Akut schizofreni är inte kortvarig schizofreni som går över efter några veckor. Det är en upplevelse under utvecklingen av schizofreni, där symtomintensiteten ökar.
Schizofreni är en livslång psykisk störning som involverar symtom på förändrad verklighetsuppfattning, kognitiv funktionsnedsättning och funktionsförlust, kallad “negativa symptom”.
The Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th utgåva, textrevision (DSM-5-TR) klassificerar schizofreni som en psykotisk störning. De huvudsakliga egenskaperna hos sjukdomen inkluderar:
- Hallucinationer: falska sinnesförnimmelser
- Vanföreställningar: felaktiga, stela övertygelser trots bevis på motsatsen
- Oorganiserat tänkande (även känt som oorganiserat tal): osammanhängande eller tankeavspårning
- Svårt oorganiserad rörelse: Oförutsägbar agitation eller katatoni
- Negativa symptom: Alogi (talsvårigheter), minskat känslomässigt uttryck, anhedoni, avolusion (brist på motivation), asocialitet
Många får en diagnos under akut schizofreni, vilket är en period då symtomen blir mer påtagliga.
Vad är akut schizofreni?
Akut schizofreni är en period då symtomen intensifieras eller förvärras. Det är inte en formell diagnostisk term men ger läkare ett sätt att lägga till klarhet och specificitet till din nuvarande personliga erfarenhet av schizofreni.
Akut schizofreni och iscensättningsmodeller
Termen “akut schizofreni” används ofta omväxlande med “aktiv schizofreni”, men de två är inte alltid desamma.
Den aktiva fasen av schizofreni är en formell fas av schizofreni som inträffar efter den prodromala fasen. Den prodromala fasen är den första tidsperioden då symtomen uppträder och är mindre uppenbara.
DSM-5-TR erkänner den aktiva fasen som en del av den fysiologiska utvecklingen av schizofreni. Denna fas är när symtomen är tydligt definierade och aktivt orsakar funktionsnedsättning.
Traditionella iscensättningsmodeller begränsar ofta schizofreni till bara den prodromala och aktiva fasen, varför den aktiva fasen ofta kallas den akuta fasen.
Många olika iscensättningsmodeller finns i den vetenskapliga litteraturen, med några som har så många som 8 stadier. Av denna anledning kan akut schizofreni också beskriva vilken tidsperiod som helst vid schizofreni när kärnsymptomen förvärras.
Medan symtomen naturligt blir mer uppenbara under den aktiva fasen, kan de också öka i intensitet under återhämtningen, kvarvarande eller kroniska faser som identifierats i andra modeller.
Kronisk vs akut schizofreni
Termen “akut” i medicinsk terminologi beskriver ofta tillstånd som har en plötslig, allvarlig debut och kort varaktighet. Motsatsen till akut är “kronisk”, en term som vanligtvis beskriver långvariga tillstånd med ihållande symtom.
Akut schizofreni är dock inte kortvarig schizofreni. I många långvariga störningar med fluktuerande symtom kan ”akut” beskriva en period av intensitet inom sjukdomen.
Akuta schizofrenisymptom
Akut schizofreni är en presentation av symtom inom en formell schizofrenidiagnos. Du kan uppleva en försämring av alla symtom som ses vid schizofreni.
Positiva symptom
Positiva symtom vid schizofreni är de som lägger till upplevelser till din typiska funktionsnivå. De inkluderar:
- hallucinationer
- vanföreställningar
- oorganiserat tänkande/talande
- ovanliga rörelser och beteende
Negativa symptom
Negativa symtom indikerar en förlust av typiska beteenden inom fem områden:
- Alogia: minskat tal
- Anhedonia: svårt att uppleva njutning
- Avolition: sänkt motivation och aktivitet
- Asocialitet: socialt tillbakadragande
- Minskat känslomässigt uttryck: även känd som “platt påverkan”
Enligt DSM-5-TR är minskat känslomässigt uttryck och avolition de främsta negativa symtomen på schizofreni.
Kognitiva symtom
För vissa personer kan akut schizofreni innebära förvärrade kognitiva symtom, såsom stora svårigheter med:
- minne
- fokus och uppmärksamhet
- beslutsfattande
- problemlösning
- inlärning
- social interaktion
Vad orsakar akut schizofreni?
