Översikt
Vad är immunsuppressiva medel?
Immunsuppressiva medel är läkemedel som håller ditt immunförsvar i schack.
Kroppens immunförsvar hjälper till att bekämpa infektioner som orsakar sjukdom. Men ibland attackerar immunsystemet av misstag friska celler och vävnader. Immunsuppressiva medel kan bromsa eller stoppa detta svar.
Vem behöver immunsuppressiva medel?
Din vårdgivare kan rekommendera immunsuppressiva medel om du har:
- Autoimmun sjukdom.
-
Organtransplantation.
-
Stamcells- eller benmärgstransplantation.
Vilken roll har immunsuppressiva medel vid autoimmuna sjukdomar?
När du har en autoimmun sjukdom, missför immunsystemet frisk vävnad och celler för främmande inkräktare (som bakterier). Immunförsvaret vänder sig i huvudsak mot kroppen och angriper den. Beroende på vilken del av kroppen som är under attack kan detta svar leda till olika typer av autoimmuna sjukdomar.
Immunsuppressiva medel håller tillbaka immunförsvaret och hjälper till att förhindra cellskador och inflammation. Dessa läkemedel minimerar symtomen. De kan till och med försätta en autoimmun sjukdom i remission (du har inga tecken på sjukdomen).
Du kan behöva immunsuppressiva läkemedel om du har någon av dessa autoimmuna sjukdomar:
-
Alopecia areata.
-
Inflammatorisk tarmsjukdom, inklusive Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
-
Lupus.
-
Multipel skleros.
-
Psoriasis eller psoriasisartrit.
-
Reumatism.
Vilken roll spelar immunsuppressiva medel vid organtransplantationer?
För personer som får organtransplantationer hjälper immunsuppressiva medel till att förhindra organavstötning. Ditt immunsystem vet att det nya organet inte är en del av din ursprungliga kropp. Den uppfattar det nya organet som ett hot och kommer att försöka förstöra det. Immunsuppressiva medel kontrollerar detta svar och skyddar det nya organet.
Du kommer att få starka doser immunsuppressiva medel (induktionsmedel) vid tidpunkten för organtransplantationen. Detta hjälper till att säkerställa transplantationsframgång. För att förhindra organavstötning måste du ta immunsuppressiva medel (underhållsläkemedel) varje dag hela livet.
Läkemedelsdosen kan minska med tiden när ditt immunförsvar anpassar sig till det nya organet. Vårdgivare ordinerar vanligtvis prednison för organtransplantation.
Vilken roll spelar immunsuppressiva medel vid stamcellstransplantationer (benmärgstransplantationer)?
Stamcellstransplantationer kan behandla många tillstånd, inklusive:
- Blodcancer som leukemi, lymfom och multipelt myelom.
- Blodsjukdomar som sicklecellssjukdom och talassemi.
- Benmärgsproblem som aplastisk anemi.
Vissa stamcellstransplantationer använder dina egna celler (autolog transplantation). Människor som har en autolog transplantation behöver inte immunsuppressiva mediciner.
Allogena stamcellstransplantationer ersätter sjuka celler i din kropp med friska från en donator (kallat transplantat). Efter en transplantation börjar donatorcellerna bygga upp ett nytt immunsystem i din kropp (värden).
Ibland ser detta nya immunsystem din kropp som främmande. Immunsystemet kan angripa friska vävnader och organ. Detta leder till graft-versus-host-sjukdom (GVHD).
Immunsuppressiva medel minskar risken för GVHD. Du får olika intravenösa (IV) eller orala immunsuppressiva medel under flera veckor till månader under och efter en stamcellstransplantation. Du kan behöva ta immunsuppressiva medel i flera år tills det nya immunförsvaret stabiliseras.
Vilka typer av immunsuppressiva medel finns det?
Kortikosteroider, såsom prednison, är bland de vanligaste immunsuppressiva medlen som vårdgivare ordinerar. Men det finns många typer av immunsuppressiva medel. Din leverantör kommer att välja ett läkemedel (eller en kombination av immunsuppressiva) baserat på ditt specifika tillstånd och dina symtom.
Du kan få immunsuppressiva medel som piller eller vätska, IV eller injektion (spruta). Typer av immunsuppressiva medel inkluderar:
- Biologiska läkemedel som adalimumab (Humira®) och infliximab (Remicade®).
