Graviditet är en mycket betydelsefull tid i en kvinnas liv, fylld med fysiska och känslomässiga förändringar. Ett av de vanligaste och tidigaste tecknen på graviditet är illamående, vanligtvis kallad “illamående på morgonen”. Den här artikeln kommer att förklara varför illamående uppstår under graviditeten och hur man behandlar detta tillstånd.
Hur känns illamående under graviditeten?
Illamående under graviditeten är ett vanligt symptom som många gravida kvinnor upplever. I de flesta fall är illamående inte en anledning till oro och kan till och med vara ett gott tecken, vilket tyder på en hälsosam graviditet. Symtomet på morgonillamående kan uppstå när som helst på dagen eller natten. Många människor har illamående på morgonen, särskilt under de första tre månaderna av graviditeten.
Här är några vanliga förnimmelser:
- Obehagskänsla: Du kan ha en orolig mage eller en känsla av obehag i magen.
- Plötslig lust att kräkas: Denna känsla kan komma väldigt snabbt, och du kanske inte alltid kräks.
- Ökad känslighet för vissa lukter: Vissa lukter, till och med lukter du brukade gilla, kan få dig att känna dig illamående.
- Att känna sig illamående efter att ha ätit: Du kan känna dig illamående efter att ha ätit, särskilt efter vissa typer av mat.
Observera att intensiteten och varaktigheten av dessa känslor kan variera från person till person. Vissa människor kan känna sig lite illamående under några veckor, medan andra kan uppleva intensivt illamående under större delen av graviditeten.
Orsaker till illamående under graviditeten
1. Hormonella förändringar
Den primära orsaken till illamående under graviditeten är hormonella fluktuationer. I synnerhet är hormonet humant koriongonadotropin (hCG) associerat med illamående på morgonen. Nivåerna av hCG stiger kraftigt under den första trimestern, vilket sammanfaller med toppen av illamående och kräkningssymtom. Vissa studier tyder på att högre nivåer av hCG korrelerar med ökat illamående.
Dessutom stiger östrogennivåerna under graviditeten och kan bidra till illamående. Progesteron, ett annat graviditetshormon, slappnar av de glatta musklerna i matsmältningskanalen, vilket kan leda till långsammare matsmältning och illamående.
Hormonella förändringar under graviditeten är en avgörande del av kroppens anpassning för att stödja fostret under utveckling och förbereda modern för förlossning och amning. De främsta orsakerna till dessa hormonella förändringar inkluderar:
- Stödja fostrets utveckling: Hormoner som humant koriongonadotropin (hCG), progesteron och östrogen spelar nyckelroller för att stödja fostret under utveckling. Till exempel hjälper hCG, producerat av moderkakan, till att upprätthålla gulkroppen i äggstocken, som i sin tur producerar progesteron och östrogen i de tidiga stadierna av graviditeten. Progesteron hjälper till att upprätthålla livmoderslemhinnan, vilket ger en närande miljö för embryot.
- Förbereda kroppen för förlossningen: När graviditeten fortskrider ökar hormoner som relaxin. Relaxin hjälper till att slappna av ligamenten i bäckenet, vilket gör ligamenten mer flexibla för förlossningen. Dessutom stiger östrogennivåerna under hela graviditeten, vilket hjälper till att förbereda livmodern för förlossning genom att öka känsligheten hos livmodermusklerna för oxytocin, ett hormon som framkallar sammandragningar.
- Att upprätthålla graviditet: Progesteron spelar en avgörande roll för att förhindra livmodersammandragningar under graviditeten och upprätthålla en stabil miljö för fostret. Detta hormon hjälper också till att reglera immunsvar, vilket minskar risken för att moderns kropp stöter bort fostret.
- Förberedelse för amning: Prolaktin, som produceras av hypofysen, ökar under graviditeten och förbereder bröstkörtlarna för mjölkproduktion. Östrogen och progesteron påverkar också bröstutvecklingen, vilket säkerställer att kroppen är redo för amning efter förlossningen.
- Andra reglerande funktioner: Graviditetshormoner påverkar också olika fysiologiska system. Till exempel, förändringar i ämnesomsättning och vätskebalans regleras av hormoner som progesteron, östrogen och sköldkörtelhormoner.
Sammantaget är dessa hormonella förändringar väsentliga för att stödja graviditet, förlossning och postnatala funktioner, för att säkerställa hälsan för både modern och det utvecklande barnet.
2. Genetisk predisposition
Forskning visar att kvinnor med en familjehistoria av illamående under graviditeten är mer benägna att uppleva detta tillstånd. Genetiska variationer som påverkar hormonnivåer eller matsmältningsfunktioner kan bidra till att orsaka illamående under graviditeten.
3. Känslighet för lukter
Många gravida kvinnor rapporterar ökad känslighet för lukter. Denna luktkänslighet kan utlösa illamående, särskilt som svar på starka eller obehagliga lukter.
Denna känslighet för lukt är ofta kopplad till följande faktorer:
- Hormonella förändringar: En av huvudorsakerna till ökad luktkänslighet under graviditeten är hormonella förändringar, särskilt ökade nivåer av östrogen. Östrogen är känt för att påverka luktsystemet, som är ansvarigt för att upptäcka och bearbeta lukter. Högre nivåer av östrogen kan förstärka en kvinnas känslighet för lukter, vilket gör att tidigare tolererbara dofter verkar överväldigande eller obehagliga.
