Akut kranskärlssyndrom: symtom, orsak och behandling

Översikt

Akut kranskärlssyndrom är en term som används för att beskriva en rad tillstånd associerade med plötsligt, minskat blodflöde till hjärtat.

Ett sådant tillstånd är hjärtinfarkt (hjärtinfarkt) – när celldöd resulterar i skadad eller förstörd hjärtvävnad. Även när akut kranskärlssyndrom inte orsakar någon celldöd, förändrar det minskade blodflödet hur ditt hjärta fungerar och är ett tecken på en hög risk för hjärtinfarkt.

Akut kranskärlssyndrom orsakar ofta svår bröstsmärta eller obehag. Akut kranskärlssyndrom är en medicinsk nödsituation som kräver snabb diagnos och vård. Målen för behandlingen inkluderar att förbättra blodflödet, behandla komplikationer och förebygga framtida problem.

Symtom på akut kranskärlssyndrom

Tecken och symtom på akut kranskärlssyndrom börjar vanligtvis abrupt. Symtom på akut kranskärlssyndrom inkluderar:

• Bröstsmärta (angina) eller obehag i bröstet, ofta beskrivet som värk, tryck, täthet eller en brännande känsla
• Smärta sprider sig från bröstet till axlarna, armarna, övre delen av magen, ryggen, nacken eller käken
• Illamående eller kräkningar
• Dålig matsmältning
• Andnöd (dyspnea)
• Plötslig, kraftig svettning (diaphoresis)
• Yrsel, yrsel eller svimning
• Ovanlig eller oförklarlig trötthet
• Känner mig rastlös eller orolig

Bröstsmärta eller obehag i bröstet är det vanligaste symtomet. Däremot kan tecken och symtom variera avsevärt beroende på din ålder, kön och andra medicinska tillstånd. Du är mer benägen att ha tecken och symtom utan bröstsmärtor eller obehag om du är kvinna, äldre vuxen eller har diabetes.

När behöver du träffa en läkare?

Akut kranskärlssyndrom är en medicinsk nödsituation. Bröstsmärta eller obehag i bröstet kan vara ett tecken på allvarliga, livshotande sjukdomar. Få akut hjälp för en snabb diagnos och lämplig vård. Kör inte själv till sjukhuset.

Orsaker till akut kranskärlssyndrom

Akut kranskärlssyndrom beror vanligtvis på ansamling av fettavlagringar (plack) i och på väggarna i kransartärerna, blodkärlen som levererar syre och näringsämnen till hjärtmusklerna.

När en plackavlagring brister eller spricker bildas en blodpropp. Denna propp blockerar blodflödet till hjärtmusklerna.

När tillförseln av syre till cellerna är för låg kan celler i hjärtmusklerna dö. Celldöd – vilket resulterar i skador på muskelvävnader – är en hjärtinfarkt (hjärtinfarkt).

Även när det inte finns någon celldöd leder minskningen av syre fortfarande till att hjärtmusklerna inte fungerar som de ska. Denna förändring kan vara tillfällig eller permanent. När akut kranskärlssyndrom inte leder till celldöd kallas det instabil angina.

Riskfaktorer

Riskfaktorerna för akut kranskärlssyndrom är desamma som riskfaktorer för andra typer av hjärtsjukdomar. Riskfaktorer för akut kranskärlssyndrom inkluderar:

• Åldrande
• Högt blodtryck
• Högt kolesterol i blodet
• Cigarettrökning
• Brist på fysisk aktivitet
• Ohälsosam kost
• Fetma eller övervikt
• Diabetes
• Familjehistoria av bröstsmärtor, hjärtsjukdom eller stroke
• Historik av högt blodtryck, havandeskapsförgiftning eller diabetes under graviditeten
• Covid-19 infektion

Diagnos av akut kranskärlssyndrom

Om du har tecken eller symtom associerade med akut kranskärlssyndrom, kommer en akutläkare sannolikt att beställa flera tester. Vissa tester kan göras medan din läkare ställer frågor till dig om dina symtom eller sjukdomshistoria. Testerna inkluderar:

• Elektrokardiogram (EKG). Elektroder fästa på din hud mäter den elektriska aktiviteten i ditt hjärta. Onormala eller oregelbundna impulser kan innebära att ditt hjärta inte fungerar korrekt på grund av brist på syre till hjärtat. Vissa mönster i elektriska signaler kan visa den allmänna platsen för en blockering. Testet kan upprepas flera gånger.
• Blodprov. Vissa enzymer kan upptäckas i blodet om celldöd har resulterat i skada på hjärtvävnaden. Ett positivt resultat indikerar hjärtinfarkt.

