:max_bytes(150000):strip_icc()/period-pain-AdobeStock_343323786-b2c5c68cb0f84b2cb6fef6b56f26ee1b.jpg "Hur man sänker prostaglandinnivå under menstruationen"){kind=small}
Gastrit och tarminflammation är två vanliga sjukdomar i matsmältningskanalen. Gastrit är inflammation i magfodret, medan tarminflammation kan förekomma i någon del av tarmen, inklusive tunntarmen eller tjocktarmen (kolit). Dessa förhållanden kan förekomma oberoende eller tillsammans och kan variera från mild och självbegränsande till allvarlig och kronisk.
Den här artikeln förklarar symtomen på gastrit och tarminflammation, de vanliga orsakerna till dessa två tillstånd och ger information om att diagnostisera och behandla dem.
Orsaker till gastrit och tarminflammation
Vanliga orsaker till gastrit:
- Infektion av Helicobacter pylori: Denna spiralformade bakterie koloniserar magfodret och orsakar kronisk inflammation. Det är den vanligaste orsaken till kronisk gastrit.
- Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel: mediciner som ibuprofen eller aspirin kan skada magfodret genom att minska prostaglandinproduktionen. Prostaglandiner skyddar slemhinnevävnader (genom att stödja slem- och bikarbonatsekretion, upprätthålla blodflödet och hjälpa till att reglera syra).
- Överdriven alkoholkonsumtion: Alkohol irriterar magslemhinnan och kan leda till akut eller kronisk inflammation.
- Autoimmun gastrit: Hos vissa människor attackerar immunsystemet felaktigt magfodret, särskilt de parietalceller som producerar magsyra.
- Stressrelaterad slemhinneskador: Kritiskt sjuka patienter kan utveckla gastrit på grund av minskat blodflöde i slemhinnan.
Vanliga orsaker till tarminflammation:
- Infektioner: Bakteriell infektion (Salmonella, E. coli, Shigella), virusinfektion (norovirus, rotavirus) och parasitinfektion kan alla orsaka inflammation i tarmen.
- Inflammatorisk tarmsjukdom: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är kroniska autoimmuna tillstånd som kännetecknas av pågående inflammation i tarmen.
- Matintoleranser och allergier: Förhållanden som celiaki (glutenkänslighet) eller laktosintolerans kan resultera i tarminflammation efter livsmedelskonsumtion.
- Mediciner: Antibiotika och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel kan störa tarmfodret och förändra tarmmikrobiomet, vilket leder till inflammation.
- Strålning eller ischemi: Strålterapi eller dåligt blodflöde till tarmen kan också utlösa inflammation.
Symtom på gastrit och tarminflammation
1. Abdominalsmärta
Du kanske känner en brinnande känsla eller en krampande smärta, vanligtvis i övre buken (gastrit) eller nedre buken (tarminflammation).
Vid gastrit skadar inflammationen den skyddande slemhinnbarriären, vilket gör att magsyra kan irritera magfodret och orsaka smärta. Vid tarminflammation leder immuncellinfiltration och skador på epitelskiktet till lokal nervirritation och bukkramp.
Abdominalsmärta är ett av de vanligaste symtomen. Studier visar att upp till 90% av personer med gastrit rapporterar en viss grad av övre buksmärta. På samma sätt rapporteras i inflammatorisk tarmsjukdom i över 75% av fallen.
2. Illamående och kräkningar
Gastrisk inflammation stimulerar afferenta vagala vägar i magen, som utlöser hjärnans kräkningscenter. Dessutom kan inflammatoriska mediatorer som prostaglandiner och cytokiner påverka illamående och aptitcentra.
Illamående finns hos cirka 60% av personer med akut gastrit. Det är mer troligt att kräkningar inträffar i fall med svår inflammation eller infektion.
3. Abdominal uppblåsthet
Inflammation kan försämra normal gastrisk tömning och tarmmotilitet. Denna dysfunktion leder till gasretention och försenad matsmältning, vilket orsakar bukuppblåsthet.
Abdominal uppblåsthet förekommer hos ungefär 50% av personer med kronisk gastrit eller tarminflammation, särskilt i fall som involverar matintolerans eller irriterande tarmsyndrom.
4. Diarré
Intestinal inflammation stör flytande absorption eftersom den skadar slemhinnan och ökar utsöndring av elektrolyter och vatten. Intestinal inflammation får också mat att röra sig snabbare genom matsmältningskanalen, vilket minskar den tillgängliga tiden för absorption.
Diarré är ett kännetecknande symptom på tarminflammation. Över 80% av personer med infektiös enterit eller inflammatorisk tarmsjukdom upplever diarré.
