Översikt
Vilka är njurarna?
Njurarna är två bönformade organ som filtrerar ditt blod. Njurarna är en del av ditt urinsystem.
Varje dag filtrerar dina njurar cirka 200 liter vätska – tillräckligt för att fylla ett stort badkar. Under denna process tar dina njurar bort avfall, som lämnar din kropp som urin. De flesta kissar cirka två liter dagligen. Din kropp återanvänder de andra 198 liter vätska.
Dina njurar hjälper också till att balansera kroppens vätskor (främst vatten) och elektrolyter. Elektrolyter är viktiga mineraler som inkluderar natrium och kalium.
Vem löper störst risk för njurproblem?
Personer med diabetes eller högt blodtryck har störst risk för njurproblem. Olyckor eller trauma, som en bilolycka eller idrottsskada, kan också skada njurarna.
Fungera
Vad gör njurarna?
Njurarna renar gifter och avfall ur ditt blod. De hjälper din kropp att ta bort dessa ämnen. Njurarna filtrerar ungefär en halv kopp blod varje minut.
I processen:
- Blod rinner in i dina njurar genom ett stort blodkärl, som kallas njurartären.
- Små blodkärl i njurarna filtrerar blodet.
- De ämnen som din kropp behöver strömmar genom njurvenen och återgår till ditt blodomlopp.
- Urin färdas genom muskelrör som kallas urinledare till urinblåsan.
- Din urinblåsa lagrar urin tills du släpper ut den genom urinering (kissa).
Njurarna också:
- Kontrollera syra-basbalansen (pH-balansen) i ditt blod.
- Gör socker (glukos) om ditt blod inte har tillräckligt med socker.
- Gör ett protein som heter renin som ökar blodtrycket.
- Producerar hormonerna kalcitriol och erytropoietin. Calcitriol är en form av D-vitamin som hjälper din kropp att absorbera kalcium. Erytropoietin hjälper din kropp att tillverka röda blodkroppar.
En binjure sitter ovanpå varje njure. Det producerar hormoner inklusive kortisol, som hjälper din kropp att reagera på stress.
Kortisol spelar också en roll i:
- Kontrollera ämnesomsättningen.
- Minska inflammation.
- Reglera blodtrycket.
- Ökande blodsockernivåer.
Hur filtrerar njurarna blodet?
Varje njure innehåller mer än en miljon filtreringsenheter som kallas nefroner. Varje nefron består av:
- Glomeruli: Dessa grupper av små blodkärl utför det första steget av att filtrera ditt blod. De passerar sedan filtrerade ämnen till njurtubuli. Processen kallas glomerulär filtration.
- Njurtubuli: Dessa små rör håller vatten, näringsämnen och mineraler som din kropp behöver (som natrium och kalium). Tubuli tar bort avfall, såsom överskott av syra och vätskor. Din kropp skickar det återstående avfallet genom njurens uppsamlingskammare. Så småningom lämnar det din kropp som urin.
Kan du leva utan dina njurar?
Du behöver en njure för att överleva, men du kan leva med bara en njure. Att ta bort en njure kallas en radikal nefrektomi.
Någon kanske bara har en njure om de:
- Fick bort en njure på grund av cancer eller skada.
- Gjorde en njurdonation till någon annan för en njurtransplantation.
- Föddes med endast en njure (renal agenesis).
- Föddes med två njurar men bara en njure fungerar (njurdysplasi).
Anatomi
Var är njurarna?
Dina njurar sitter precis under bröstkorgen och bakom magen. Vanligtvis sitter en njure på vardera sidan av din ryggrad. Njurarna ligger mellan dina tarmar och diafragman. Ett rör som kallas urinledaren förbinder varje njure med urinblåsan.
Hur stora är njurarna?
Varje njure är ungefär fyra eller fem centimeter lång, ungefär lika stor som en knytnäve.
Vilka är delarna av njuren?
Njurarna är mycket komplexa organ med många delar. Huvuddelarna av njurens anatomi inkluderar:
- Njurkapsel (njurkapsel): Dessa tre lager av bindväv eller fett täcker njuren. De skyddar njuren från skador, ökar dess stabilitet och kopplar njuren till omgivande vävnad.
