Översikt
Vad är en bunion?
En bunion är en bula som bildas på utsidan av stortån. Denna fotdeformitet uppstår från år av tryck på stortåleden (metatarsophalangeal, eller MTP, leden). Så småningom blir tåleden ur linje, och en benig bula bildas. Den medicinska termen för bunions är hallux abducto valgus.
Vem kan få en bunion?
Upp till 1 av 3 amerikaner har bunions. Fotproblemet är vanligare hos äldre vuxna, särskilt kvinnor. Knivar kan bildas på ena eller båda fötterna.
Vilka typer av bunions finns det?
Knivar på stortån är de vanligaste. Andra typer inkluderar:
- Medfödd hallux valgus: Vissa barn föds med bunions.
- Ungdom eller ungdom hallux valgus: Tweens och tonåringar mellan 10 och 15 år kan utveckla bunions.
- Skräddarbunion: Kallas även en bunionette, denna bunion bildas på utsidan av den lilla (rosa) tån.
Symtom och orsaker
Vad orsakar bunions?
Trycket från ditt sätt att gå (fotmekanik) eller formen på din fot (fotstruktur) får din stortå att böjas in mot den andra tån. Bunions sker gradvis över tiden. Att stå under långa perioder och bära illasittande, smala skor kan göra bunionsmärta värre, men de orsakar inte problemet.
Vilka är riskfaktorerna för bunions?
Du kan vara mer benägen att få en bunion om du har:
- Familjehistoria av bunions på grund av ärftliga fotstrukturproblem, som plattfötter.
- Fotskador.
- Inflammatoriska sjukdomar, såsom reumatoid artrit.
Vilka är tecknen på bunions?
En bunion liknar en kålrot — röd och svullen. Faktum är att vissa källor säger att ordet bunion kommer från det grekiska ordet för kålrot. Andra symtom inkluderar:
- Oförmåga att böja stortån, eller smärta och sveda när du försöker böja den.
- Svårigheter att bära vanliga skor.
-
Liktornar eller förhårdnader (förtjockad hud).
-
Hammertoes (smärtsamma, åtsittande tåsenor och leder).
- Domningar i stortån.
Diagnos och tester
Hur diagnostiseras bunions?
Din vårdgivare kan diagnostisera en bunion genom att titta på den. Du kan också få röntgen för att kontrollera ledskador och beninriktning.
Hantering och behandling
Hur hanteras eller behandlas bunions?
Knivar försvinner inte. Behandlingen fokuserar ofta på att lindra symtomen och kan inkludera:
- Knivdynor och tejpning: Receptfria bunionkuddar kan dämpa området och lindra smärta. Du kan också använda medicinsk tejp för att hålla foten i rätt position.
- Byte av skor: Att byta till skor med breda, djupa tåboxar kan ta bort trycket från tårna. Du kanske kan använda en stretchanordning för att bredda skor du redan äger.
- Ortotiska apparater: Receptfria eller skräddarsydda skoinsatser (ortoser) kan hjälpa till att kontrollera anpassningsproblem som pronation som kan bidra till knottbildning. Du kan också placera en distans mellan stortån och andra siffran. Vissa människor finner lättnad genom att bära en skena på natten för att hålla stortån rak.
- Smärtstillande: Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) både orala och topikala kan kombineras med isförpackningar som hjälper mot smärta och svullnad.
- Sjukgymnastik: Massage, sjukgymnastik och ultraljudsterapi kan bryta upp sammanväxningar i mjukdelar för att minska smärta och inflammation. Det finns faktiskt övningar som kan hjälpa till att förbättra muskelstyrkan runt bunionen och kan måttligt förbättra inriktningen.
- Injektioner: Steroidinjektioner kan minska smärta och svullnad men kan också vara skadliga om de används för ofta eller injiceras i själva leden. Detta är ofta en sen behandling av bunions när man försöker undvika operation.
- Kirurgi: Om icke-kirurgiska behandlingar inte hjälper och att gå blir extremt smärtsamt, kan din läkare rekommendera operation. Denna procedur kallas bunionektomi. Din leverantör tar bort bunionen och justerar benen för att få stortån tillbaka till rätt position.
Förebyggande
Hur kan jag förhindra en bunion?
Korrekt passande skor är nyckeln till att förhindra bunions eller att en befintlig bunion blir värre. Din vårdgivare kan ge tips om hur du väljer lämpliga skor. Generellt bör du köpa skor med bred tåbox och mjuka sulor. Undvik skor som är smala och spetsiga i spetsen och höga klackar som pressar framsidan av foten. Om du har plattfot eller annat ärftligt strukturellt fotproblem, kan specialanpassade ortoser hjälpa till att förhindra eller bromsa utvecklingen av bunions.
Utsikter / Prognos
Vilka är komplikationerna av bunions?
Att ha en bunion kan öka risken för:
-
Bensporrar.
-
Bursit (smärtsamma, vätskefyllda säckar runt lederna).
- Hammartoes.
-
Artros.
Vad är prognosen (utsikterna) för personer med bunions?
Utan rätt vård, som att byta skor eller använda ortoser, kan knytor förvärras med tiden. Om du har svår smärta när du går eller står, kan du bli stillasittande (inaktiv), vilket inte är bra för din hälsa eller livskvalitet. De flesta får symtomlindring med receptfria hjälpmedel eller genom behandlingar på läkarmottagning. Om det behövs kan operation hjälpa.
Leva med
När ska jag ringa läkaren?
Du bör ringa din vårdgivare om du upplever:
- Svårighet att gå.
- Brist på rörelse i stortån.
- Allvarlig inflammation eller rodnad i tåleder.
- Tecken på infektion efter operation, såsom feber.
Vilka frågor ska jag ställa till min läkare?
Du kanske vill fråga din vårdgivare:
- Varför fick jag en bunion?
- Vilka är de bästa behandlingarna för bunions?
- Vad kan jag göra för att minska risken att få en bunion på min andra fot?
- Hur kan jag minska risken för andra fotproblem som förhårdnader och liktornar?
- Vilka komplikationer kan uppstå om jag inte behandlar min bunion?
Knivar är mycket vanliga. Medan receptfria gnistskydd och smärtstillande medel lindrar symtomen bör du uppsöka en vårdgivare. Din leverantör kan rekommendera andra behandlingsalternativ, såsom modifieringar av skoutrustning, sjukgymnastik, mediciner och ortoser. Behandlingar kan minska smärta och förhindra att bunionsymtom blir värre. Om smärtan blir svår kan operation för att ta bort bunionen och justera stortån hjälpa dig att komma igång igen.
