Njurbäckeninflammation (medicinsk term: pyelonefrit) är ett tillstånd där njurbäckenet blir inflammerat på grund av infektion eller andra irriterande processer. Njurbäckenet är en trattformad struktur som samlar upp urinen från njurarnas filtreringsenheter och leder den till urinledaren. Urinledaren leder urinen till urinblåsan. När njurbäckenet blir inflammerat kan svullnaden och irritationen störa urinflödet och orsaka smärta, feber eller till och med njurskada om inflammationen kvarstår.

Hur inflammation i njurbäckenet utvecklas
Njurbäckeninflammation uppkommer vanligen när bakterier kommer in i urinvägarna och rör sig uppåt från urinröret till urinblåsan och sedan till njurarna. Den vanligaste bakterien som orsakar detta tillstånd är Escherichia coli, som normalt lever i tarmarna men som kan orsaka infektion när den når urinvägarna.
Infektionen med Escherichia coli-bakterier börjar när bakterierna rör sig från området runt anus till urinrörsöppningen, som är den yttre ingången till urinvägarna. Detta är de olika stegen:
- Kontaminering av urinrörsområdet – Fekalier eller vatten i perinealområdet kan föra med sig Escherichia coli-bakterier från anus till huden nära urinröret. Dåliga hygienrutiner, torkning bakifrån och framåt efter avföring eller sexuell aktivitet kan öka denna risk.
- Intrång genom urinröret – Bakterierna fäster vid cellerna i urinröret och börjar föröka sig. Bakteriens yta har hårliknande strukturer som kallas fimbriae eller pili, som hjälper bakterierna att hålla sig fast vid urinvägscellerna, även när urinflödet försöker skölja bort dem.
- Spridning till urinblåsan – När bakterierna har kommit in i urinröret kan de röra sig uppåt till urinblåsan, där de orsakar inflammation (cystit). Den varma, fuktiga miljön i urinblåsan ger idealiska förutsättningar för bakterietillväxt.
- Uppstigning till njurarna – Om infektionen i urinblåsan inte behandlas kan bakterierna vandra genom urinledarna till njurbäckenet och njurvävnaden. Urinrörelsen från urinblåsan till urinledarna kan ibland föra bakterier uppåt, särskilt om du har vesikoureteral reflux (ett tillstånd där urinen rinner bakåt mot njurarna).
- När bakterierna når njurbäckenet fäster de sig vid cellerna i detta område och utlöser ett immunsvar. Vita blodkroppar och inflammatoriska kemikalier anländer för att bekämpa infektionen, vilket leder till svullnad, värme och smärta.
Flera faktorer ökar risken för att bakterier tar sig in i eller förökar sig i urinvägarna. En blockering i urinvägarna, t.ex. en njursten eller en förstorad prostata, kan hindra urinen från att flöda fritt och skapa en miljö där bakterier kan växa. Ett försvagat immunförsvar, okontrollerad diabetes eller tidigare urinvägsinfektioner kan också öka mottagligheten. I vissa fall kan medicinska ingrepp med katetrar eller instrument som vidrör urinvägarna leda till att bakterier kommer in i njurarna.
Inflammation kan också uppstå av icke-infektiösa orsaker. Återflöde av urin från urinblåsan till urinledaren (vesikoureteral reflux), allergiska reaktioner på vissa läkemedel eller direkt skada på njuren kan irritera njurbäckenet och utlösa inflammation utan infektion.
Symtom på inflammation i njurbäckenet (pyelonefrit)
Det främsta symtomet på njurbäckeninflammation är smärta i flanken eller nedre delen av ryggen, som ofta uppträder plötsligt och kan sprida sig mot buken eller ljumsken. Smärtan uppträder vanligtvis på ena sidan av kroppen, men i svåra fall kan båda njurarna påverkas.
Smärtan åtföljs ofta av feber och frossa. Hög kroppstemperatur återspeglar kroppens försök att bekämpa infektion eller inflammation. Du kan också känna trötthet, illamående och kräkningar, som är en följd av kroppens reaktion på infektionen.
Förändringar i urinering uppträder också ofta. Du kan känna ett frekvent och akut behov av att urinera, uppleva brännande smärta när du kissar eller märka grumlig, illaluktande urin eller blodfläckad urin. I vissa allvarliga fall kan urinmängden minska eftersom njurarna inte kan fungera som de ska under inflammationen.
Om pyelonefrit blir kronisk eller obehandlad kan symtomen bli mindre intensiva men mer ihållande, och njurfunktionen kan gradvis försämras.
Diagnos av inflammation i njurbäckenet
Diagnosen ställs med hjälp av klinisk utvärdering, laboratorietester och bilddiagnostik. Läkarna börjar med att fråga om symtom och sjukdomshistoria, inklusive tidigare urinvägsinfektion, njursten eller anatomiska avvikelser.
Ett urintest är viktigt för att upptäcka bakterier, vita blodkroppar och blod i urinen. En urinodling identifierar den specifika bakterie som orsakar infektionen och avgör vilket antibiotikum som kan döda den effektivt.
Ett blodprov hjälper till att utvärdera infektionens omfattning och njurfunktionen genom att mäta antalet vita blodkroppar, kreatininnivån och ureanivån.
Avbildningstekniker som ultraljud, datortomografi eller magnetisk resonanstomografi kan avslöja njurförstoring, njurobstruktion, njursten eller njurabscesser. I återkommande eller kroniska fall kan läkare rekommendera ett cystouretrogram eller andra tester för att kontrollera om det finns återflöde i urinen.

Behandling av inflammation i njurbäckenet
Behandlingen beror på orsaken till och svårighetsgraden av inflammationen. När infektion är orsaken är antibiotika den viktigaste behandlingen. Läkaren väljer ut ett antibiotikum baserat på resultatet av en urinodling för att säkerställa att bakterierna elimineras effektivt. Behandlingen varar vanligtvis i en till två veckor, men komplicerade fall kan kräva längre behandling. Svåra fall kan kräva sjukhusvistelse och intravenösa antibiotiska läkemedel.
Smärtlindrande läkemedel och febernedsättande läkemedel kan minska obehag och feber. Tillräckligt vätskeintag hjälper till att spola bort bakterier från urinvägarna och förhindrar uttorkning.
Om inflammationen orsakas av ett hinder, t.ex. en njursten eller en förträngning i urinledaren, kan det krävas ett kirurgiskt eller endoskopiskt ingrepp för att återställa det normala urinflödet.
Om inflammationen beror på icke-infektiösa orsaker, t.ex. läkemedelsreaktioner, förbättras tillståndet vanligen genom utsättning av medicinen och antiinflammatorisk behandling.
Komplikationer av inflammation i njurbäckenet
Obehandlad njurbäckeninflammation kan leda till allvarliga komplikationer. En ihållande infektion kan skada njurvävnaden och leda till kronisk njursjukdom eller njursvikt. Infektionen kan spridas till blodomloppet och orsaka sepsis – ett livshotande tillstånd. Upprepad inflammation kan också orsaka ärrbildning i njurarna, vilket permanent minskar deras förmåga att filtrera blod och producera urin.
Du måste omedelbart söka läkarvård om du upplever ihållande flanksmärta, feber eller brännande urinering. Tidig diagnos och behandling förebygger komplikationer och skyddar njurfunktionen.