- Evolutionära faktorer: Vissa forskare tyder på att ökad luktkänslighet under graviditeten kan ha evolutionära rötter. I början av graviditeten kan detta förhöjda luktsinne ha hjälpt gravida kvinnor att undvika potentiellt skadliga livsmedel eller miljörisker, och därigenom skydda fostret under utveckling från toxiner eller patogener.
- Triggers för illamående: Ökad känslighet för lukter kan bidra till illamående och kräkningar (även kallat “morgonillamående”) som många gravida kvinnor upplever. Starka eller obehagliga lukter kan fungera som utlösare för illamående, vilket kan förvärra symtomen på morgonillamående.
- Psykologiska faktorer: Graviditet är en tid av betydande känslomässiga och psykologiska förändringar. För vissa kvinnor kan dessa förändringar leda till ökad medvetenhet om sina sinnen, inklusive lukt. Denna medvetenhet kan också förstärka reaktioner på olika lukter.
4. Näringsbrister
Brist på vitamin B6 har kopplats till ökat illamående under graviditeten. Detta samband kan bero på B6:s roll i syntesen av neurotransmittorer, vilket påverkar humöret och potentiellt illamående.
5. Psykologiska faktorer
Ångest och stress kan förvärra illamående under graviditeten.
Hur uppstår illamående under graviditeten?
Illamående under graviditeten beror på ett komplext samspel av fysiologiska och psykologiska faktorer:
- Centrala nervsystemet: Hjärnans emetiska centrum, beläget i medulla oblongata, reagerar på signaler från matsmältningssystemet och andra regioner. Hormonella förändringar, särskilt ökade hCG-nivåer, kan påverka detta centrum, vilket leder till illamående och kräkningar.
- Matsmältningssystemet: Progesteron-inducerad avslappning av matsmältningskanalen kan leda till försenad magtömning och långsammare matsmältning, vilket orsakar obehag och illamående.
- Ökad känslighet för lukter och smaker kan utlösa illamåendereflexen. Lukt- och smaksnerverna skickar signaler direkt till hjärnan, vilket kan utlösa illamående hos gravida kvinnor lättare.
Hur hanterar man överdrivet illamående under graviditeten?
I fall av allvarligt illamående kan läkare utföra ytterligare tester för att utesluta andra orsaker, såsom gastrointestinala störningar, leversjukdomar eller infektioner.
Hyperemesis gravidarum: För vissa kvinnor kan illamående och kräkningar bli tillräckligt allvarliga för att leda till hyperemesis gravidarum (hyperemesis gravidarum). Detta tillstånd diagnostiseras när illamående och kräkningar leder till uttorkning, viktminskning och elektrolytobalanser, vilket kräver medicinsk intervention.
Hur kan man minska illamående under graviditeten?
Enligt American Pregnancy Association upplever 70% till 80% av gravida kvinnor illamående i någon grad. Studier tyder på att att hantera stress, upprätthålla en balanserad kost och överväga kompletterande terapier effektivt kan minska symtomen. Obstetriker och gynekologer känner igen illamående som en vanlig och förväntad del av graviditeten. De betonar vikten av att hantera symtom för att förhindra komplikationer som uttorkning eller undernäring.
Här är sätten att minska illamående under graviditeten:
- Kostförändringar: Att äta mindre, tätare måltider kan hjälpa till att hantera illamående. Intetsägande, lättsmält mat som kex eller rostat bröd rekommenderas ofta. Du bör också behöva undvika att trigga mat eller lukter som framkallar illamående.
- Vitamin B6: Tillskott med vitamin B6 kan lindra illamående. Kliniska prövningar har visat att B6-tillskott minskar symtomen hos gravida kvinnor. En typisk dos sträcker sig från 25 till 50 mg, taget två till tre gånger dagligen.
- Antiemetiska läkemedel: För måttligt till svårt illamående kan läkare ordinera mediciner som doxylamin-pyridoxin eller prometazin. Dessa läkemedel fungerar genom att blockera signaler till hjärnans kräkningscentrum, vilket hjälper till att minska illamående.
- Kompletterande terapier: Vissa kvinnor finner lindring genom kompletterande behandlingar som akupunktur, akupressurband eller ingefäratillskott. Medan forskning om dessa terapier har olika resultat, rapporterar många gravida kvinnor om positiva erfarenheter.
- Intravenösa vätskor: I fall av hyperemesis gravidarum kan intravenös vätska och elektrolyter vara nödvändiga för att hantera uttorkning och återställa balansen.
Slutsats
Illamående och kräkningar under graviditeten, ofta känd som illamående på morgonen, är mycket vanligt under tidig graviditet.
Detta tillstånd kan påverka dig när som helst på dygnet eller så kan du känna dig sjuk hela dagen.
Morgonillamående är obehagligt och kan avsevärt påverka ditt dagliga liv. Men det försvinner vanligtvis i veckorna 16 till 20 av din graviditet och utsätter inte ditt barn för någon risk.
Det finns en risk att utveckla en allvarlig form av graviditetssjuka (hyperemesis gravidarum). Detta tillstånd kan vara allvarligt och det finns en chans att du inte får i dig tillräckligt med vätska i kroppen (dehydration) eller att du inte får tillräckligt med näringsämnen från din kost (undernäring). Du kan behöva specialistbehandling, ibland på sjukhus.
Ibland kan urinvägsinfektioner också orsaka illamående och kräkningar. En urinvägsinfektion drabbar vanligtvis urinblåsan, men kan spridas till njurarna.
