Översikt
Dengue feber är en myggburen sjukdom som förekommer i tropiska och subtropiska områden i världen. Mild denguefeber orsakar hög feber och influensaliknande symtom. Den allvarliga formen av denguefeber, även kallad dengue hemorragisk feber, kan orsaka allvarlig blödning, plötsligt blodtrycksfall (chock) och dödsfall.
Miljontals fall av dengueinfektion uppträder över hela världen varje år. Dengufeber är vanligast i Sydostasien, västra Stilla öarna, Latinamerika och Afrika. Men denna sjukdom har spridit sig till nya områden, inklusive lokala utbrott i Europa och södra delar av USA.
Forskare arbetar med vacciner mot denguefeber. För närvarande, i områden där denguefeber är vanligt, är de bästa sätten att förhindra infektion att undvika att bli biten av myggor och att vidta åtgärder för att minska myggpopulationen.
Symtom på denguefeber
Många har inget symptom på en dengueinfektion.
När symtom uppträder kan de förväxlas med andra sjukdomar – som influensa – och börjar vanligtvis fyra till tio dagar efter att du har bitits av en infekterad mygga.
Dengufeber orsakar hög feber – 104 grader F (40 grader C) – och något av följande symtom:
- Huvudvärk
- Muskel-, ben- eller ledvärk
- Illamående
- Kräkningar
- Smärta bakom ögonen
- Svullna körtlar
- Utslag
![Dengue feber utslag](http://medicinsk.net/wp-content/uploads/2021/01/foto_4_post.jpg)
De flesta människor återhämtar sig inom en vecka eller så. I vissa fall förvärras symtomen och kan bli livshotande. Detta kallas svår dengue, dengue hemorragisk feber eller dengue shock-syndrom.
Allvarlig dengue händer när dina blodkärl skadas och läcker. Och antalet blodproppsbildande celler (blodplättar) i blodomloppet sjunker. Detta kan leda till chock, inre blödningar, organsvikt och till och med dödsfall.
Varningstecken på svår denguefeber – som är en livshotande nödsituation – kan utvecklas snabbt. Varningssignalerna börjar vanligtvis den första dagen eller två efter att febern har försvunnit och kan inkludera:
- Allvarlig magont
- Ihållande kräkningar
- Blödning från tandköttet eller näsan
- Blod i urinen, avföringen eller kräkningen
- Blödning under huden, som kan se ut som blåmärken
- Svår eller snabb andning
- Trötthet
- Irritabilitet eller rastlöshet
![Flera purpura-och-petechiae-på-vänster-axel Multipel purpura och petechiae på vänster axel hos en patient med denguefeber](http://medicinsk.net/wp-content/uploads/2021/01/article_river_ac914910a6b711eaaf1977fd35d54b2a-lightbox_548d09d09e4611ea974ae1d95acfe50b-Case-Report.-Dengue-Fever-with-Hemorrhagic-manifestations-page-002.png)
När behöver du träffa en läkare?
Allvarlig denguefeber är en livshotande medicinsk nödsituation. Sök omedelbar läkarvård om du nyligen har besökt ett område där det är känt att denguefeber förekommer, du har haft feber och utvecklar någon av varningsskyltarna. Varningstecken inkluderar allvarlig magont, kräkningar, andningssvårigheter eller blod i näsan, tandköttet, kräkningen eller avföringen.
Om du har rest nyligen och utvecklat feber och lindriga symtom på denguefeber, kontakta din läkare.
Vad orsakar denguefeber?
Dengue feber orsakas av en av fyra typer av denguevirus. Du kan inte få denguefeber genom att vara runt en smittad person. Istället sprids denguefeber genom myggbett.
De två typerna av myggor som oftast sprider denguevirus är vanliga både i och runt mänskliga boenden. När en mygga biter en person som är smittad med ett denguevirus, kommer viruset in i myggan. Sedan, när den infekterade myggen biter en annan person, kommer viruset in i den personens blodomlopp och orsakar en infektion.
När du har återhämtat dig från denguefeber har du långvarig immunitet mot den typ av virus som smittade dig – men inte mot de andra tre typerna av denguefebervirus. Det betyder att du kan smittas igen i framtiden av en av de andra tre virustyperna. Din risk att utveckla svår denguefeber ökar om du får denguefeber en andra, tredje eller fjärde gång.
Riskfaktorer
Du har större risk att utveckla denguefeber eller en allvarligare form av denna sjukdom om:
- Du bor eller reser i tropiska områden. Att vara i tropiska och subtropiska områden ökar risken för exponering för viruset som orsakar denguefeber. Särskilt högriskområden inkluderar Sydostasien, västra Stillahavsöarna, Latinamerika och Afrika.
- Du har haft denguefeber tidigare. Tidigare infektion med ett denguefebervirus ökar risken för allvarliga symtom om du får denguefeber igen.
Komplikationer från denguefeber
Allvarlig denguefeber kan orsaka inre blödningar och organskador. Blodtrycket kan sjunka till farliga nivåer och orsaka chock. I vissa fall kan svår denguefeber leda till döden.
Kvinnor som får denguefeber under graviditeten kan sprida viruset till barnet under förlossningen. Dessutom har barn av kvinnor som får denguefeber under graviditeten en högre risk för förlossning, låg födelsevikt eller fosterskada.
