Översikt
Vad är PTEN hamartomtumörsyndrom (PHTS)?
PTEN hamartoma tumörsyndrom (PHTS) är en sjukdom som beror på en mutation (en ärftlig och skadlig förändring) i PTEN-genen. ”Hamartom” är en allmän term för en godartad, eller icke-cancerös, tumörliknande tillväxt. PHTS inkluderar patienter med Cowden syndrom och Bannayan Ruvalcaba-Riley syndrom (BRRS).
Cowdens syndrom och BRRS ansågs först vara helt separata. Men eftersom de orsakas av mutationer i samma gen, möter patienter med dessa syndrom liknande hälsorisker. Patienter med PHTS kan utveckla egenskaper associerade med både Cowdens syndrom och BRRS under sin livstid.
PTEN är en gen som gör ett fungerande protein med viktiga roller för att kontrollera celltillväxt och delning. När en mutation hindrar PTEN från att göra detta protein kan okontrollerad celltillväxt inträffa.
Vad är PHTS/Cowdens syndrom?
Denna okontrollerade celltillväxt blir uppenbar hos patienter med Cowdens syndrom. Dessa patienter kan utveckla både godartade och maligna tumörer, som vanligtvis påverkar brösten, livmodern, sköldkörteln, mag-tarmkanalen, huden samt tungan och tandköttet.
Andra vanliga fynd vid Cowdens syndrom är en stor huvudstorlek (makrocefali) och en mängd små godartade hudmärken. Cowdens syndrom förekommer hos uppskattningsvis 1 av 250 000 personer. Diagnosen Cowdens syndrom ställs när en patient uppfyller specifika kriterier (tecken) på sjukdomen.
Personer med Cowdens syndrom löper större risk än den allmänna befolkningen för olika cancerformer (se riskavsnittet nedan).
Vad är PHTS/Bannayan-Riley-Ruvalcaba syndrom (BRRS)?
I motsats till Cowdens syndrom tenderar BRRS att uppträda i barndomen. Detta syndrom misstänks hos personer med:
- Fetttumörer (lipom) på huden
- Utvecklingsförseningar, stor huvudstorlek (makrocefali)
- Vissa typer av polyper i mag-tarmkanalen
- Vaskulära missbildningar som födelsemärken
- Fräknar på penis
Lite är känt om cancerriskerna med BRRS.
Vilka är cancerriskerna förknippade med PHTS/Cowdens syndrom?
Personer med PHTS/Cowdens syndrom kräver livslång cancerscreening och medicinsk vård av ett vårdteam som är kunnigt om PHTS/Cowdens syndrom. Detta team kan inkludera endokrinologer, gastroenterologer, kirurger, gynekologer, brösthälsospecialister, primärvårdsläkare, genetiker, genetiska rådgivare, hematologer och onkologer. Riskerna för olika cancerformer för patienter med PHTS/Cowdens syndrom visas nedan.
Cancertyp: Bröst
- Allmän befolkningsrisk: 12 %
- Livstidsrisk med PHTS: ~85 % (genomsnittlig ålder för diagnos i 40-årsåldern)
- Livstidsrisk med Cowdens syndrom, negativ PTEN-testning: 25-50 %
Cancertyp: Sköldkörteln
- Allmän befolkningsrisk: 1 %
- Livstidsrisk med PHTS: 35 % (genomsnittlig ålder för diagnos i 30-/40-årsåldern)
- Livstidsrisk med Cowdens syndrom, negativ PTEN-testning: ~10 %
Cancertyp: Endometrie (livmoder)
- Allmän befolkningsrisk: 2,6 %
- Livstidsrisk med PHTS: 28 % (genomsnittlig ålder för diagnos i 40-/50-årsåldern)
- Livstidsrisk med Cowdens syndrom, negativ PTEN-testning: Tros vara ökad, men exakt risk okänd
Cancertyp: Njurceller (njure)
- Allmän befolkningsrisk: 1,6 %
- Livstidsrisk med PHTS: 34 % (medelålder för diagnos i 50-årsåldern)
- Livstidsrisk med Cowdens syndrom, negativ PTEN-testning: Möjligen ökad, exakt risk okänd
Cancertyp: Kolon
- Allmän befolkningsrisk: 5 %
- Livstidsrisk med PHTS: 9 % (genomsnittlig ålder för diagnos i 40-årsåldern)
- Livstidsrisk med Cowdens syndrom, negativ PTEN-testning: Möjligen ökad, exakt risk okänd
Cancertyp: Melanom
- Allmän befolkningsrisk: 2 %
- Livstidsrisk med PHTS: 6 % (genomsnittlig ålder för diagnos i 40-årsåldern)
- Livstidsrisk med Cowdens syndrom, negativ PTEN-testning: Möjligen ökad, exakt risk okänd
Symtom och orsaker
Vilka är tecknen på PHTS/Cowdens syndrom?