5. Förlust av aptit
Du kanske känner dig mindre intresserad av att äta eller känna dig full snabbt.
Cytokiner som TNF-alfa och IL-6, frisatt under inflammation, undertrycker hungercentra i hypotalamus i hjärnan. Smärta, illamående och bukuppblåsthet minskar också aptiten.
Appetitförlust rapporteras hos över 50% av personer med gastrit eller inflammatoriska tarmförhållanden.
6. Blod i avföring eller i spy
Du kanske märker röda eller svarta avföringar eller spy som ser ut som kaffegrut.
Vid gastrit kan slemhinnorosion leda till blödning i magen. Vid tarminflammation kan sår av tarmväggen få blod att blandas med avföring.
Detta är ett mindre vanligt men allvarligt symptom. Cirka 8% av personer med svår gastrit utvecklar gastrointestinal blödning. Vid ulcerös kolit rapporteras rektal blödning hos över 80% av patienterna.
7. Trötthet och svaghet
Du kanske känner dig trött, låg energi eller svag under hela dagen.
Kronisk inflammation leder till anemi på grund av blodförlust eller dålig näringsabsorption (järn, folat, B12). Inflammatoriska cytokiner påverkar också energimetabolism och sömnkvalitet.
Trötthet rapporteras av upp till 80% av individer med inflammatorisk tarmsjukdom och hos många människor med kronisk gastrit som involverar anemi.
Diagnos av gastrit och tarminflammation
Granskning av medicinsk historia och fysisk undersökning
Läkaren kommer att fråga om dina symtom, kost, mediciner och riskfaktorer. Fysisk undersökning kan avslöja buksmärta eller obehag eller tecken på anemi.
Laboratorietester:
- Komplett blodantal: Detta test hjälper till att upptäcka anemi eller infektion.
- Avföringstest: Detta test hjälper till att identifiera infektioner (t.ex. bakterietoxiner, parasiter) och bedöma för blod.
- Helicobacter pylori -testning: andningstest, avföring antigentest eller blodantikroppstest hjälper till att bekräfta Helicobacter pylori -infektion.
- C-reaktivt protein eller erytrocytsedimentationshastighet: Dessa markörer indikerar systemisk inflammation.
Avbildningstester och endoskopi
- Övre matsmältningskanal endoskopi (EGD): En flexibel kamera används för att visualisera magfodret och samla biopsier.
- Kolonoskopi: Kolonoskopi utförs för att undersöka kolon och rektum i fall av misstänkt inflammatorisk tarmsjukdom eller kolit.
- Abdominal ultraljud eller CT -skanning: Dessa bildtester hjälper till att upptäcka komplikationer såsom förtjockade tarmväggar eller abscesser.
Behandling av gastrit och tarminflammation
Livsstils- och dietmodifieringar
- Undvik irriterande: Du bör sluta ta icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, minska alkohol och undvika kryddig mat.
- Ät mindre, mer frekventa måltider: detta mått underlättar matsmältningen och minskar syraexponering.
- Hantera stress: Stressminskning hjälper till att förbättra symtomen, särskilt vid funktionella tarmstörningar.
Användning av mediciner
- Protonpumpshämmare: Dessa läkemedel (t.ex. omeprazol) minskar syrasekretion och främjar läkning av magfodret.
- Antibiotika: Antibiotika kan utrota Helicobacter pylori (vanligtvis en kombination av klaritromycin, amoxicillin och en protonpumpshämmare).
- Antiinflammatoriska läkemedel för inflammatorisk tarmsjukdom: mediciner som mesalamin eller kortikosteroider minskar tarminflammation.
- Biologik och immunsuppressiva medel: Dessa avancerade läkemedel används för måttliga till allvarliga inflammatoriska tarmsjukdomar som inte svarar på standardterapi.
- Antidiarrheal och antispasmodiska medel: Dessa mediciner lindrar symtom som diarré och abdominal kramp.
Näringsstöd
Om du har kronisk inflammation eller absorptionsproblem kan du behöva:
- Järn-, folat- eller vitamin B12 -tillskott
- Kalkalorier eller högproteindieter
- Särskilda formler för enteral näring vid svår inflammatorisk tarmsjukdom
Gastrit och tarminflammation kan påverka din livskvalitet avsevärt. Medan orsakerna och symtomen varierar, kan tidig diagnos och lämplig behandling förhindra komplikationer som sår, blödning eller kronisk tarmskada. Du bör konsultera en sjukvårdspersonal om du upplever ihållande buksmärta, kräkningar, blod i avföring eller betydande förändringar i din matsmältning.