Informationen från dessa två tester – såväl som dina tecken och symtom – används för att ställa en primär diagnos av akut koronarsyndrom. Din läkare använder informationen för att avgöra om ditt tillstånd kan klassificeras som en hjärtattack eller instabil angina.

Andra tester kan göras för att lära dig mer om ditt tillstånd, utesluta andra orsaker till symtom eller för att hjälpa din läkare att anpassa din diagnos och behandling.

• Kranskärlsangiogram. Denna procedur använder röntgen för att se ditt hjärtas blodkärl. Ett långt, litet rör (kateter) träs genom en artär, vanligtvis i armen eller ljumsken, till artärerna i ditt hjärta. Ett färgämne flödar genom röret in i dina artärer. En serie röntgenbilder visar hur färgämnet rör sig genom dina artärer och avslöjar eventuella blockeringar eller förträngningar. Katetern kan också användas för behandlingar.
• Ekokardiogram. Ett ekokardiogram använder ljudvågor, riktade mot ditt hjärta från en stavliknande enhet, för att producera en levande bild av ditt hjärta. Ett ekokardiogram kan hjälpa till att avgöra om hjärtat pumpar korrekt.
• Myokardperfusionsavbildning. Detta test visar hur väl blodet flyter genom din hjärtmuskel. En liten, säker mängd radioaktivt ämne injiceras i ditt blod. En specialiserad kamera tar bilder av ämnets väg genom ditt hjärta. Dessa bilder visar din läkare om tillräckligt med blod flödar genom hjärtmusklerna och var blodflödet minskar.
• Datortomografi (CT) angiogram. Ett CT-angiogram använder en specialiserad röntgenteknik som kan producera flera bilder – tvärsnitts 2D-skivor – av ditt hjärta. Dessa bilder kan upptäcka förträngda eller blockerade kranskärl.
• Stress tes9xt. Stress test avslöjar hur väl ditt hjärta fungerar när du tränar. I vissa fall kan du få en medicin för att öka din puls istället för att träna. Detta test görs endast när det inte finns några tecken på akut kranskärlssyndrom eller annan livshotande hjärtsjukdom när du är i vila. I stress test kan ett EKG, ekokardiogram eller myokardperfusion användas för att se hur väl ditt hjärta fungerar.

Behandling av akut kranskärlssyndrom

De omedelbara målen för behandling av akut kranskärlssyndrom är:

• Lindra smärta och ångest
• Förbättra blodflödet
• Återställ hjärtfunktionen så snabbt som möjligt

Långsiktiga behandlingsmål är att förbättra den övergripande hjärtfunktionen, hantera riskfaktorer och minska risken för hjärtinfarkt. En kombination av läkemedel och kirurgiska ingrepp kan användas för att uppnå dessa mål.

Mediciner

Beroende på din diagnos kan mediciner för akut eller pågående vård (eller båda) inkludera:

