Allt du behöver veta om onani ”beroende”

Allt du behöver veta om onani ”beroende”

Vad är det?

Termen ”onaniberoende” används för att hänvisa till en tendens att onanera överdrivet eller tvångsmässigt.

Här kommer vi att utforska skillnaden mellan tvång och missbruk, och granska hur man:

  • känna igen vanor som kan anses vara problematiska
  • minska eller eliminera oönskat beteende
  • vet när du ska prata med en mentalvårdspersonal

Är det verkligen ett beroende?

Det finns en debatt om huruvida du verkligen kan vara ”beroende” av onani.

Även om det har gjorts en push för att medicinskt erkänna onaniberoende, säger vissa att det borde erkännas som ett tvång, inte ett beroende.

Det finns ingen klinisk diagnos för onaniberoende. Det är inte erkänt som beroendeframkallande av American Psychological Association (APA).

Onaniberoende erkänns inte heller som ett psykiskt tillstånd av den senaste utgåvan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), som anger kriterierna för att diagnostisera psykiska tillstånd.

Eftersom APA inte anser att onani verkligen är beroendeframkallande, hänvisar folk ofta till ”compulsiv onani” istället för ett ”onaniberoende”.

På samma sätt anser vissa inte sexberoende som ett kliniskt beroende.

Istället kallas sexberoende, onaniberoende och porrberoende vanligtvis som:

  • tvångsmässigt sexuellt beteende
  • hypersexualitetsstörning
  • utom kontroll sexuellt beteende (OCSB)

Vad ser det ut som?

Att ofta onanera betyder inte att du har ett problem eller ett beroende.

Generellt sett finns det bara anledning till oro om du känner att ditt beteende har blivit överdrivet eller tvångsmässigt.

Följande scenarier kan till exempel vara tecken på onanitvång:

  • Att onanera tar upp mycket av din tid och energi.
  • Ditt hem, arbete eller privatliv lider på grund av onani.
  • Du kan komma för sent till möten, ställa in evenemang eller lämna sociala möten tidigt för att onanera.
  • Du onanerar offentligt eller på obekväma ställen eftersom du inte kan vänta med att komma hem.
  • Du onanerar även när du inte känner dig upphetsad, sexuell eller ”kåt”.
  • När du känner negativa känslor – som ilska, ångest, stress eller sorg – är ditt bästa svar att onanera för tröst.
  • Du känner dig skyldig, bekymrad eller upprörd efter att ha onanerat.
  • Du onanerar även om du inte vill.
  • Du har svårt att sluta tänka på onani.

Om du vill sluta onanera – eller om du vill onanera mindre – kan det vara bra att prata med en terapeut.

Vad orsakar det?

Onani har ett antal hälsofördelar. Det kan hjälpa dig att stressa ner och lyfta ditt humör.

Om du är mycket stressad, eller om du har en humörstörning, kan du använda onani för att slappna av och må bättre.

Detta är inte fel i sig, men du kan bli besatt av att jaga en orgasm. Detta kan leda till onani som blir problematiskt för dig.

Tvångsmässiga sexuella beteenden kan också vara neurologiska, som Mayo Clinic påpekar. En obalans av naturliga hjärnkemikalier och neurologiska sjukdomar som Parkinsons kan leda till tvångsmässigt sexuellt beteende. Det behövs dock mer forskning.

Övrig forskning på djur tyder på att beteendeberoende kan förändra hjärnans nervbanor på samma sätt som missbruksstörningar. Detta kan leda till att du vill göra det beteendet oftare, som att onanera.

Kan du sluta själv, eller bör du träffa en professionell?

Vissa människor upplever att de kan sluta onanera på egen hand.

Däremot kan andra människor sluta utan stöd och professionell hjälp.

Om du kämpar för att sluta onanera kan det vara bra att träffa en sexterapeut, helst en som är specialiserad på att behandla okontrollerat sexuellt beteende.

Att gå med i en stödgrupp för sexberoende eller hypersexuella beteenden kan också hjälpa.

Vilka behandlingsalternativ finns?

En läkare eller annan vårdgivare kan rekommendera en eller flera av följande behandlingar.

Terapi

Samtalsterapi kan vara ett bra sätt att ta reda på om onani har en negativ inverkan på ditt liv och, i så fall, hur du ska hantera det.

Din terapeut kan ställa frågor om:

  • dina känslor och beteende kring onani
  • om du ägnar dig åt andra tvångsmässiga sexuella beteenden, som partnersex och porranvändning
  • problem som orsakas av din tvångsmässiga onani
  • tidigare trauman
  • dina nuvarande stressorer

Detta kommer att hjälpa din terapeut att avgöra om ditt beteende anses vara tvångsmässigt.

De kan också hjälpa dig att bearbeta dina känslor, ta reda på grundorsaken till ditt tvångsmässiga beteende och hitta ett sätt att stoppa eller minska beteendet.

Kom ihåg att det du berättar för din terapeut är helt konfidentiellt. De får inte diskutera dina sessioner med någon annan.

Stödgrupper

Det finns ett antal olika stödgrupper för tvångsmässigt sexuellt beteende.

Din terapeut eller läkare kanske kan rekommendera en, liksom ett lokalt beroendecenter.

Många människor föredrar supportgrupper och forum online, som du också kan ha nytta av.

Sex and Love Addicts Anonymous kan vara ett bra ställe att börja leta efter stödgrupper.

Medicin

Det finns ingen medicin för att behandla tvångsmässig onani.

Men tvångsmässiga sexuella beteenden är ibland relaterade till underliggande psykiska hälsotillstånd, såsom:

  • depression
  • bipolär sjukdom
  • ångestsyndrom

I dessa fall kan receptbelagd medicin hjälpa till med tvångsmässiga beteenden.

Tänk om det lämnas obehandlat?

Tvångsmässigt beteende kan förvärras med tiden.

Detta kan belasta dina relationer – inklusive dina romantiska och sexuella relationer – såväl som din mentala hälsa.

Detta kan i sin tur leda till lägre sexuell tillfredsställelse och självkänsla.

Om du är orolig för en älskad

Kom ihåg att onani i sig är ett hälsosamt, normalt mänskligt beteende.

Nästan alla människor onanerar någon gång i livet. Regelbunden eller frekvent onani är inte nödvändigtvis ett tecken på ett problem.

Men om deras beteende påverkar deras relationer, arbete, skola eller mental hälsa kan det vara ett tecken på ett större problem.

På grund av samhällets stigma kring onani kan din älskade känna sig för blyg eller generad för att prata med dig om det.

Börja konversationen genom att betona att du inte dömer dem och att du inte försöker få dem att skämmas.

Föreslå några praktiska lösningar – som att träffa en terapeut eller gå med i en supportgrupp – och erbjud dig att hjälpa dem att hitta några lokala alternativ.

Detta kan hjälpa dem att känna att de har en solid plan på plats.

Poängen

Oavsett om du kallar det ett beroende eller tvång, är det viktigt att komma ihåg att beteendet är behandlingsbart.

En utbildad terapeut kan arbeta med dig eller din älskade för att övervinna oönskade beteenden och förbättra din livskvalitet.


Sian Ferguson är en frilansskribent och redaktör baserad i Kapstaden, Sydafrika. Hennes författarskap täcker frågor som rör social rättvisa, cannabis och hälsa. Du kan nå ut till henne på Twitter.

Veta mer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *