Ofta huvudvärk hos barn är en när det gäller hälsoproblem. Denna fråga påverkar ett barns dagliga liv, från deras förmåga att fokusera i skolan till deras deltagande i sociala aktiviteter. Medan tillfällig huvudvärk kanske inte höjer larm, ofta huvudvärk – vilket innebär huvudvärk som inträffar mer än en gång i veckan, eller upplever huvudvärk mer än 15 dagar i månaden i minst tre månader – behövs medicinsk diagnos och behandling.
Huvudvärk är en av de vanligaste hälsoklagomålen i barnpopulationer. Studier uppskattar att 20-30% av barnen upplever återkommande huvudvärk, med prevalens som ökar när barn närmar sig tonåren. Ofta huvudvärk kan leda till missade skoldagar, minskade akademiska prestationer och emotionell besvär, vilket gör tidig identifiering och ledning kritisk. För den här artikeln betraktas ofta huvudvärk som huvudvärk som förekommer regelbundet för att orsaka oro, men i medicinsk forskning definieras kronisk huvudvärk som förekommer 15 eller fler dagar per månad under minst tre månader. Att förstå de underliggande orsakerna – oavsett om det är primärt huvudvärk (inte kopplat till en annan sjukdom) eller sekundär huvudvärk (ett symptom på en underliggande fråga) – är viktigt för effektiv behandling.
Orsaker till ofta huvudvärk hos barn och behandlingen
Primär huvudvärk
Primär huvudvärk är fristående tillstånd som inte orsakas av andra medicinska problem. Hos barn är de vanligaste typerna migrän och huvudvärk av spänningar. Andra former som klusterhuvudvärk är sällsynta.
Migrän
Migrän hos barn skiljer sig från migrän hos vuxna i presentation och varaktighet. Migrän hos barn orsakar vanligtvis bankande smärta, som kan vara på ena sidan eller båda sidor av huvudet, och varar från en till flera timmar-kortare än 4-72 timmar som ses hos vuxna. Vanliga symtom inkluderar illamående, kräkningar, känslighet för ljus (fotofobi) och ljud (fonofobi) och i cirka 10-30% av fallen, se en aura. Auror är tillfälliga sensoriska störningar, som att se blinkande lampor eller sicksacklinjer, som föregår huvudvärken. Forskning indikerar att migrän förekommer hos cirka 5-10% av barnen, med prevalens som stiger till 17-28% av tonåren.
Den exakta orsaken till migrän förblir svårfångad, men migrän tros komma från en blandning av genetisk predisposition och miljöutlösare. Familjehistoria är en betydande riskfaktor; Barn med en förälder som har migrän har 50% chans att utveckla migrän och stiger till 75% om båda föräldrarna har migrän. Mekanistiskt involverar migrän onormal hjärnaktivitet, särskilt i hjärnstammen och dess interaktion med trigeminalnerven – en viktig smärtväg. Förändringar i cerebralt blodflöde och obalanser i neurotransmittorer som serotonin är inblandade. Triggare hos barn inkluderar ofta stress, brist på sömn, uttorkning, hopp över måltider, koffein och vissa livsmedel (t.ex. choklad, åldrade ostar).
Att diagnostisera migrän förlitar sig på klinisk historia snarare än avbildningstester, såvida inte atypiska funktioner uppstår. För att bekräfta migrän kräver den internationella klassificeringen av huvudvärkstörningar (ICHD-3) kriterier minst fem migränattacker som varade i 1-72 timmar (obehandlad), med minst två av dessa funktioner: ensidig plats, pulserande kvalitet, måttlig till svårighet eller förvärring genom rutinaktivitet, plus masea/vomitering eller fotofobisk. Hos barn accepteras kortare varaktigheter och bilateral smärta variationer. Läkare kan använda huvudvärkdagböcker för att spåra frekvens, varaktighet och triggers.
