Översikt
Vad är TMJ?
TMJ är en akronym som står för temporomandibular joint. Dina käkleder är placerade på båda sidor av ditt ansikte, precis framför dina öron. TMJs kopplar ditt underkäkeben till din skalle och hjälper till med rörelser som att tugga och tala.
Vad är TMD?
TMD står för temporomandibulär ledstörning. Detta hänvisar till eventuell dysfunktion hos TMJ. Många använder termerna TMJ och TMD omväxlande.
TMJ-dysfunktion uppstår när musklerna och ligamenten runt dina käkleder blir inflammerade eller irriterade. Tillståndet kan vara akut eller kroniskt, och den resulterande smärtan kan vara mild eller svår.
Symtom och orsaker
Vad orsakar käkledsstörning?
TMJ-störning kan orsakas av skador på käklederna eller omgivande vävnader. Andra TMD-orsaker inkluderar:
- Bruxism (tandgnissling/bitning).
- Dislokation av skivan mellan kulleden och hylsan.
- Artrit i TMJ.
- Påfrestning.
- Akut trauma.
- Ett felaktigt bett.
Vilka är vanliga TMJ-symtom?
TMJ-dysfunktion är vanligast hos de 20 till 40 år gamla och är vanligare hos kvinnor än hos män. Några av de vanligaste TMJ-symtomen inkluderar:
- Smärta i käken.
- Huvudvärk.
- Öronvärk.
- Smärta i nacke eller axlar.
- Svårighet att öppna munnen vid.
- Käkar som ”låser” i öppen eller stängd mun position.
- Klicka, knäppande eller rivande ljud i käkleden när du öppnar eller stänger munnen.
- En trött känsla i ansiktet.
- Svårt att tugga.
-
Tinnitus, eller ringningar i öronen.
- Förändringar i hur dina tänder passar ihop.
- Svullnad på sidan av ansiktet.
- Tandvärk.
Diagnos och tester
Hur diagnostiseras TMJ-dysfunktion?
I de flesta fall diagnostiseras TMJ-dysfunktion under en tandkontroll. Din vårdgivare kommer att:
- Observera rörelseomfånget när du öppnar och stänger munnen.
- Tryck på ansiktet och käken för att fastställa områden med obehag.
- Känn runt dina käkleder när du öppnar och stänger munnen.
Dessutom kan röntgenbilder (röntgen) tas för att se käklederna och fastställa omfattningen av skadan. Dessa kan inkludera:
- Panoramaröntgenstrålar. Denna typ av tandröntgen visar en bred översikt över dina tänder, käkben och TMJ.
- CBCT-skanningar. Cone beam computed tomography (CBCT) skanningar fångar tusentals bilder av dina tänder, käkar, ansiktsben och bihålor. Dessa bilder sys sedan ihop för en detaljerad 3D-bild. Dentala CT-skanningar ger din vårdgivare en mer detaljerad bild av din ansiktsanatomi.
- MRI-skanningar. I vissa fall kan magnetisk resonanstomografi (MRT) användas för att se mjukvävnader i och runt käklederna. Dessa bilder visar diskens läge, inflammation och eventuell käklåsning. Detta kan berätta för din vårdgivare om TMJ-skivan fungerar korrekt och i gott skick.
Du kan komma att remitteras till en specialist för vidare vård och behandling. En käkkirurg är specialiserad på att behandla skeletttillstånd som TMJ-dysfunktion.
Hantering och behandling
Vilka behandlingar finns tillgängliga för TMJ-störningar?
Behandlingarna sträcker sig från enkla egenvårdsmetoder och konservativa behandlingar till injektioner och öppen kirurgi. De flesta experter är överens om att behandlingen bör börja med konservativa, icke-kirurgiska terapier, med kirurgi kvar som sista utväg. Vi kommer att utforska en mängd olika TMJ-behandlingar i avsnitten nedan.
Vilka är några exempel på icke-kirurgiska TMJ-behandlingar?
Om du har diagnostiserats med TMJ-dysfunktion, kommer din vårdgivare förmodligen att rekommendera konservativa behandlingsalternativ först. Många av dessa terapier kan fungera i kombination med varandra för att ge TMJ-lindring:
- Applicera fuktig värme eller kalla förpackningar. Applicera en ispåse på sidan av ansiktet och tinningen i cirka 10 minuter för akut smärta. Gör några enkla stretchövningar för din käke (enligt din läkares anvisningar). Efter träning, applicera en varm handduk eller tvättlapp på sidan av ansiktet i cirka fem minuter. Gör detta några gånger varje dag.
