Symtomen på schizofreni kan påverka mellanmänskliga relationer, men de betyder inte att du lever med en personlighetsstörning.
Många symtom förknippade med psykiska tillstånd kan skapa social isolering, press och en försämring av relationer.
Stigma och rädsla för att döma kan hålla dig borta från kamrater. Ibland kan symtomen du upplever bidra till lågt känslomässigt uttryck eller minskad förmåga att uppleva glädje genom andra.
Att leva med schizofreni kan innebära ett antal av dessa utmaningar, men det betyder inte att du lever med de stela, långsiktiga beteendemönster som följer med en personlighetsstörning.
Är schizofreni en personlighetsstörning?
Schizofreni är inte en personlighetsstörning. Det är en typ av psykotisk störning som anges i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th utgåva, textrevision (DSM-5-TR), under “schizofrenispektrum och andra psykotiska störningar.”
Psykotiska störningar innebär förändrade verklighetsuppfattningar. Dessa upplevelser utgör symtomen på psykos, som är nyckeldrag i alla psykotiska störningar.
Psykotiska symtom inkluderar:
- hallucinationer
- vanföreställningar
- oorganiserat tänkande
- oorganiserad motorisk funktion
- negativa symtom
Vad är negativa symtom?
Negativa symtom är de som indikerar funktionsförlust. De inkluderar:
- avolition (minskad självmotivation)
- minskat känslomässigt uttryck
- alogia (minskad talutgång)
- asocialitet (socialt ointresse)
- anhedoni (minskad förmåga att uppleva njutning)
Symtom på psykos är primära egenskaper hos schizofreni. För att få en formell diagnos måste du uppleva vanföreställningar, hallucinationer eller oorganiserat tänkande under större delen av en 1-månadsperiod.
Enligt DSM-5-TR uppträder schizofreni vanligtvis med psykotiska symtom i vuxen ålder, under 20-årsåldern eller senare i livet, beroende på dina omständigheter.
Symtomen kan variera i frekvens och svårighetsgrad och kommer ofta i episoder blandade med tidsperioder där du inte har några symtom alls.
Till skillnad från schizofreni behöver personlighetsstörningar inte inkludera en del av psykos. De identifieras av långvariga beteendemönster som påverkar hur du interagerar med världen omkring dig.
Personlighetsstörningar tenderar att vara mer långsiktiga och konstanta. De uppmärksammas ofta i barndomen och blir varaktiga, stela tanke- och handlingsmönster under hela livet.
Är schizofreni en multipel personlighetsstörning?
2008 fann en undersökning från National Alliance on Mental Illness (NAMI) att den största missuppfattningen kring schizofreni var att den involverade flera eller “delade” personligheter.
Enligt rapporten tror 64 % av amerikanerna att detta är sant.
Schizofreni är inte en multipel personlighetsstörning, men symtom på psykos kan få det att verka som om någon har förvandlats till en helt annan person.
Hallucinationer kan till exempel innebära att man hör röster eller ser människor som faktiskt inte är där. Att prata högt vid en hallucination kan få det att verka som att du pratar med ett annat “jag”.
På samma sätt kan vanföreställningar förändra aspekter av din personlighet. Du kanske har varit en långvarig förespråkare för något bara för att plötsligt kasta det åt sidan, på grund av vanföreställningar.
Schizofreni kan få dig – och de runt omkring dig – att känna som om din personlighet förändras under symptomepisoder.
Vid schizofreni upplever du dock psykos, inte dissociation, vilket är mekanismen bakom dissociativ identitetsstörning (tidigare känd som multipelpersonlighetsstörning).
den
Vad är dissociation?
Dissociation är en mental flyktmekanism som skiljer dig från verkligheten, ofta orsakad av traumatiska upplevelser. Dissociation är ett sätt din hjärna försöker skydda sig själv genom att distansera dig från överväldigande minnen och omständigheter.
Schizofreni vs schizotyp personlighetsstörning
Schizotyp personlighetsstörning anses vara en schizofrenispektrumstörning. Du kan ha en ökad chans att utveckla detta tillstånd om du har en familjehistoria av schizofreni.
Trots denna länk och vissa överlappande symtom är dessa tillstånd inte desamma.
