Svullna lymfkörtlar och nattliga svettningar är symtom som tyder på olika sjukdomar. Orsaker till svullna lymfkörtlar och nattliga svettningar kan vara infektioner eller allvarligare tillstånd som cancer.
Orsaker till svullna lymfkörtlar och nattliga svettningar
1. Lymfom (lymphoma)
Lymfom är en typ av cancer som börjar i celler som är en del av kroppens immunförsvar, speciellt i lymfocyterna. Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar. Det finns flera typer av lymfom, men Hodgkins lymfom och non-Hodgkins lymfom är de vanligaste typerna.
Vid lymfom kan cancercellerna få lymfkörtlarna att svälla när de ansamlas där. Nattliga svettningar kan också uppstå på grund av kroppens svar på cancern. Den exakta orsaken till nattliga svettningar vid lymfom är inte helt klarlagd men tros bero på kroppens reaktion på ämnen som produceras av cancern, samt kroppens immunsvar mot sjukdomen.
Diagnos av lymfom utförs vanligtvis genom en fysisk undersökning (för att kontrollera svullna lymfkörtlar), blodprov, avbildningstester som en CT-skanning eller PET-skanning och en lymfkörtelbiopsi. Lymfkörtelbiopsi tar ett prov av lymfkörtelvävnad för laboratorietester.
Behandling av lymfom beror på sjukdomens typ och stadium, men kan innefatta kemoterapi, strålbehandling, immunterapi, riktad terapi eller stamcellstransplantation.
2. Tuberkulos
Tuberkulos är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Tuberkulos påverkar vanligtvis lungorna men kan också påverka andra delar av kroppen.
Vid tuberkulos kan bakterierna orsaka inflammation i lymfkörtlarna, vilket leder till svullnad. Infektionen kan också utlösa immunsystemets inflammatoriska svar, vilket resulterar i feber och nattliga svettningar.
Diagnos av tuberkulos utförs genom ett hudtest eller blodprov för att upptäcka närvaron av tuberkulosbakterier, en lungröntgen för att kontrollera förändringar i lungorna och ett sputumtest för att identifiera tuberkulosbakterier.
Behandling för tuberkulos är vanligtvis en lång kur (6 till 9 månader) med antibiotika för att döda bakterierna.
3. Humant immunbristvirus (HIV)
HIV är ett virus som angriper kroppens immunförsvar, närmare bestämt CD4-cellerna (T-celler). Med tiden kan HIV förstöra så många av dessa celler att kroppen inte kan bekämpa infektioner och sjukdomar, vilket leder till förvärvat immunbristsyndrom (AIDS) – det sista stadiet av infektion.
I de tidiga stadierna av HIV kan viruset orsaka svullnad av lymfkörtlarna när det replikerar inom dessa strukturer. Immunsystemets försök att bekämpa infektionen kan orsaka inflammation i hela kroppen, vilket leder till feber och nattliga svettningar.
Diagnos av HIV bekräftas genom blodprov eller salivtest som upptäcker antikroppar mot HIV. En annan typ av test kontrollerar delar av själva viruset, såsom dess RNA eller antigener.
Behandling av HIV är antiretroviral terapi – en kombination av läkemedel som förhindrar viruset från att replikera. Denna behandling hjälper till att upprätthålla immunförsvaret och förhindra progression till AIDS.
4. Infektiös mononukleos (infectious mononucleosis)
Infektiös mononukleos är en virusinfektion som vanligtvis orsakas av Epstein-Barr-viruset. Detta virus överförs genom saliv, därav dess smeknamn “kysssjukdomen.”
Vid mononukleos orsakar viruset en ökad produktion av vita blodkroppar, vilket leder till svullnad av lymfkörtlarna. Kroppens immunsvar på infektionen kan leda till feber och nattliga svettningar.
Diagnos av mononukleos görs genom en fysisk undersökning för att kontrollera om det finns svullna lymfkörtlar och ett blodprov för att upptäcka antikroppar mot viruset.
Behandlingen är vanligtvis vila, adekvat hydrering och receptfria läkemedel för att lindra symtomen. I vissa fall kan kortikosteroider användas för att minska svullnad.
Svullna lymfkörtlar, feber och nattliga svettningar kan också vara symtom på förkylning och influensa. Men till skillnad från förkylning och influensa försvinner symtom från non-Hodgkins lymfom vanligtvis inte. Om du har symtom som kvarstår i mer än 2 veckor, eller symtomen återkommer och blir mer intensiva, måste du uppsöka läkare.