- Njurartär: Ett stort blodkärl som kontrollerar blodflödet till dina njurar.
- Njurbarken: Det yttre lagret av njuren, där nefronerna (blodfiltrerande enheter) börjar.
- Njurmärg: Njurmärgen är den inre delen av njuren och innehåller de flesta nefronerna med sina glomeruli och njurtubuli. Njurtubuli transporterar urin till njurbäckenet.
- Njurpapill: Dessa pyramidformade strukturer överför urin till urinledarna.
- Njurbäckenet: Denna trattformade struktur samlar upp urin och för den ner genom två tunna muskelrör som kallas urinledarna. Urin färdas från urinledarna till urinblåsan, där det lagras.
- Njurven: Denna ven bär filtrerat blod ut ur dina njurar.
Tillstånd och störningar
Vilka tillstånd och störningar kan påverka njurarna?
Njurarna utför flera viktiga funktioner i kroppen. Många olika störningar kan påverka dem. Vanliga tillstånd som påverkar njurarna inkluderar:
- Kronisk njursjukdom: Kronisk njursjukdom (CKD) kan minska din njurfunktion. Diabetes eller högt blodtryck orsakar vanligtvis CKD.
- Njurcancer: Njurcellscancer är den vanligaste typen av njurcancer.
- Njursvikt (njursvikt): Njursvikt kan vara akut (plötsligt förvärras) eller kronisk (en permanent minskning av hur väl dina njurar fungerar). Njursjukdom i slutstadiet är en fullständig förlust av njurfunktionen. Det kräver dialys (behandling för att filtrera ditt blod i stället för dina njurar).
- Njurinfektion (pyelonefrit): En njurinfektion kan uppstå om bakterier kommer in i dina njurar genom att resa uppför urinledarna. Dessa infektioner orsakar plötsliga symtom. Vårdgivare behandlar dem med antibiotika.
- Njursten: Njursten gör att kristaller bildas i din urin och kan blockera urinflödet. Ibland går dessa stenar över av sig själva. I andra fall kan vårdgivare erbjuda behandling för att bryta upp eller ta bort dem.
- Njurcystor (njurcystor): Vätskefyllda säckar som kallas njurcystor växer på dina njurar. Dessa cystor kan orsaka njurskador. Vårdgivare kan ta bort dem.
- Polycystisk njursjukdom: Polycystisk njursjukdom (PKD), ett genetiskt tillstånd, gör att cystor bildas på njurarna. PKD kan leda till högt blodtryck och njursvikt. Personer med PKD behöver regelbunden medicinsk övervakning.
Otaliga andra störningar kan påverka njurarna. Några av dessa villkor inkluderar:
- Acidos: Överskott av syra ackumuleras i dina njurar, vilket kan orsaka många hälsoproblem. Det kan bli livsfarligt.
- Akut eller interstitiell nefrit: Dina njurar blir inflammerade, vilket kan leda till njursvikt.
- Azotemia: Kväveavfall byggs upp i dina njurar. Azotemi kan behandlas och hanteras. Det kan leda till döden om det inte behandlas.
- Kaliektas: Dina kalycer (där urinsamlingen börjar) blir svullna av överflödig vätska. Kaliektas kan resultera i njursvikt om den inte behandlas.
- Diabetisk nefropati eller hypertensiv nefropati: Högt blodtryck orsakar njurskador i fall av nefropati.
- Glomerulära sjukdomar: Din glomeruli blir inflammerad eller skadad på grund av glomerulära sjukdomar. Tillståndet kan potentiellt leda till njursvikt.
- Minimal förändringssjukdom och nefrotiskt syndrom: Dina njurar släpper ut överskott av protein i din urin under minimal förändringssjukdom och nefrotiskt syndrom.
- Papillär nekros: Klumpar av njurvävnad dör i märgen och papillen. Vävnaden kan bryta av och täppa till njurarna, vilket leder till njursvikt.
- Proteinuri: Proteinuri betyder att du har höga nivåer av protein i njurarna. Det kan vara ett tecken på njurskador.
- Pyelonefrit: Denna plötsliga njurinfektion orsakar svullnad av njurarna. Det kan vara livsfarligt.