Schizotyp personlighetsstörning i DSM-5-TR är en Cluster A personlighetsstörning som involverar övergripande excentriska beteenden och övertygelser.
Liksom alla personlighetsstörningar har schizotyp personlighetsstörning en inre upplevelse som skiljer sig från kulturella normer. Det uppstår i barndomen och bidrar till utmaningar i att upprätthålla nära mellanmänskliga relationer.
De ovanliga beteenden och tankarna vid schizotyp personlighetsstörning kan likna hallucinationer och vanföreställningar vid schizofreni.
Vanföreställningar är orubbliga tro på något som kan bevisas på annat sätt. När du upplever en vanföreställning kommer inga bevis för motsatsen att påverka din tro, inte ens att se, höra eller delta i obestridliga bevis.
Schizotyp personlighetsstörning involverar icke-traditionella föreställningar; men de är ofta relaterade till immateriella begrepp, som klärvoajans, det paranormala eller vidskepelse. De är inte nödvändigtvis stela eller osanna, även om de kan vara det.
Du kan också uppleva ovanliga sensoriska uppfattningar eller “kroppsliga illusioner” när du lever med schizotyp personlighetsstörning. Till skillnad från hallucinationer involverar dessa sensoriska förvrängningar verkliga stimuli – bara feltolkade.
Symtom på schizotyp personlighetsstörning
Enligt DSM-5-TR kan symtom på schizotyp personlighetsstörning inkludera:
- en ihärdig tro på att allt som händer är direkt relaterat till dig
- magiskt tänkande som påverkar beteende och beslut
- upptagen av paranormala fenomen
- kroppsliga illusioner
- atypiska perceptuella upplevelser
- ovanliga, ibland metaforiska, talmönster och tänkande
- paranoid föreställning
- misstänksamhet
- atypiska känslomässiga reaktioner (eller brist på sådana)
- excentrisk beteende
- ovårdat utseende
- ihållande social ångest även i bekant sällskap
Att leva med schizotyp personlighetsstörning kan komma med övergående eller övergående psykotiska episoder. Dessa verklighetsförfall kan vara minuter till timmar och tenderar att vara ett svar på stress. Om de inträffar, säger DSM-5-TR att de sällan uppfyller kriterierna för en ytterligare diagnos av psykotisk störning.
Behandlingsalternativ för schizofreni kontra schizotyp personlighetsstörning
Både schizofreni och schizotyp personlighetsstörning är livslånga tillstånd som kan involvera psykoterapi och mediciner för att minska deras påverkan.
Läkemedel kan användas för båda sjukdomarna. Du kan bli ordinerad:
- antipsykotika
- antidepressiva medel
-
anxiolytika (ångestdämpande mediciner)
De mediciner som ditt vårdteam rekommenderar kommer att baseras på dina symtom, men antipsykotika anses vara ett förstahandsbehandlingssätt när psykos är närvarande.
Psykoterapi kan också hjälpa dig att hantera ett schizofrenispektrumtillstånd
Vanliga terapier
- kognitiv beteendeterapi (KBT)
- gruppterapi
- följsamhetsterapi
- metakognitiv träning
- mindfulness terapi
- narrativ terapi
Koordinerad specialvård (CSC) kan också göra skillnad i din livskvalitet. CSC involverar ett multidisciplinärt stödnätverk för att hjälpa dig att anpassa dig till att leva och arbeta med schizofreni.
Vanföreställningar och skeva uppfattningar kan dock göra det svårt att inse behovet av behandling när man lever med schizofreni eller schizotyp personlighetsstörning.
Sammanfattning
Schizofreni är inte en personlighetsstörning, och det innebär inte att man har flera personligheter. Att leva med schizofreni innebär att du har upplevt symtom på psykos eller förändrad verklighetsuppfattning.
Schizotyp personlighetsstörning är en personlighetsstörning som också anses vara ett schizofrenispektrumtillstånd. Den har långvariga mönster av excentrisk beteende och kan kopplas till en familjehistoria av schizofreni.
Om du misstänker att du eller en nära och kära har symtom på schizofreni, överväg att kontakta en psykiatrisk specialist för att lära dig dina behandlingsalternativ.