Tecken på PHTS/Cowden syndrom kan inkludera:
- Bröst: Kvinnor med PHTS/Cowdens syndrom kan utveckla godartade utväxter av många olika typer i sina bröst. Vanliga fynd inkluderar fibrocystiska förändringar, fibroadenom, papillom och atypisk duktal hyperplasi.
- Livmoder: Kvinnor med PHTS/Cowdens syndrom kan också utveckla godartade myom i livmodern.
- SköldkörtelnMän och kvinnor med PHTS/Cowdens syndrom kan också utveckla godartade sköldkörteltillväxter såsom en multinodulär struma och/eller Hashimitos tyreoidit, ett autoimmunt sköldkörteltillstånd.
- Tarm: Cirka 90 procent av patienterna med PHTS/Cowdens syndrom kommer att utveckla gastrointestinala polyper, allt från en per patient till otaliga. Polyper kan förekomma i både kolorektum och övre mag-tarmkanalen. Varje mikroskopisk typ av polyper har rapporterats förekomma hos patienter med PHTS/Cowdens syndrom, men de vanligaste typerna är hamartomatösa och hyperplastiska polyper, som båda har låg potential att bli cancer. Nya studier visar dock att patienter med Cowdens syndrom har en signifikant ökad risk för kolorektal cancer och behöver en regelbunden screeningkoloskopi.
- Hud: De karakteristiska hudfynden hos patienter med PHTS/Cowdens syndrom är papillomatösa papler (godartade, hudfärgade, upphöjda knölar), trikilemom (godartade tumörer som kommer från hårsäckens yttre celler, oftast på huvudet) och lipom ( godartade fettväxter). Många patienter utvecklar papillom på tandköttet och/eller tungan, vilket ger dem ett ”kullerstens”-utseende. Män med PHTS/Cowdens syndrom kan utveckla fräknar på sin penis. Många personer med PHTS/Cowdens syndrom har också akral och plantar keratoser (mörka platta fläckar på händer och fötter) och vissa har hemangiom eller vaskulära missbildningar. Hudfynden är ofta närvarande när patienterna är i sena 20-årsåldern.
- Huvud och hjärna: Personer med PHTS/Cowdens syndrom tenderar också att ha en stor huvudstorlek (makrocefali) och en huvudform som är särskilt lång (dolichocefali). Patienter löper också ökad risk att utveckla Lhermitte-Duclos sjukdom, en godartad tumör i lillhjärnan (den del av hjärnan som styr koordinationen av rörelser). Autism och utvecklingsförsening har också observerats i ökad frekvens hos personer med PHTS/Cowdens syndrom.
Hur ärfts PHTS/Cowdens syndrom?
Alla har två kopior av PTEN-genen. Personer med PHTS har en mutation i en kopia av deras PTEN-genpar. Kopian av genen med mutationen kan föras vidare till framtida generationer. Chansen att ett barn till någon med PHTS skulle ärva kopian av genen med mutationen är 50 procent. Chansen att han eller hon inte skulle ärva mutationen är också 50 procent.
Personer med diagnosen PHTS/Cowdens syndrom bör berätta för sina familjemedlemmar om sin diagnos och uppmuntra dem att genomgå genetisk rådgivning. För patienter med Cowdens syndrom som inte har en PTEN-genmutation kan familjemedlemmar behöva utvärderas av en medicinsk genetiker för att avgöra om de också uppfyller de kliniska kriterierna för diagnos av Cowdens syndrom.