• Trombolytika (propp busters) hjälper till att lösa upp en blodpropp som blockerar en artär.
• Nitroglycerin förbättrar blodflödet genom att tillfälligt vidga blodkärlen.
• Trombocythämmande läkemedel hjälper till att förhindra att blodproppar bildas och inkluderar aspirin, klopidogrel (Plavix), prasugrel (Effient) och andra läkemedel.
• Betablockerare hjälper till att slappna av din hjärtmuskel och sakta ner din puls. Dessa läkemedel minskar behovet av ditt hjärta och sänker blodtrycket. Exempel inkluderar metoprolol (Lopressor, Toprol-XL) och nadolol (Corgard).
• Angiotensin-omvandlande enzym (ACE)-hämmare vidgar blodkärlen och förbättrar blodflödet, vilket gör att hjärtat kan fungera bättre. Dessa läkemedel inkluderar lisinopril (Prinivil, Zestril), benazepril (Lotensin) och andra läkemedel.
• Angiotensinreceptorblockerare hjälper till att kontrollera blodtrycket och inkluderar irbesartan (Avapro), losartan (Cozaar) och flera andra läkemedel.
• Statiner sänker mängden kolesterol som rör sig i blodet och kan stabilisera plackavlagringar, vilket gör dem mindre benägna att brista. Statiner inkluderar atorvastatin (Lipitor), simvastatin (Zocor, Flolipid) och flera andra läkemedel.

Kirurgi och andra ingrepp

Din läkare kan rekommendera en av dessa procedurer för att återställa blodflödet till dina hjärtmuskler:

• Angioplastik och stenting. I denna procedur för din läkare in ett långt, litet rör (kateter) i den blockerade eller förträngda delen av din artär. En tråd med en tömd ballong förs genom katetern till det avsmalnande området. Ballongen blåses sedan upp och öppnar artären genom att komprimera plackavlagringarna mot dina artärväggar. Ett nätrör (stent) lämnas vanligtvis i artären för att hålla artären öppen.
• Koronar bypassoperation. Med denna procedur tar en kirurg en bit av ett blodkärl (transplantat) från en annan del av din kropp och skapar en ny väg för blod som går runt (förbi) en blockerad kransartär.

Livsstil och huskurer

Förändringar i en hälsosam livsstil för hjärtat är en viktig del av förebyggande av hjärtinfarkt. Rekommendationer inkluderar:

• Rök inte tobak. Om du röker tobak måste du sluta. Tala med din läkare om du behöver hjälp med att sluta röka. Undvik också passiv rökning.
• Ät en hjärthälsosam kost. Ät en kost med mycket frukt och grönsaker, fullkorn och måttliga mängder magert kött och mejeriprodukter med låg fetthalt.
• Fysiskt aktiv. Träna regelbundet och håll dig fysiskt aktiv. Om du inte har tränat regelbundet, prata med din läkare om den bästa träningen för att börja en hälsosam och säker rutin.
• Kontrollera ditt kolesterol. Få dina blodkolesterolvärden kontrollerade regelbundet hos din läkare. Undvik kött och mejeriprodukter med hög fetthalt och högt kolesterolhalt. Om din läkare har ordinerat en statin eller annan kolesterolsänkande medicin, ta den dagligen enligt din läkares anvisningar.
• Kontrollera ditt blodtryck. Få ditt blodtryck kontrollerat regelbundet enligt din läkares anvisningar. Ta blodtrycksmedicin dagligen enligt rekommendationen.
• Håll en hälsosam vikt. Övervikt belastar ditt hjärta och kan bidra till högt kolesterol, högt blodtryck, diabetes, hjärtsjukdomar och andra tillstånd.
• Hantera stress. För att minska risken för hjärtinfarkt, minska stressen i dina dagliga aktiviteter. Tänk om arbetsvanor och hitta hälsosamma sätt att minimera eller hantera stressiga händelser i ditt liv. Tala med din läkare eller en mentalvårdspersonal om du behöver hjälp med att hantera stress.
• Drick alkohol med måtta. Om du dricker alkohol, drick med måtta. Att dricka alkohol höjer blodtrycket.

Förbereder för ett möte med en läkare

Om du har plötslig bröstsmärta eller andra symtom på akut kranskärlssyndrom ska du omedelbart söka akutvård eller ringa ett akutnummer.

Din beskrivning av symtom ger viktig information för att hjälpa ett akut medicinskt team att ställa en diagnos. Var beredd att svara på följande frågor.

• När uppträdde tecken eller symtom?
• Hur länge varade symtomen?
• Vilka symtom upplever du just nu?
• Hur skulle du beskriva smärtan?
• Var sitter smärtan?
• Hur skulle du bedöma smärtans svårighetsgrad?
• Förvärrar eller minskar något symtomen?