Antibiotika: biverkningar, vad är det och användning

Vad är antibiotika och hur används de?

Antibiotika är kraftfulla läkemedel som används för att bekämpa infektioner. Ditt vårdteam tror att du eller din älskade kan ha en infektion som kan behandlas med ett antibiotikum.

Alla infektioner behandlas inte med antibiotika. Även om antibiotika kan vara effektiva mot infektioner orsakade av bakterier (bakterier), är de inte effektiva mot virus.

Liksom alla läkemedel kan antibiotika ha biverkningar och bör endast användas vid behov. Att ta ett antibiotikum du inte behöver kan till och med vara skadligt. På grund av detta finns det viktiga saker att veta om antibiotika.

Vad behöver jag veta om antibiotika?

Visste du:

• Antibiotika är bland de vanligast förskrivna läkemedlen. Men upp till 50 % av alla antibiotika som skrivs ut till människor behövs inte eller är lika effektiva som man hoppats.
• Överanvändning av antibiotika är den enskilt viktigaste faktorn som har lett till antibiotikaresistens.
• Varje år i USA får minst 2 miljoner människor allvarliga infektioner med bakterier som är resistenta mot en eller flera av de antibiotika som är utformade för att behandla dessa infektioner.
• Minst 23 000 människor dör varje år som en direkt följd av dessa antibiotikaresistenta infektioner. Nästan 250 000 personer varje år behöver sjukhusvård för behandling av Clostridium difficile (C. difficile) infektioner. Denna infektion är mycket svår att behandla. Användningen av antibiotika var den främsta orsaken till att sjukdomen utvecklades. Minst 14 000 människor dör varje år i USA av C. difficile-infektioner. Många av dessa infektioner kunde ha förhindrats.

Överanvändning eller olämplig användning av antibiotika ger bakterier en chans att anpassa sig. När detta händer fungerar antibiotikan inte längre lika bra för att behandla infektionen – bakterierna blir ”resistenta” mot antibiotika.

Vad ska jag veta om antibiotikasäkerhet?

Antibiotika är kraftfulla läkemedel som i allmänhet är säkra. De är till stor hjälp för att bekämpa sjukdomar, men ibland kan antibiotika faktiskt vara skadligt.
Viktiga fakta att veta om antibiotikasäkerhet:

• Antibiotika kan ha biverkningar inklusive allergiska reaktioner och allvarlig, möjligen livshotande diarré orsakad av bakterien (grodden) Clostridium difficile (C. diff). Antibiotika kan också störa andra läkemedel du kan ta.
• Biverkningar av antibiotika är ansvariga för nästan vart femte akutmottagningsbesök. De är den vanligaste orsaken till akutmottagningsbesök för barn under 18 år.
• När du tar ett antibiotikum du inte behöver utsätts du i onödan för läkemedlets biverkningar och får ingen nytta av det.

Att ta ett antibiotikum du inte behöver kan leda till utveckling av antibiotikaresistens. När resistens utvecklas kan antibiotika inte kunna stoppa framtida infektioner. Varje gång du tar ett antibiotikum du inte behöver ökar du risken att utveckla en resistent infektion i framtiden.
Summan av kardemumman: antibiotika kommer med fördelar och risker. Om du ordineras ett antibiotikum, diskutera balansen mellan fördelar och risker med ditt vårdteam.

Vilka biverkningar är relaterade till antibiotika?

• Allergiska reaktioner: Varje år görs mer än 140 000 akutmottagningsbesök för reaktioner på antibiotika. Nästan fyra av fem akutmottagningsbesök för antibiotikarelaterade biverkningar beror på en allergisk reaktion. Dessa reaktioner kan variera från milda utslag och klåda till allvarliga hudreaktioner med blåsor, svullnad i ansikte och svalg och andningsproblem. Att minimera onödig antibiotikaanvändning är det bästa sättet att minska risken för biverkningar från antibiotika. Du bör berätta för din läkare om eventuella tidigare läkemedelsreaktioner eller allergier.
• C. difficile: C. difficile är en typ av bakterier (groddar) som orsakar diarré kopplat till minst 14 000 amerikanska dödsfall varje år. När du tar antibiotika förstörs goda bakterier som skyddar mot infektion i flera månader. Under denna tid kan du bli sjuk av C. difficile. Bakterierna kan plockas upp från förorenade ytor eller spridas från vårdmiljön. Människor, särskilt äldre vuxna, löper störst risk som tar antibiotika och även får medicinsk vård. Ta antibiotika exakt och endast enligt ordination.
• Antibiotikaresistens: Användning av antibiotika kan öka risken för att bakterier blir resistenta mot dem. Antibiotikaresistenta infektioner kan vara mycket allvarliga och svåra att behandla.

Vilka sjukdomar orsakas av virus och kan inte behandlas med antibiotika?

Virus orsakar de flesta övre luftvägsinfektioner, som inkluderar huvudförkylningar, halsont, bronkit och sinusinfektioner. Virus kan inte behandlas av antibiotika.