- Kalcineurinhämmare som takrolimus (Envarsus XR® eller Protopic) och ciklosporin (Gengraf®, Neoral® eller Sandimmune®).
- Kortikosteroider (prednison).
- Inosinmonofosfatdehydrogenashämmare (IMDH) såsom mykofenolatmofetil (CellCept®).
- Janus kinashämmare såsom tofacitinib (Xeljanz®).
- Mekanistiskt mål för rapamycin (mTOR)-hämmare såsom sirolimus (Rapamune®).
- Monoklonala antikroppar som basiliximab (Simulect®).
Risker/fördelar
Vilka är de potentiella biverkningarna av immunsuppressiva läkemedel?
Immunsuppressiva medel kan ha kraftfulla effekter på kroppen. Din vårdgivare kommer att beställa regelbundna blodprover för att se till att medicinnivåerna inte blir för höga. Höga doser kan orsaka allvarliga biverkningar.
Biverkningar varierar beroende på typen av immunsuppressivt medel. Dessa läkemedel kan orsaka:
-
Acne.
-
Diabetes.
-
Trötthet.
- Håravfall eller tillväxt.
-
Huvudvärk. Problem med att koncentrera sig eller komma ihåg.
-
Högt blodtryck.
- Munsår.
- Benskörhet (benskörhet).
- Skakningar.
- Viktökning.
-
Magbesvär och illamående och kräkningar.
Vilka är de potentiella riskerna eller komplikationerna med immunsuppressiva läkemedel?
Ett undertryckt immunförsvar har svårt att bekämpa infektioner. Du har en högre risk att utveckla:
- Blodinfektioner som MRSA och sepsis.
- Svampinfektioner som trast och hudsvamp.
- Hudinfektioner som cellulit.
- Luftvägsinfektioner, inklusive förkylningar, influensa och lunginflammation.
När ska man ringa doktorn
När ska jag ringa min vårdgivare?
Du bör ringa din vårdgivare om du upplever:
- Extrem trötthet eller svaghet.
-
Smärta i nedre delen av ryggen.
- Illamående, kräkningar, buksmärtor eller viktproblem.
-
Smärtsam urinering eller frekvent urinering.
- Tecken på infektion, inklusive feber och frossa.
ytterligare detaljer
Vilken uppföljningsvård behöver jag när jag tar immunsuppressiva läkemedel?
Du får oftare blodprover för att övervaka läkemedelseffektivitet och biverkningar. Din vårdgivare kan öka eller minska dosen beroende på symtom och biverkningar.
Personer med autoimmuna sjukdomar och organtransplantationer tar ofta dessa mediciner livet ut. Mottagare av stamcellstransplantationer kan kanske sluta ta läkemedlen efter att risken för GVHD går över.
Hur ska jag ta immunsuppressiva medel?
Immunsuppressiva medel har kraftfulla effekter. Det är viktigt att följa din vårdgivares direktiv. Du bör ta det ordinerade läkemedlet dagligen, helst vid samma tidpunkt varje dag.
Att hoppa över en dag med medicin kan orsaka en autoimmun sjukdomsuppblossande (återvändande eller förvärrade symtom). För transplantationsmottagare kan en missad dos innebära risk för organavstötning eller GVHD-komplikationer. Du bör kontakta din läkare om du missar en dos.
Är det säkert att ta immunsuppressiva medel när du är gravid eller ammar?
Alla som tar immunsuppressiva läkemedel bör prata med sin vårdgivare innan de blir gravida. Vissa immunsuppressiva medel kan orsaka fosterskador. Vissa läkemedel kan vara skadliga att ta under graviditet eller under amning. Du kan behöva byta till ett annat läkemedel.
Immunsuppressiva medel erbjuder livräddande fördelar för många människor. Men att undertrycka ditt immunförsvar kan leda till biverkningar och öka risken för hälsokomplikationer. Din vårdgivare kommer noggrant att övervaka ditt tillstånd och kontrollera om det finns några biverkningar. Du kan byta läkemedel eller doseringsmängder för att få den mest effektiva behandlingen med minimala problem. Låt din vårdgivare veta om du upplever livsstörande biverkningar eller om läkemedlet inte ger symtomlindring.