Behandling av migrän hos barn är akut lättnad och förebyggande. För akuta migränattacker är smärtstillande medel som ibuprofen (10 mg/kg) eller acetaminophen (15 mg/kg) första linjealternativ, effektiva i 60-80% av fallen när de tas tidigt. För allvarliga eller eldfasta migrän kan triptaner (t.ex. sumatriptan nässpray, 5-20 mg) användas hos ungdomar, med studier som visar effektivitet i 50-60% av fallen. Förebyggande terapi beaktas om migrän förekommer mer än 4-6 gånger per månad eller försämrar livskvaliteten allvarligt. Alternativen inkluderar propranolol (1-2 mg/kg/dag), topiramat (1-2 mg/kg/dag) eller amitriptylin (0,25-1 mg/kg/dag), med en framgångsgrad på 50-70% i minskande frekvens. Icke-läkemedelsmetoder, såsom biofeedback (reducerande migränattacker med 40-60% i studier), är kognitiv beteendeterapi och livsstilsförändringar (t.ex. regelbunden sömn, hydrering), lika viktiga.
Huvudvärk av spänningstyp (tension-type headache)
Huvudvärk av spänningstyp är den vanligaste primära huvudvärktypen hos barn, som förekommer i upp till 15-20% av skolåldern. Huvudvärk av spänningstyp presenteras som en tråkig, icke-throbbande smärta, ofta beskrivet som ett tätt band runt huvudet. Smärtan är vanligtvis bilateral, mild till måttlig och varar 30 minuter till flera dagar. Till skillnad från migrän orsakar huvudvärk av spänningstyp sällan illamående eller kräkningar, även om mild fotofobi eller fonofobi kan uppstå i 10-20% av fallen.
Orsaken till huvudvärk av spänningstyp är inte helt förstått, men är kopplad till muskelspänning i huvudet, nacken eller axlarna, ofta utlöses av stress, ångest, dålig hållning eller trötthet. Emotionell stress rapporteras i 50-70% av pediatriska fall, medan långvarig skärmtid eller felaktig ergonomi bidrar i 20-30% av fallen. Till skillnad från migrän involverar inte huvudvärk av migrän inte betydande vaskulära förändringar, även om perikraniell myofascial smärta är ett vanligt fynd.
Diagnos av huvudvärk av spänningstyp följer ICHD-3-kriterier: Minst 10 huvudvärkepisoder som varar 30 minuter till 7 dagar, med smärta som är pressande/skärpning, mild-till-måttlig, bilateral och inte försämrad av fysisk aktivitet, plus inte mer än en av fotofobi, fonofobien eller mjuk naus. Klinisk historia och fysiska tentor räcker med neuroimaging reserverade för ovanliga mönster.
Akut huvudvärk av spänningstyp behandlas med smärtstillande medel som ibuprofen eller acetaminophen, effektiv i 70-90% av fallen. Ofta huvudvärkepisoder kan kräva förebyggande strategier, såsom stresshantering (t.ex. avslappningsträning, minska huvudvärkfrekvensen med 30-50%), fysikalisk terapi för hållningskorrigering och begränsa skärmtiden till under 2 timmar dagligen. Läkemedel som amitriptylin används sällan om inte huvudvärk av spänningar är kronisk och försvagande.
Andra primära huvudvärktyper
Klusterhuvudvärk (cluster headache), präglat av svår, ensidig smärta nära ögat med autonoma symtom (t.ex. rivning, nässtockning), är sällsynt hos barn, vilket påverkar mindre än 0,1% av fallen. På grund av dess knapphet är klusterhuvudvärk inte detaljerad här utan garanterar specialiserad remiss om det misstänks.
Sekundär huvudvärk
Sekundär huvudvärk uppstår från underliggande förhållanden och kan vara ofta om orsaken kvarstår. Vanliga syndare hos barn inkluderar bihåleinflammation, synproblem och tandproblem.
Bihåleinflammation
Inflammation i sinuskaviteterna orsakar huvudvärk eftersom det orsakar tryck och smärta i pannan, kinderna eller runt ögonen. Smärta förvärras med huvudrörelse eller liggande på grund av ökat sinustryck. Akut bakteriell bihåleinflammation, ofta efter en förkylning, orsakar 5-10% av barns sekundära huvudvärk.