Förkylning och influensa (influensa) svarar inte på antibiotika. Mindre än 10 % av fallen med akut bronkit orsakas av bakterier. De flesta fall av akuta öroninfektioner går också över utan antibiotika.

Halsont orsakas vanligtvis också av virus. Antibiotika rekommenderas inte om du inte har halsfluss. Endast cirka 15% till 30% av halsont fall hos barn och upp till 10% av fallen hos vuxna beror på halsfluss.

Nästan alla fall av akut bakteriell bihåleinflammation går över utan antibiotika.

Summan av kardemumman: Att ta antibiotika för de flesta akuta övre luftvägsinfektioner gör liten eller ingen nytta, och nackdelarna är verkliga.

Vad gör dig sjuk: virus eller bakterier?

• Kall/rinnande näsa: Virus
  • Antibiotika som behövs: Nej
• Bronkit/bröstförkylning (hos i övrigt friska barn och vuxna): Virus
  • Antibiotika som behövs: Nej
• Kikhosta: Bakterie
  • Antibiotika som behövs: Ja
• Influensa: Virus
  • Antibiotika som behövs: Nej
• Halsfluss: Bakterie
  • Antibiotika som behövs: Ja
• Ont i halsen (förutom streptokocker): Virus
  • Antibiotika som behövs: Nej
• Vätska i mellanörat (otitis media med effusion): Virus
  • Antibiotika som behövs: Nej
• Urinvägsinfektion: Bakterie
  • Antibiotika som behövs: Ja

Hur behandlas virus?

Symtom som orsakas av virus behandlas vanligtvis med de receptfria läkemedlen (läkemedel du kan köpa receptfritt). Vissa läkemedel minskar smärta, som paracetamol (Tylenol®). Andra läkemedel hjälper till att göra andningen lättare (avsvällande medel) och eller lindra nysningar och rinnande näsa (antihistaminer). Symtom kan också behandlas genom att gurgla med saltvatten eller dricka varmt te.

Det bästa försvaret mot att få influensa är att få en influensaspruta. Influensasprutan skyddar dock inte mot andra virus som orsakar andra sjukdomar.

För vissa patienter kan en läkare ordinera ett antiviralt läkemedel, såsom oseltamivir (Tamiflu®). Dessa patienter har en bekräftad diagnos av influensa och har riskfaktorer för influensarelaterade komplikationer. Dessa riskfaktorer inkluderar:

• Astma
• Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
• Hjärt-, lever- eller njursjukdom
• Ålder äldre än 65
• Bor på ett äldreboende
• Försvagat immunförsvar på grund av cancer eller HIV eller organtransplantation – immunförsvaret är kroppens försvarssystem mot infektioner

Även om oseltamivir (Tamiflu®) inte ”botar” influensan, kan det förkorta tiden med symtom.

Slutligen finns det några situationer där antibiotika behövs. Kontakta din vårdgivare om du har ett försvagat immunförsvar på grund av cancer, eller om du tar steroider, har HIV eller har genomgått en organtransplantation. Ring också om dina symtom förvärras eller varar längre än 7 till 10 dagar.

Om du tror att du kan få influensa och du redan har dessa tillstånd, kan du ha mindre förmåga att bekämpa bakterieinfektioner om de skulle inträffa.

Hur vet mitt vårdteam att jag behöver ta antibiotika?

Vårdteamet kan göra tester för att avgöra om du behöver ett antibiotikum överhuvudtaget, och i så fall vilket som fungerar bäst. Till exempel kan ditt blod eller urin kontrolleras för bakterier.

Under behandlingen kan saker och ting förändras. Fler tester och mer information kan visa att det behövs ett annat antibiotikum eller att det är en annan typ av infektion. Tester kan visa att antibiotikan inte fungerar. Eller de kan visa en infektion som inte kan behandlas med antibiotika.

Läkemedelsinteraktioner

Antibiotika kan interagera med andra läkemedel du tar, vilket gör dessa läkemedel eller antibiotika mindre effektiva. Vissa läkemedelskombinationer kan förvärra biverkningarna av antibiotikan eller andra läkemedel. Vanliga biverkningar av antibiotika inkluderar illamående, diarré och magsmärtor. Ibland kan dessa symtom leda till uttorkning och andra problem. Fråga din läkare om läkemedelsinteraktioner och potentiella biverkningar av antibiotika. Meddela din läkare omedelbart om du får några biverkningar av antibiotika du tar.

Vilka frågor bör ställas om behandling med antibiotika?

Det är viktigt att förstå vad som händer med dig eller din närståendes vård. Här är några viktiga frågor som vårdgivare eller patienter bör ställa om antibiotikabehandling:

• Vilken infektion behandlar denna antibiotika? Hur vet vårdteamet att det är infektionen?
• Vilka biverkningar kan uppstå av detta antibiotikum?
• Hur länge ska dessa antibiotika tas?
• Finns det särskilda instruktioner för att ta detta antibiotikum, till exempel vilka mediciner eller kosttillskott som är säkra att ta med det, eller om det ska tas med mat?
• Vilka tester eller övervakning kommer att göras under behandlingen för att visa att antibiotikan fungerar?