Förebyggande av denguefeber
Vaccin
I delar av världen där denguefeber är vanligt är ett vaccin mot denguefeber (Dengvaxia) godkänt för personer i åldrarna 9 till 45 som redan har haft denguefeber minst en gång. Vaccinet ges i tre doser under 12 månader.
Vaccinet är endast godkänt för personer som har en dokumenterad historia av denguefeber eller som har gjort ett blodprov som visar tidigare infektion med ett av denguevirusen – kallad seropositivitet. Hos personer som inte tidigare har haft denguefeber (seronegativ) tycks det att vaccinet ökar risken för svår denguefeber och sjukhusvistelse på grund av denguefeber i framtiden.
Förhindra myggbett
Världshälsoorganisationen betonar att vaccinet inte i sig är ett effektivt verktyg för att minska denguefeber i områden där sjukdomen är vanlig. Att förebygga myggbett och kontrollera myggpopulationen är fortfarande de viktigaste metoderna för att förhindra spridning av denguefeber.
Om du bor i eller reser till ett område där denguefeber är vanligt kan dessa tips hjälpa till att minska risken för myggbett:
- Bo i luftkonditionerade eller välskärmade bostäder. Myggorna som bär denguevirusen är mest aktiva från gryning till skymning, men de kan också bita på natten.
- Använd skyddskläder. När du går in i myggbelagda områden, ha på dig en långärmad skjorta, långa byxor, strumpor och skor.
- Använd myggmedel. Permetrin kan appliceras på dina kläder, skor, campingutrustning och sängnät. Du kan också köpa kläder gjorda med permetrin redan i den. För din hud, använd ett avstötningsmedel som innehåller minst 10% koncentration av DEET.
- Minska myggmiljön. Myggorna som bär dengueviruset bor vanligtvis i och runt hus och föder upp i stående vatten som kan samlas i sådana saker som begagnade bildäck. Du kan hjälpa till att sänka myggpopulationerna genom att eliminera livsmiljöer där de lägger sina ägg. Töm och rengör behållare som håller stående vatten minst en gång i veckan, t.ex. plantera behållare, djurfat och blomvaser. Håll stående vattenbehållare täckta mellan rengöring.
Diagnos
Diagnostisering av denguefeber kan vara svårt eftersom dess tecken och symtom lätt kan förväxlas med andra sjukdomar – som chikungunya, Zika-virus, malaria och tyfus.
Din läkare kommer troligen att fråga om din medicinska och resehistoria. Var noga med att beskriva internationella resor i detalj, inklusive länderna du besökte och datum, samt all kontakt du kan ha haft med myggor.
Din läkare kan också ta ett blodprov som ska testas i ett laboratorium för bevis på infektion med ett av denguevirusen.
Behandling av denguefeber
Det finns ingen specifik behandling för denguefeber.
Drick mycket vätska medan du återhämtar dig från denguefeber. Ring din läkare omedelbart om du har något av följande symtom på uttorkning:
- Minskad urinering
- Få eller inga tårar
- Torr mun eller läppar
- Slöhet eller förvirring
- Kalla eller klamiga extremiteter
OTC-läkemedlet acetaminophen (Tylenol) kan hjälpa till att minska muskelsmärta och feber. Men om du har denguefeber bör du undvika andra OTC smärtstillande medel, inklusive aspirin, ibuprofen (Advil, Motrin IB) och naproxennatrium (Aleve). Dessa smärtstillande medel kan öka risken för komplikationer av denguefeberblödning.
Om du har svår denguefeber kan du behöva:
- Stödjande vård på sjukhus
- Intravenös (IV) vätske- och elektrolytersättning
- Blodtrycksövervakning
- Transfusion för att ersätta blodförlust
Söker en läkare
Du kan hänvisas till en läkare som är specialiserad på infektionssjukdomar.
Eftersom mötet med din läkare kan vara kort bör du väl förbereda dig för din tid. Här är lite information som hjälper dig att bli redo.
Vad kan du göra
- Anteckna eventuella symtom du upplever, även om de verkar inte relaterade till anledningen till att du har planerat mötet.
- Skriv ner personlig personlig information. Lista din internationella reshistoria, med datum och besökta länder och mediciner som tas under resan. Ta med ett register över dina vaccinationer, inklusive vaccinationer före resan.
- Gör en lista över alla dina mediciner. Inkludera alla vitaminer eller kosttillskott du tar regelbundet.
- Skriv ner frågor som du kan ställa till din läkare. Att förbereda en lista med frågor kan hjälpa dig att få ut det mesta av din tid med din läkare. Lista dina frågor från viktigaste till minst viktiga om tiden tar slut.
För denguefeber, några grundläggande frågor att ställa din läkare inkluderar:
- Vad är den mest troliga orsaken till mina symtom?
- Vilka typer av tester behöver jag?
- Vilka behandlingar finns tillgängliga?
- Hur lång tid tar det innan jag mår bättre?
- Finns det några långsiktiga effekter av denna sjukdom?
Vad din läkare kan fråga
Var beredd att svara på frågor från din läkare, till exempel:
- När började dina symtom?
- Har dina symtom varit kontinuerliga eller tillfälliga?
- Hur allvarliga är dina symtom?
- Verkar något göra dina symtom bättre eller värre?
- Var har du rest under den senaste månaden?
- Ble du biten av myggor under resan?
- Har du varit i kontakt nyligen med någon som var sjuk?
.