Diagnos förlitar sig på symtom som nasal trängsel, purulent urladdning och ansiktsmärta som varar under 10 dagar efter viral infektion. CT-skanningar, som används i 10-20% av komplexa fall, bekräftar sinusinflammation, även om klinisk bedömning räcker för de flesta fall.
Bakteriell sinusit behandlas med antibiotika (t.ex. amoxicillin, 80-90 mg/kg/dag) under 10-14 dagar, vilket löser huvudvärk i 85-95% av fallen. Tillägg inkluderar dekongestanter, saltlösning och smärtstillande medel. Kroniska fall kan behöva remiss till en öron-nässpecialist.
Synproblem
Oskorrigerade brytningsfel (t.ex. hyperopia, astigmatism) eller ögonstam från långvarig nära arbete (t.ex. läsning, skärmar) orsakar frontal eller periorbital huvudvärk hos 5-15% av barnen. Smärtan härstammar från överarbetade ögonmuskler eller skivning.
En ögonundersökning av en optiker identifierar brytningsfel eller konvergensinsufficiens, vanligt i 10-20% av huvudvärkfall efter visuella uppgifter.
Behandling: Korrigerande linser eller synterapi eliminerar huvudvärk i 80-90% av fallen inom 1-2 veckor. Att begränsa skärmtiden och ta pauser var 20-30 minut hjälper också.
Tandproblem
Temporomandibulära ledstörningar, bruxism eller tandbescesser utstrålar smärta till huvudet, vilket bidrar till 5-10% av sekundär huvudvärk. Bruxism, rådande hos 15-30% av barnen, stammar käkmuskler, vilket orsakar temporär smärta.
Diagnos: En tandundersökning kommer att avslöja temporomandibular leddysfunktion, slitage på grund av tänder slipning eller infektion. För att diagnostisera bruxism kan sömnobservation eller polysomnografi krävas.
Behandling: Dentalapparater (t.ex. nattvakter för tänder) minskar huvudvärkfrekvensen med 60-80% i bruxismfall. Abscesser behöver antibiotika eller dränering, medan temporomandibulära ledproblem kan behandlas med fysioterapi eller antiinflammatorer.
Andra orsaker
Huvudtrauma, intrakraniella massor, hydrocephalus och överanvändning av medicinering (t.ex. från ofta smärtstillande användning) är mindre vanliga men allvarliga orsaker som kräver brådskande utvärdering via avbildningstester (MRI/CT) och skräddarsydd behandling.
När behöver du söka läkare?
Föräldrar måste konsultera en läkare om ett barns huvudvärk:
- Är plötsliga, allvarliga
- Inkludera neurologiska tecken (t.ex. svaghet, kramper, förvirring)
- Inträffar efter en huvudskada
- Följ feber, styv nacke eller hudutslag (föreslår meningit)
- Stör det dagliga livet avsevärt
- Skift i mönster eller förvärras plötsligt
Dessa varningstecken, närvarande i 1-5% av fallen, kan indikera allvarliga tillstånd som tumörer eller infektioner som behöver omedelbar behandling.
Förebyggande åtgärder
Livsstilsjusteringar kan mildra frekvens och svårighetsgrad för många huvudvärktyper.
- Sömn: Sov 9-11 timmar varje natt för åldrarna 6-13 skär huvudvärksrisken med 20-30%.
- Näring: Regelbundna måltider förhindrar hypoglykemi-relaterad huvudvärk i 10-15% av fallen.
- Drick tillräckligt med vatten: Att dricka 4-8 koppar vatten dagligen, baserat på ålder, minskar utlösare av utlösningar av uttorkning.
- Stresshantering: Avslappning eller kognitiv beteendeterapi sänker spänningsinducerade huvudvärkepisoder med 30-50%.
- Skärmtid: Begränsning till 1-2 timmar dagligen med paushalvor på töjningsrelaterad huvudvärk.
För barn som är benägna att migräner kan identifiera och undvika specifika triggers – till exempel vissa livsmedel eller oregelbundna scheman – genom en huvudvärkdagbok kan ytterligare minimera huvudvärk.