- Ät mjuk mat. För att hålla käken från att arbeta övertid, ät mjuk mat som yoghurt, potatismos, keso, soppa, äggröra, fisk, kokta frukter och grönsaker, bönor och spannmål. Undvik hård och krispig mat (som hårda frallor, kringlor, råa morötter) och seg mat (som karameller och taffy). Tugga inte tuggummi.
- Ta mediciner. För att lindra smärta och svullnad, prova receptfria icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), såsom aspirin, ibuprofen (Advil®, Motrin®) eller naproxen (Aleve®). Din vårdgivare kan ordinera högre doser av NSAID eller andra läkemedel mot smärta som narkotiska analgetika. Muskelavslappnande medel, särskilt för personer som gnisslar eller biter ihop sina tänder, kan hjälpa till att slappna av spända käkmuskler. Ångestdämpande läkemedel kan hjälpa till att lindra stress, vilket ibland tros förvärra TMJ-symtom. En låg dos antidepressiva medel kan också hjälpa till att minska eller kontrollera smärta. Muskelavslappnande medel, ångestdämpande läkemedel och antidepressiva medel finns endast på recept.
- Bär en skena eller nattskydd. Skenor och nattskydd är munstycken som passar över dina övre eller nedre tänder. När de bärs ger munstyckena stabila tandkontakter under stängning. När de bärs korrigerar munskydden även ditt bett genom att placera käken i ett mer gynnsamt läge. Den största skillnaden mellan skenor och nattskydd är att nattskydd endast används på natten och skenor på heltid. Din vårdgivare kan avgöra vilken typ av oral apparat du kan behöva.
- Genomgå korrigerande tandbehandlingar. Dessa behandlingar inkluderar att ersätta saknade tänder eller använda kronor, broar eller hängslen för att få ditt bett i korrekt balans och inriktning.
-
Undvik extrema käkrörelser. Till exempel:
- Håll gäspning och tugga till ett minimum.
- Vila inte hakan på handen och håll inte telefonen mellan axeln och örat. Öva en bra hållning för att minska nack- och ansiktssmärtor.
- Håll tänderna lite isär så ofta du kan för att lätta på trycket på käken. För att kontrollera knutning eller slipning under dagen, placera din tunga på gommen bakom dina övre framtänder.
- Lär dig avslappningstekniker för att hjälpa till att kontrollera muskelspänningar i käken.
Vad finns det för andra TMJ-behandlingar?
Om konservativa behandlingar misslyckas kan din vårdgivare föreslå ett eller flera av följande:
- Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS). Denna terapi använder låga elektriska strömmar för att minska smärta genom att slappna av i käkleden och ansiktsmusklerna. TENS kan fyllas i hemma eller på din vårdgivares kontor.
- Ultraljud. Detta är en djup värmebehandling som appliceras på TMJ för att lindra ömhet eller förbättra ledrörelser.
- Triggerpunktsinjektioner. Smärtstillande eller bedövningsmedel injiceras i ömma muskler i ansiktet (kallade ”triggerpunkter”) för att lindra smärta.
- Radiovågsterapi. Radiovågor skapar en elektrisk stimulering på låg nivå till leden, vilket ökar blodflödet och ger TMJ-lindring.
- Botulinumtoxin (Botox®). Dessa injektioner hjälper till att minska muskelmassa och inflammation.
När bör du överväga TMJ-operation?
TMJ-operation bör endast övervägas efter att alla andra behandlingsalternativ har prövats och svår smärta kvarstår. Medan TMJ-kirurgi är det bästa alternativet för många människor, är det viktigt att väga dina alternativ och fatta ett välgrundat beslut.
Det finns tre typer av TMJ-kirurgi: artrocentes, artroskopi och öppna leder. Vilken typ av operation som behövs beror på TMJ-symptomen och problemets komplexitet.
- Arthrocentes. Denna mindre procedur utförs på kontoret, vanligtvis under lokalbedövning. Det rekommenderas ofta när käken plötsligt låser sig i stängt läge. Det kan också hjälpa till att minska inflammation i TMJ. Nålar fyllda med sterila vätskor förs in i den drabbade leden och fogen tvättas ur. Ibland behövs ett kirurgiskt instrument för att ta bort ärrvävnad eller för att lossa en disk som har flyttat sig ur sin plats.