- Uremi: Toxiner som normalt går ut i urinen hamnar istället i blodomloppet. Uremi kan vara livshotande om den inte behandlas.
Vilka är symptomen på njurproblem?
De flesta njurproblem har inga symtom i de tidiga stadierna. När njurskador fortskrider kan du märka:
- Krampande muskler: Elektrolytobalanser gör att dina muskler stelnar.
- Mörk urin eller urin med blod i: Skador på njurarnas filter gör att blodkroppar läcker in i din urin.
- Skummande urin: Bubblor i din kiss kan signalera överskott av protein.
- Kliande, torr hud: En obalans av mineraler och näringsämnen i ditt blod leder till kliande hud.
- Mer frekvent urinering: Problem med att filtrera avfall gör att du kissar oftare.
- Svullna ögon eller svullna vrister och fötter: Nedsatt njurfunktion kan göra att din kropp håller på protein och natrium, vilket leder till ödem (svullnad på grund av vätskeretention).
- Sömnproblem, trötthet och aptitlöshet: Om gifter byggs upp i ditt blod kan din sömn, aptit och energinivåer vara avstängda.
Vilka är vanliga tester för att kontrollera njurarnas hälsa?
Vårdgivare använder flera tester för att mäta njurfunktionen och diagnostisera njurproblem. Din leverantör kan rekommendera:
- Avancerad bildbehandling (röntgen, CT-skanning, MRT, ultraljud eller nukleärmedicinsk bild), som kan visa njuravvikelser eller obstruktioner (blockeringar).
- Blodprover, som kan visa hur väl dina glomeruli filtrerar ditt blod.
-
Njurbiopsi, där din leverantör tar bort en liten mängd njurvävnad för att undersöka under ett mikroskop.
-
Ureteroskopi, där din läkare för ett rör (endoskop) genom urinröret in i urinblåsan och urinledarna för att leta efter avvikelser.
-
Urinanalys, som mäter specifika ämnen, som protein eller blod, i urinen.
Vård
Hur kan jag hålla mina njurar friska?
Det är viktigt att ha regelbundna kontroller och blod- och urintester för att mäta dina njurars hälsa. Du kan minska risken att utveckla ett njurproblem genom att:
- Undvika eller sluta röka.
-
Ta bort överflödigt salt, vilket kan påverka balansen av mineraler i ditt blod.
-
Att dricka mycket vatten, vilket kan hjälpa dina njurar att bli av med gifter.
- Öka daglig träning, vilket kan minska högt blodtryck.
- Begränsa din användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, ämnen som kan orsaka njurskador vid överanvändning.
-
Att bibehålla en hälsosam vikt.
-
Övervaka dina blodtrycksnivåer.
-
Håll koll på dina blodsockernivåer om du har diabetes.
Vanliga frågor
När ska jag ringa en vårdgivare angående mina njurar?
Njursjukdomar kan orsaka olika symtom för olika människor. Om dina njurar inte fungerar som de ska kan du märka ett eller flera av följande tecken:
- Förändringar i dina urin- eller urineringsvanor (som mer frekventa toalettbesök).
- Förvirring eller koncentrationssvårigheter.
- Torr eller kliande hud.
-
Trötthet (extrem trötthet).
-
Högt blodtryck (hypertoni).
-
Muskelkramp.
- Dålig aptit eller metallisk smak av mat.
-
Ont i magen eller kräkningar.
- Svullnad, speciellt runt dina händer eller vrister.
Du bör testa din njurfunktion regelbundet om du har:
- Njursjukdom som finns i din familj.
- Diabetes.
- Hjärtsjukdom.
- Högt blodtryck.
- Fetma eller övervikt.
- Regelbunden användning av vissa mediciner, såsom medicin för att kontrollera ditt blodtryck.
Njurarna filtrerar ditt blod och tar bort avfall från din kropp. Dina njurar hjälper också till att balansera kroppens vätskor och elektrolyter. Många olika tillstånd kan påverka dina njurar, så det är viktigt att vidta åtgärder för att hålla dina njurar friska. Se till att testa dig regelbundet om du har hög risk för njurproblem.