Detta inkluderar en utvärdering av deras personliga historia, utforskning av familjens historia och genetiska tester om en PTEN-genmutation tidigare har identifierats i familjen. Rekommendationer för att hålla patienten och hans eller hennes familj friska och för att förebygga cancer kommer också att ges.
Diagnos och tester
Hur diagnostiseras PHTS/Cowdens syndrom?
PHTS diagnostiseras när en mutation hittas i PTEN-genen. International Cowden Consortium har tagit fram kriterier (riktlinjer) för att fastställa en diagnos av Cowdens syndrom. Dessutom har både National Comprehensive Cancer Network och Cleveland Clinic fastställt riktlinjer för genetisk testning för PHTS/Cowdens syndrom. Dessa uppdateras ofta baserat på ny forskning.
En PHTS/Cowdens syndrom utvärdering bör övervägas för personer med vuxen Lhermitte-Duclos sjukdom, makrocefali plus autism/utvecklingsförsening, många och blandade typer av gastrointestinala polyper eller en kombination av PHTS/Cowdens syndrom, såsom sköldkörtel- och livmodercancer. eller bröst- och njurcancer.
Om en patient visar sig uppfylla kliniska kriterier eller testkriterier, kan testning av PTEN-genen erbjudas. Genetisk testning görs genom ett blodprov. När en mutation väl har identifierats hos en patient kan familjemedlemmar testas för den mutationen för att avgöra vem i familjen som har PHTS.
Hantering och behandling
Hur behandlas PHTS/Cowdens syndrom?
För närvarande finns det inget botemedel mot PHTS/Cowdens syndrom. Patienter genomgår livslång övervakning för att övervaka godartade och cancerösa utväxter för att hjälpa till att upptäcka eventuella problem vid den tidigaste och mest behandlingsbara tidpunkten.
Det rekommenderas att personer med PHTS/Cowdens syndrom har:
- Specialiserad bröstcancerscreening. Detta bör inkludera bröstsjälvundersökning varje månad med början vid 18 års ålder, bröstundersökning av läkare eller sjuksköterska var 6:e månad med början vid 25 års ålder och mammografi/bröst-MR en gång om året med början vid 30-35 års ålder eller 5-10 år tidigare än den yngsta bröstcancerdiagnosen i familjen. Det finns män med PHTS/Cowdens syndrom som har utvecklat bröstcancer. Även om risken är mycket lägre än för kvinnor rekommenderar vi att männen gör en månatlig självundersökning av bröstet. Vissa kvinnor med ökad risk för bröstcancer överväger profylaktisk mastektomi (borttagning av brösten för att förhindra cancer).
- Sköldkörtelcancerscreening. För personer med PTEN-mutationer rekommenderar vi ett baseline sköldkörtelultraljud vid diagnosåldern med minst en årlig uppföljning därefter av en endokrin specialist.
- Avbildning av njurarna vart 1-2 år från 40 års ålder.
- En baslinjekoloskopi (undersökning av tjocktarm och ändtarm med flexibelt upplyst rör) bör göras vid 35 års ålder, eller 5-10 år yngre än den tidigaste diagnosen kolorektal cancer i familjen, med uppföljning beroende på antal och typ av polyper som hittas. En mängd olika typer av hamartomatösa polyper ses vanligtvis i den övre mag-tarmkanalen och kolorektum hos personer med PTEN-mutationer. Baslinje övre endoskopi kan rekommenderas för att fastställa eller bekräfta diagnosen Cowdens syndrom. Pågående övre endoskopisk undersökning av magen och övre tunntarmen baseras på resultaten från baslinjeundersökningen.
- Dermatologisk behandling om det behövs.
- Kvinnor som är PTEN-positiva bör också träffa en gynekologisk onkolog för att diskutera vilken typ av screening för endometriecancer som ska utföras. Man kan överväga årliga slumpmässiga endometriebiopsier.
OBS: Det finns inga studier som bevisar att cancerscreening är effektiv för individer med PHTS/Cowdens syndrom. Rekommendationerna är baserade på yttranden från experter inom området cancergenetik och PHTS/Cowdens syndrom. Som med de flesta cancerscreeningar kommer dessa rekommendationer förhoppningsvis att hjälpa till att upptäcka cancer i ett tidigare skede när de är mer behandlingsbara, men de kan inte förhindra att cancern uppstår.