- Artroskopi. Denna procedur utförs under generell anestesi. Din kirurg gör ett litet snitt framför örat och sätter in ett litet, tunt instrument som innehåller en lins och ljus. Detta instrument är anslutet till en videoskärm, vilket gör att din kirurg kan undersöka TMJ och det omgivande området. Beroende på orsaken till din TMJ-smärta kan din kirurg ta bort inflammerad vävnad eller justera skivan eller ett annat område av TMJ. Eftersom artroskopisk kirurgi utförs genom små snitt, finns det mindre ärrbildning, kortare återhämtningstid, mindre obehag och färre komplikationer jämfört med öppna leder.
-
Öppna ledkirurgi. Om du genomgår en öppen ledoperation kommer du att få narkos. Till skillnad från artroskopi är öppen kirurgi den traditionella proceduren där ett långt snitt görs för att sätta in instrument. Öppna ledoperationer kan vara nödvändiga om:
- De beniga strukturerna som utgör käkleden slits bort.
- Det finns tumörer i eller runt TMJ.
- Det finns allvarliga ärrbildningar eller benspån i leden.
Jämfört med artrocentes och artroskopi ger öppna ledkirurgi en längre läkningstid plus har en större chans för vävnadsärrbildning och nervskada. Ändå finns det fall där öppen ledkirurgi är den bästa lösningen. Din vårdgivare kan hjälpa dig att avgöra vilket tillvägagångssätt som passar dina unika behov.
Finns det alternativa TMJ-behandlingar tillgängliga?
Många vårdgivare rekommenderar att man använder alternativa behandlingar i kombination med traditionella behandlingar. Dessa terapier kan inkludera:
- Avslappningstekniker. Mindfulness eller meditation kan hjälpa dig att bromsa andningen och slappna av i spända muskler. Som ett resultat kan smärta minskas.
- Akupunktur. Denna teknik innebär att man för in tunna nålar i kroppen på olika ställen. Akupressurpunkter kan utlösa det centrala nervsystemet och stimulera kroppens naturliga läkningsprocesser.
- Biofeedback. Elektroniska instrument kan användas för att upptäcka områden med stress och täthet i din kropp. Detta ger dig en större medvetenhet om var du håller spänningen så att du kan fokusera på att slappna av dessa muskler.
- Smärtbehandlingsremisser. I vissa fall kan du hänvisas till en smärtpsykolog eller smärtbehandlingsklinik för att lindra dina symtom.
Förebyggande
Hur kan jag minska risken för TMJ-störning?
Vissa TMJ-symtom orsakas av faktorer utanför din kontroll, till exempel hur ditt bett passar ihop. Men i vissa fall kan du kanske minska risken för TMJ-dysfunktion genom att:
- Öva en bra hållning.
- Bär nattvakt, speciellt om du biter ihop eller gnisslar tänder.
- Bär ett munskydd när du spelar kontaktsport.
- Öva avslappnings- och stressreducerande tekniker.
Leva med
När ska jag söka behandling för TMJ-störning?
Om du upplever vanliga TMD-symtom som käksmärta, svårigheter att öppna munnen eller klicka och knäppa i käken, boka ett besök med din vårdgivare omedelbart. Du bör också boka ett möte om du gnisslar eller biter ihop tänderna, eftersom detta kan leda till TMJ-dysfunktion.
Vanliga frågor
Kan TMJ-störning försvinna av sig själv?
I vissa fall, ja, men det beror på orsaken. Till exempel, om du har haft en TMJ-uppblossning på grund av en tillfällig period av stress, kommer dina symtom sannolikt att avta när stressen inte längre är en faktor. Men om din TMJ-smärta beror på felinställning i käken eller hur dina tänder passar ihop, kommer du sannolikt att ha kroniska problem som bara kommer att förbättras med behandling.
Vad händer om TMJ-störning lämnas obehandlad?
Om den inte behandlas kan TMJ-störning leda till betydande hälsoproblem, inklusive kronisk smärta och inflammation. Det kan också orsaka bettproblem, tanderosion och långvariga tillstånd som sömnapné, sömnlöshet, depression och ångest.
Hur blir jag permanent av med TMJ-störning?
Med rätt ingripande kan TMJ-dysfunktion framgångsrikt behandlas. Det första steget är att träffa din vårdgivare för en utvärdering. Det är bäst att behandla tillståndet tidigt innan symtomen förvärras.
Smärta i käken kanske inte verkar vara en stor grej, särskilt om den kommer och går. Men obehandlad kan TMJ-dysfunktion allvarligt hindra vardagliga funktioner som att bita, tugga och tala. Om du tror att du kan ha TMJ-symtom, ring din vårdgivare och boka in en konsultation. Snabb behandling kan hjälpa dig att hantera tillståndet och förbättra din övergripande livskvalitet.