1. Vilka tips har du för att identifiera astmatriggers?
Att föra en astmadagbok, kontrollera dina toppflödesmätningar och testa sig för allergier kan hjälpa dig att identifiera triggers.
En astmadagbok kan hjälpa dig att hålla reda på symtom, samt var du är eller vad du är i närheten av när du upplever symtom. Detta kan hjälpa dig att identifiera mönster och begränsa möjliga triggers.
Du kan också mäta ditt toppflöde regelbundet och registrera mätningarna i din astmadagbok. Detta kan hjälpa till att identifiera triggers som inte orsakar symtom omedelbart, men som ändå begränsar dina luftvägar.
Slutligen är allergener en vanlig astmautlösare, så fråga din läkare om blod- eller hudtester för att identifiera potentiella allergener.
2. Hur vet jag om jag behöver byta medicin eller öka dosen?
Din astma anses vara under kontroll om:
- du upplever symtom mindre än tre dagar i veckan
- du vaknar på natten mindre än tre gånger i månaden
- du använder din korttidsavlastningsinhalator mindre än tre gånger i veckan
- dina symtom stör inte dina normala aktiviteter
Du kan behöva byta medicin eller öka dosen om du har symtom eller uppvaknande nattetid oftare. Om du behöver använda din korttidsavlastningsinhalator oftare eller om du har svårare att utföra dina normala aktiviteter, prata med din läkare om att ändra din behandling.
3. Hur kan jag vara bättre förberedd på ett astmaanfall?
Utveckla en handlingsplan för astma med din läkare så att du kan förbereda dig för och förebygga astmaattacker. En handlingsplan dokumenterar steg att vidta och när du ska vidta dem för att förhindra att din astma förvärras.
Vanligtvis kommer din plan att lista:
- dina kända triggers
- dina vanliga astmamediciner
- symtom eller toppflödesmätningar som indikerar att din astma förvärras
- hur du ändrar frekvensen eller dosen av dina mediciner baserat på dina symtom eller toppflödesmätningar
- när man ska söka akut läkarvård och vad man ska göra i en nödsituation
4. Vilka symtom betyder att jag behöver akutvård?
Du bör söka akutvård om:
- du andas hårt och snabbt
- du väser konstant
- du kan inte tala i hela meningar
- du måste använda dina bröstmuskler för att andas
- du märker att dina läppar eller naglar blir blåaktiga eller grå
Du bör också söka akutvård om dina symtom inte förbättras inom 15 till 20 minuter efter att du har använt din korttidsavlastningsinhalator, eller om de snabbt kommer tillbaka igen.
5. Vilka är några av de bästa sätten att minska frekvensen av astmaanfall?
De bästa sätten att förhindra astmaattacker inkluderar att undvika dina kända triggers och ta dina astmamediciner enligt ordination.
Du bör också utveckla en handlingsplan för astma med din läkare om du inte redan har gjort det. Denna plan specificerar dina mediciner, samt instruktioner för vad du ska göra rutinmässigt och när du har symtom. Att följa din plan kan hålla din astma under kontroll och förhindra att den förvärras.
6. Har du några tips för att komma ihåg min handlingsplan när jag är på språng?
Om du har en smartphone kan du ta bilder av din handlingsplan för astma. Det finns även astmaappar du kan ladda ner på din telefon som låter dig dokumentera din handlingsplan.
Dela din handlingsplan med dina nära och kära och behåll kopior av planen hemma, på jobbet och i bilen.
7. Vilka tips har du för att spåra mina astmasymtom och triggers?
Det bästa tipset är att använda en astmadagbok och skriva i den dagligen. Du kan ladda ner mallar för astmadagböcker från internet, som den här.
Om du föredrar att använda din smartphone kan du ladda ner astmaappar som hjälper dig att spåra dina symtom och triggers.
8. Hur ofta ska jag uppdatera min handlingsplan för astma?
Du bör granska din handlingsplan med din läkare minst en gång om året och uppdatera den vid behov. Du måste också uppdatera den när dina astmamediciner ändras.
Andra skäl att uppdatera din plan inkluderar eventuella exacerbationer som leder till ett akutbesök eller om du märker en förändring i din vanliga astmakontroll.
9. Vad betyder de olika ”zonerna” i en handlingsplan?
Den gröna zonen är där du vill vara. Det betyder att du inte har några astmasymtom och att du bör fortsätta att använda dina dagliga kontrollmediciner som ordinerats av din läkare.
Den gula zonen betyder att du har milda till måttliga symtom. Den röda zonen betyder att du har svåra symtom eller astma.
I båda fallen bör du följa stegen i din handlingsplan. Om du är i den gula zonen, ring din läkare. Om du är i den röda zonen, sök akut läkarvård om dina symtom inte förbättras.