De exakta orsakerna till schizofreni är inte klara, men experter tror att genetik, hjärnans kemi, miljön och livsstilsfaktorer alla spelar en roll.
De flesta människor upplever den aktiva fasen av schizofreni i tidig vuxen ålder. Symtomen kan dock bli akuta när schizofreni fortskrider av ett antal anledningar.
Du kan uppleva akuta eller förvärrade symtom om du:
- har precis gått in i den aktiva fasen av schizofreni från prodromalfasen
- sluta eller inte söka schizofrenibehandling
- ta inte mediciner enligt anvisningarna
- använda droger eller alkohol
- utveckla dåliga sömnvanor
- upplever också en psykisk störning, som depression
- har en stressig livshändelse, som att förlora jobbet
- har en förlust i ditt supportsystem
Hur diagnostiseras akut schizofreni?
Akut schizofreni är inte en diagnos i sig. Schizofreni är diagnosen, och akut schizofreni är en symtompresentation inom den.
Enligt DSM-5-TR diagnostiserar läkare schizofreni om du har upplevt två eller flera symtom på:
- hallucinationer
- vanföreställningar
- oorganiserat tänkande/talande
- oorganiserad motorisk funktion
- negativa symtom
Sammantaget måste kontinuerliga tecken på schizofreni vara närvarande i 6 månader eller längre. Under minst 1 månad under den tiden måste symtom uppträda regelbundet. Symtom måste innefatta hallucinationer, vanföreställningar eller oorganiserat tänkande.
Din mentalvårdspersonal kommer också att överväga svårighetsgraden du upplever inom viktiga områden i ditt liv, såsom arbete, egenvård och relationer.
När du har fått en schizofrenidiagnos kommer din läkare regelbundet att övervaka dig för episoder av akut schizofreni. Att uppleva en ökning av symtomen kan tyda på att det är dags att anpassa mediciner eller terapimetoder.
Behandlingsalternativ för akut schizofreni
Det finns inget botemedel mot schizofreni, men forskning tyder på att så många som 60% av människor kommer att få symtomremission med behandling.
Läkare behandlar schizofreni med hjälp av ett dynamiskt tillvägagångssätt av psykoterapi, mediciner och psykosocialt stöd. Akuta symtom kan hanteras genom att göra ändringar i din nuvarande behandlingsregim.
Psykoterapi
Psykoterapi är också känd som samtalsterapi eftersom det innebär guidade sessioner där du diskuterar dina erfarenheter av schizofreni med en mentalvårdspersonal.
Vanliga psykoterapimetoder för att behandla schizofreni inkluderar:
- kognitiv beteendeterapi (KBT)
- kognitiv beteendeterapi för psykos
- familjeterapi
- följsamhetsterapi
- acceptans och engagemangsterapi
- personlig terapi
- kognitiv förbättringsterapi
Din terapeut kan ha ett flerdimensionellt tillvägagångssätt och kombinera delar av flera terapiramar för att ge dig individuell vård.
Mediciner
Läkare behandlar schizofreni med en mängd olika antipsykotiska läkemedel för att lindra symtom som hallucinationer och vanföreställningar. Din läkare kan också ordinera mediciner för att hantera samtidiga symtom som ångest och depression.
Psykosocialt stöd
Som ett livslångt tillstånd kan schizofreni orsaka betydande svårigheter inom flera områden av dagliga aktiviteter. Psykosocialt stöd är till för att hjälpa dig behålla din förmåga att arbeta, lära, ta hand om dig själv och delta i ditt samhälle.
Exempel på psykosocialt stöd är:
- familje- och individuell psykoedukation om schizofreni
- självhävdande samhällsbehandlingsprogram för att få kontakt med relevanta tjänster
- kamratgrupper och stödnätverk
- individualiserad ärendehantering
- boendestöd
- social kompetensträning
Slutsats
Termen “akut schizofreni” används ibland omväxlande med “den aktiva fasen av schizofreni.” Dessa termer kan dock beskriva olika upplevelser.
Den aktiva fasen av schizofreni är en formell del av schizofrenis fysiologiska utveckling. Akut schizofreni är en tidsperiod då symtomen förvärras var som helst inom den utvecklingen.
Schizofreni, inklusive akut schizofreni, kan behandlas med psykoterapi, medicinering och psykosociala stödinsatser.
