Bihåleinflammation utan förkylning är ett tillstånd där vävnaden i bihålorna blir svullen, irriterad eller blockerad, även om du inte har någon virusinfektion. Bihålorna är ihåliga hålrum som ligger runt näsan, pannan och kinderna. Dessa hålrum innehåller normalt luft och producerar slem som rinner ut i näsgångarna. När bihåleinflammation utvecklas utan förkylning måste vi överväga andra orsaker. Att förstå dessa orsaker, symtomen och behandlingsmetoderna hjälper dig att hantera detta tillstånd på ett effektivt sätt.
Vad är bihåleinflammation?
Bihåleinflammation är en process där slemhinnorna i bihålorna blir irriterade och svullna. Friska bihålor tillåter luft att flöda fritt och slem att dräneras normalt. När inflammation uppstår svullnar vävnaderna, öppningarna blir trängre och slemmet kan inte rinna ut ordentligt. Blockering i bihålorna skapar tryck och smärta, ökar slembildningen och kan främja bakterie- eller svamptillväxt. Om du har bihåleinflammation utan att vara förkyld är det oftast andra faktorer som ligger bakom, t.ex. allergier, strukturella problem eller miljöutlösande faktorer.

Orsaker till bihåleinflammation utan förkylning
1. Allergiska reaktioner
Allergisk rinit är den vanligaste orsaken till bihåleinflammation när du inte är förkyld. När immunsystemet reagerar på allergener som pollen, dammkvalster, mögelsporer eller djurmjäll frisätter kroppen histamin och andra inflammatoriska kemikalier. Denna immunreaktion orsakar svullnad i näs- och bihålevävnaderna. Den svullna slemhinnan blockerar normal dränering och ökar slemproduktionen, vilket leder till tryck och smärta i bihålorna.

Du måste identifiera och undvika de allergener som utlöser dina symtom. Långvariga okontrollerade allergier kan orsaka kronisk bihåleinflammation, frekvent huvudvärk och sömnproblem. Allergitester kan hjälpa till att identifiera de exakta allergenerna. Behandlingen kan omfatta antihistaminläkemedel, kortikosteroidspray i näsan eller immunterapi mot allergener för att minska känsligheten över tid.
2. Polyper i näsan
Nasala polyper är icke-cancerösa tumörer i slemhinnorna inuti näsgångarna eller bihålorna. Dessa tumörer bildas som en reaktion på kronisk inflammation. Polyperna hindrar luftflödet och blockerar slemmets dräneringsvägar. Detta leder till att slem ansamlas och skapar ett tryck i bihålorna, vilket orsakar inflammation.

Observera att näspolyper ofta inte orsakar smärta direkt, men de förvärrar bihåleinflammationen genom att blockera näsgångarna. Stora eller flera polyper kan också minska luktsinnet. Diagnosen kräver vanligtvis nasal endoskopi eller bilddiagnostik. Behandlingsalternativen inkluderar kortikosteroidspray, orala kortikosteroidläkemedel eller kirurgiskt avlägsnande om polyperna orsakar ihållande blockering och återkommande inflammation.
3. Avvikande nässkiljevägg
En avvikande nässkiljevägg uppstår när den tunna väggen mellan näsgångarna förskjuts åt ena sidan. Detta strukturella problem gör att ena sidan av näshålan blir smalare. Minskat luftflöde och ojämn slemavrinning ökar risken för bihåleinflammation, även utan förkylning. Den förträngda näspassagen gör att slem lättare ansamlas, vilket leder till irritation och svullnad i bihålorna.

Du bör vara försiktig om du ofta har ensidig nästäppa eller bihåleinflammation. En öron-näsa-halsspecialist kan diagnostisera en avvikande nässkiljevägg genom fysisk undersökning eller bilddiagnostiska tester. Lindriga fall kan förbättras med avsvällande läkemedel, saltvattensköljningar eller kortikosteroidspray i näsan. Allvarliga fall kräver ofta en septumplastik för att korrigera avvikelsen och återställa normalt luftflöde.
4. Irriterande ämnen i miljön
Inandning av cigarettrök, luftföroreningar, kemiska ångor eller starka lukter kan irritera slemhinnan i bihålorna. Irriterande ämnen skadar slemhinnorna, minskar flimmerhårens aktivitet och orsakar svullnad. Flimmerhår är små hårliknande strukturer som för ut slem ur bihålorna. När irriterande ämnen minskar flimmerhårens funktion blir slemavskiljningen långsammare och bihålorna blir inflammerade.

Du måste undvika rökfyllda eller förorenade miljöer när det är möjligt. Om exponering är oundviklig ska du använda skyddsmasker och öka vätskeintaget för att hjälpa till att tunna ut slemmet. Nässköljning med saltlösning kan också hjälpa till att skölja ut irriterande ämnen från näsgångarna.
5. Svampinfektioner
Svamp kan orsaka bihåleinflammation hos personer med nedsatt immunförsvar eller hos personer som bor i områden med hög svampexponering. Svampsporer tränger in i bihålorna och utlöser ett inflammatoriskt svar. I vissa fall invaderar svamparna bihålornas vävnader direkt. Denna inflammation blir ofta kronisk och förbättras inte med standardbehandlingar för bakteriell bihåleinflammation.
Svampbihåleinflammation kan variera från milda allergiska svampreaktioner till allvarliga invasiva infektioner. Diagnosen kräver vanligtvis bilddiagnostik och laboratorietester av bihåleprover. Behandlingen omfattar ofta svampdödande läkemedel, kirurgisk rengöring av bihålorna och kontinuerlig medicinsk övervakning.

Symtom på bihåleinflammation utan förkylning
Bihåleinflammation utan förkylning ger ofta symtom som liknar bihåleinflammationer orsakade av virus. Vanliga symtom är nästäppa, tjock näsflöde, smärta eller tryck i ansiktet, nedsatt luktsinne, postnasalt dropp, huvudvärk och trötthet. Symtomen varar vanligtvis längre än en vecka och återkommer ofta om den underliggande orsaken inte behandlas.
Diagnos av bihåleinflammation utan förkylning
Diagnosen ställs genom en genomgång av sjukdomshistorien, en fysisk undersökning och ibland även bilddiagnostik. En öron-näsa-halsspecialist kan använda ett nasalt endoskop för att inspektera näsgångarna och bihålorna. Datortomografiundersökningar kan avslöja polyper, septalavvikelse eller svamptillväxt. Allergitester kan identifiera specifika utlösande faktorer som orsakar inflammation. Blodprov kan hjälpa till att bedöma immunförsvaret vid återkommande svampbihåleinflammation.
Behandling av bihåleinflammation utan förkylning
Behandlingen beror på den underliggande orsaken. Vid allergiska reaktioner kan behandlingen omfatta antihistaminläkemedel, kortikosteroidspray, saltvattensköljning och immunterapi. Vid näspolyper kan kortikosteroidläkemedel eller kirurgi vara nödvändigt. Vid avvikande septum är kirurgi den slutgiltiga behandlingen. För miljöirriterande ämnen ger undvikande och näshygien de bästa resultaten. Vid svampinfektioner kan det krävas svampdödande läkemedel och kirurgi.
Allmän behandling för alla typer av bihåleinflammation är att hålla näsgångarna fuktiga med koksaltlösning, dricka tillräckligt med vätska och använda luftfuktare för att förhindra torrhet. Vid svår smärta eller svullnad kan en läkare ordinera kortikosteroidspray eller orala kortikosteroidläkemedel för kortvarig lindring.