en diameter på cirka 1/2 tum).
- En esofagusmanometri mäter styrkan och muskelkoordinationen i matstrupen när du sväljer.
- A pH-test mäter syranivåerna i matstrupen och hjälper till att avgöra vilka symtom som är relaterade till syra i matstrupen.
- Magtömningsstudier undersöka hur snabbmat lämnar magen. Resultaten från detta test är särskilt viktiga för patienter som har illamående och kräkningar. Det kan finnas andra orsaker till illamående och kräkningar förutom ett hiatalbråck.
Hantering och behandling
Hur behandlas ett hiatalbråck?
De flesta hiatalbråck orsakar inga problem och behöver sällan behandling. Men eftersom vissa patienter med hiatalbråck har symtom på GERD, börjar behandlingen med metoder som används för att hantera GERD. Dessa inkluderar att göra sådana livsstilsförändringar som:
-
Gå ner i vikt om du är överviktig.
- Minska portionsstorlekarna på måltider.
- Att undvika vissa sura livsmedel – som tomatsås och citrusfrukter eller juice – som kan irritera matstrupens slemhinna.
- Begränsning av stekt och fet mat, mat eller dryck som innehåller koffein (inklusive choklad), pepparmynta, kolsyrade drycker, alkoholhaltiga drycker, ketchup och senap och vinäger.
- Ät måltider minst tre till fyra timmar innan du lägger dig och undvik mellanmål vid sänggåendet.
- Håll huvudet sex tum högre än resten av kroppen när du ligger på rygg. Att höja nivån på ditt huvud hjälper gravitationen att hålla magens innehåll i magen. Att höja huvudet på din säng genom att vinkla din madrass fungerar bäst – att stapla dina kuddar fungerar inte lika bra eftersom det gör att du knastrar på mitten istället för att bara vinkla kroppen uppåt.
-
Sluta röka.
- Att inte bära ett åtsittande bälte eller åtsittande kläder som kan öka trycket på buken – som t.ex. strumpor och kroppsformare.
- Att ta mediciner efter att ha ätit för att minska syra i magen. Dessa receptfria läkemedel inkluderar antacida, Gaviscon® eller H-blockerare (som Pepcid AC® eller Zantac®).
Ibland kan ett läkemedel som kallas en protonpumpshämmare användas för att behandla hiatalbråck. Denna medicin är ett annat sätt att minska mängden magsyra du har, vilket kan hjälpa till att förhindra reflux. När du tar denna medicin, gör din kropp inte så mycket magsyra som normalt. Detta liknar H-blockerare mediciner.
Kan receptfria läkemedel hjälpa till att lindra mina symtom på hiatalbråck?
I många fall kan receptfria läkemedel hjälpa dig med vissa symtom på hiatalbråck. Antacida är den vanligaste medicinen du kan använda för lindring. Men om du tar receptfria läkemedel längre än två veckor utan någon förbättring, kontakta din vårdgivare. Receptbelagda mediciner är vanligtvis nästa steg. Dessa kan inkludera:
- Pantoprazol (Protonix®).
- Rabeprazol (Aciphex®).
- Esomeprazol (Nexium®).
- Omeprazol (Prilosec®).
- Lansoprazol (Prevacid®).
När behövs operation för ett hiatalbråck?
Om den del av magsäcken som kommer in i matstrupen pressas så hårt att blodtillförseln stängs av, måste du opereras. Kirurgi kan också behövas hos personer med hiatalbråck som har svår, långvarig (kronisk) esofagusreflux vars symtom inte lindras av medicinska behandlingar. Målet med denna operation är att korrigera gastroesofageal reflux genom att skapa en förbättrad ventilmekanism i botten av matstrupen. Tänk på denna ventil som en svängdörr. Den öppnas för att låta mat passera ner i magsäcken och stängs sedan för att hålla maginnehållet från att gå tillbaka upp i matstrupen. När denna ventil inte fungerar korrekt kan ditt maginnehåll gå åt fel håll och skada matstrupen. Om den lämnas obehandlad kan kronisk gastroesofageal reflux orsaka komplikationer som esofagit (inflammation), esofagusår, blödning eller ärrbildning i matstrupen.
Hur utförs operation för ett hiatalbråck?
Kirurgi för att reparera ett hiatalbråck innefattar:
- Dra tillbaka hiatalbråcket in i buken.
- Förbättring av ventilen i botten av matstrupen.
- Täppa till hålet i diafragmamuskeln.
Under operationen kommer din kirurg att linda den övre delen av magsäcken (kallad fundus) runt den nedre delen av matstrupen. Detta skapar en permanent tät sfinkter (klaffen) så att maginnehållet inte kommer att flytta tillbaka (reflux) in i matstrupen.
Kallas en fundoplication, det finns två versioner av denna operation. En öppen fundoplikationsoperation innebär ett större snitt. Denna typ av procedur kan behöva göras i vissa mycket allvarliga fall och det möjliggör större synlighet under operationen. Öppna operationer kräver dock längre återhämtningstid på sjukhuset. I många fall kommer kirurgen att välja att använda ett laparoskopiskt tillvägagångssätt istället.
En laparoskopisk operation görs genom flera små snitt istället för ett stort snitt. Detta anses vara ett minimalt invasivt alternativ. Den specifika laparoskopiska proceduren som används för att reparera ett hiatalbråck kallas Nissen fundoplication. Denna procedur skapar en permanent lösning på dina hiatalbråcksymtom. Under proceduren kommer din kirurg att göra fem eller sex små snitt i buken. Laparoskopet (ett verktyg som gör att det kirurgiska teamet kan se dina inre organ på en skärm i operationssalen) och andra kirurgiska instrument förs in genom de små snitten. Fundus lindas runt matstrupen och ringmuskeln dras åt under operationen. Fördelarna med laparoskopisk kirurgi jämfört med en öppen operation inkluderar:
- Mindre snitt.
- Mindre risk för infektion.
- Mindre smärta och ärrbildning.
- En kortare återhämtning.
Outlook / Prognos
Hur effektiv är operation för ett hiatalbråck?
En laparoskopisk reparation av hiatalbråck och reflux, kallad Nissen Fundoplication, är mycket effektiv hos de flesta patienter. Denna operation kräver generell anestesi och en kort vistelse på sjukhuset. Om du behöver göra ett öppet kirurgiskt ingrepp blir återhämtningstiden längre och du kan behöva stanna på sjukhuset i flera dagar. Efter operationen behöver de flesta patienter inte längre långtidsbehandling med receptbelagda eller receptfria antacida läkemedel.